Aktierna du ska äga när inflationen kommer

Det är fredag, avsnitt 600, vi har fått en ny prinsessa–

–och Lill-Babs fyller 80 år. – Har jag glömt nåt?

Ja... Martins son fyller tre år.

Stort grattis, Edvin.

En annan stor händelse...

Trump och Nordkoreas Kim Jong-Un ska träffas.

Hur stort är det?

Jättestort. En fantastisk nyhet för världen.

Börserna reagerade inte så mycket.

Sydkorea var upp lite.

Men i Sverige är det rött.

Intressant om han får fredspriset i Oslo för det.

Det skulle vara kul att se.

Parallellen med Reagan är kul.

Först uppfattades Reagan som en galen krigshetsare–

–som placerade ut robotar i Tyskland...

Sen när Sovjetunionen vacklade–

–och backade, framstod Reagan som ett geni.

Det blir kul att se Trumps eftermäle.

Kan man verkligen ha förhoppningar?

Sämre kan det knappast bli.

Platsen är ännu inte beslutad, det kan bli i Sverige–

–ett av de få västerländska länder–

–med ambassad i Nordkorea. Skälet till det–

–är landets skuld på 2,7 miljarder till Sverige–

–efter ett köp av tusentals Volvobilar 1974.

De vill vi ha pröjs för.

Börslunch ska sända live från det mötet...

Vi börjar programmet med en tittarfråga.

En populär kulturreferens–

–som ingen född senare än 60-talet fattar.

Vilken tur att jag är född på 60-talet.

Ian Curtis är min husgud.

Ska vi förklara vem det är?

Alla vet väl att han var sångare–

–i det legendariska bandet Joy Division.

Han hängde sig 1980.

En fantastisk grupp.

Ja... Snygg bild, förresten. Har ni sett den?

Titta bakom er.

Några värderingsgrafer. Ni är i grunden positiva.

Först Buffett.

En populär graf.

Högt, ser det ut som.

"Market cap" på S&P 500, i relation till USA:s BNP.

Det ligger på toppnivåer.

Det finns fog för att vara försiktig.

Även om jag är underliggande positiv.

Man ska vara ödmjuk inför var vi befinner oss.

Det finns andra mått. Cape, tio års rullande p/e-tal.

Du hade nåt annat, "price/sales"...

P/s-kurvan.

Värderingen är inte nåt bra tajming-instrument.

Vi har precis överviktat USA igen.

Nu har "earnings" bra momentum–

–och revideringen på USA. Valutan är med USA.

Liksom indikatorerna.

Det verkar ha rullat över i Europa.

Men de flesta verkar ha övervikt Europa.

Exakt. Det är perfekt.

Skönt att gå emot det.

I enkäten från Bank of America är det "all time high"–

–på övervikt Europa mot USA.

Finns det nåt bra tajming-instrument–

–för den som är rädd för en rejäl sättning?

Konjunkturcykeln och vinstcykeln.

Jag har inget exakt mått för när jag säljer allt.

En sammantagen bedömning.

Men... Värderingen är ett problem.

Men det överskuggas av en tvåsiffrig vinsttillväxt–

–som det är nu i USA.

Här ser vi budgetunderskottet och konjunkturcykeln.

Ja, men det är en annan diskussion.

Ska vi ta den sen?

Vi fortsätter med skräckgraferna.

Vi går över till Norden.

Lönsamheten för små och medelstora bolag.

Varför är det en skräckgraf?

Jag gör bra teve...

Jag ska förklara varför.

Väldigt höga nivåer som förväntas stiga ytterligare.

Marginalen var ner 2017.

2018 och 2019 förväntas den stiga till rekordnivåer.

Skräcken, om vi överdriver: Kan det bli bättre?

Du tror inte det.

Tror du att det är för aggressivt?

Ja, särskilt för bolag som påverkas av råvaru-"pushen":

Tillverkarindustrier. Inflationstrycket är inte stort–

–särskilt inte i Sverige.

Kan bolagen föra över kostnaden som kom...

Historiskt vid kostnads-pushen–

–blir marginalerna ofta besvikelser.

Grafen tyder på att det inte blir så. Den visar–

–förväntningarna på europeisk tillverkningsindustri.

Den blå kurvan visar bolagens inputkostnad–

–den vita, hur man får ut priserna till nästa led.

2010–2011 hade vi en ännu högre push än dagens.

Men Trumps ståltariffer kommer också in.

Även högre stålpriser är en viktig inputkostnad.

Att välja rätt bolag är viktigt i den här miljön.

Går inte stålpriserna här ner?

Det trodde jag fram till för några dagar sen–

–när Bryssel talade om att införa tullar.

Främst mot asiatiska länder.

Det är ju mycket...

Handelskriget.

Är det bara ett spel eller vad ska vi tro?

Vad det gäller handelskriget får man ta ett steg tillbaka–

–och tänka efter. I ett program visade ni "spindelnätet".

Johan Thoréns.

Han visade världshandelns utveckling 1930–

–efter USA:s omfattande höjning av tullarna–

–Smoot-Hawley Tariff Act.

Ett extremt exempel som alla är livrädda för–

–när man talar om handelskrig.

Handeln minskade med 70 %, till en tredjedel–

–av vad den var innan. Vi har stressats av–

–att världshandeln inte växer, den har varit "flat".

Men här talas det om en kollaps.

Ett referensfall som vi studerat i skolan.

Det största ekonomiskpolitiska misstaget–

–i modern historia. Alla är överens–

–om att det var en katastrof.

Det är en skala. Det finns andra situationer.

Vi hade handelskrig hela 80-talet. Med Japan.

Europa tjafsade om bilindustrin, USA om allt möjligt...

Vi talade om Japan–

–på samma sätt som vi talar om Kina i dag.

Vi hade ändå tillväxt och accelererande konjunkturförlopp.

Annat överskuggade gnisslet i handelsrelationerna.

Så blir det nog nu också.

Symbolhandlingar i retur från EU...

Jordnötssmör och allt möjligt.

Med Trump får vi ta det goda med det onda.

Främst den finanspolitiska stimulansen–

–driver konjunkturen nu. Det överskuggar nog–

–gnisslet i handelsrelationerna.

Och den högre lönsamheten?

Vi tittar på små och medelstora bolag.

Jag har inte så bra koll på det.

För börsen som helhet...

Nån gång blir det relevant.

Men i det tidiga skede när "topline" växer på allvar–

–finns det utrymme att öka marginalen–

–med ledig kapacitet. Sen ökar kostnaderna–

–och pressar marginalerna. Men inte ännu.

Det är inget förhandlingsläge för Trump.

Han exkluderade Mexiko och Kanada–

–från stål- och aluminiumtullarna–

–så länge de accepterar Nafta-förhandlingarna.

Kanada importerar mest stål i världen från USA.

USA:s stålbolag var ner 2–3 %.

Det är en rätt utspädd...

Ja. Det är ett förhandlingsläge.

Kineserna tar det lugnare än européerna.

Européerna ville direkt införa tullar på–

–Harley-Davidson, Levi's och bourbon.

Och vilken grupp slår det mot?

Jo, män med fyrtioårskris.

Så att, nej...

Vi med femtioårskris, då?

Det är intressant att EU införde ståltullar i januari 2016–

–med en annan motivering.

Det är lätt att säga att Trump är en idiot.

Alla hans uttalanden om handelspolitik är korkade.

Men kärnproblemet är ju Kina–

–och hur Kina hanterar sin plats i världsekonomin och WTO–

–och den groteska överkapaciteten i Kina.

Där är väl ändå nyckelfrågan? Och hur det hanteras.

Den effekten har redan nu minskat.

Man stänger ju ner aluminium- och stålverk...

Och det går fortare än de ursprungligen signalerade.

Det här är säkert ett sätt för Trump, som inte är subtil–

–att pressa på den processen.

Men i grundargumentet har han nog en poäng.

Vi ska gå vidare, men ändå på samma bunkertema.

För en månad sen kom "payrolls", och löneökningssiffror.

De nya kommer i dag. Alla vet vad som hände sist.

Ska man vara lika orolig nu?

Det är rätt att fokusera på löneökningstakten–

–för sysselsättningstakten verkar stabil–

–och blir väldigt långsamt lite svagare–

–om man ser på 12 månaders procentuell förändring.

Men eftersom arbetslösheten är nere på 4,1 %–

–är frågan varför löneinflationen inte har kommit i gång.

Det var ett litet skrämskott förra månaden.

2,9 % är fortfarande en väldigt låg inflationstakt.

Men det är det vi ska titta på. Absolut.

Det finns en del som pekar på–

–att januarisiffran drogs upp av tillfälliga saker–

–som vädret och såna grejer.

Vi får se 14.30. Vi tar fram grafen som flashade förbi–

–med konjunkturcykeln, som du vill prata om, Mattias.

Varför är det här viktigt?

Den visar att man är på väg in i ett unikt budgetläge.

Konjunkturcykeln mäter vi här med "output"-gap.

Det ser ut som om det är ett ganska slutet output-gap.

Vi är långt in i cykeln.

I det läget blir det plötsligt 5–6 % i budgetunderskott–

–två år i rad–

–genom skattereformer och budgetöverenskommelsen.

Att då vara orolig för recession känns lite fel.

Nu trycker man gasen i botten via finanspolitiken.

Men kommer inte inflationen att skjuta i höjden?

Det är nyckelfrågan. Då kommer räntemarknaden...

Därför ska man ha koll på löneökningstakten.

Jag tror att det finns strukturella saker–

–som håller tillbaka den.

För det finns ingen löneinflation nånstans egentligen.

Men det ska man vara orolig för.

Vi tittar på några aktier i den här inflationsmiljön.

Vad man då ska ha och inte ha.

Hur resonerar du kring de här?

Generellt blir det så att de som heter "inflation-bucket"–

–gynnas av en underliggande inflation i systemet.

Det är framför allt såna som är råvarurelaterade.

Det är Boliden och SSAB.

Storebrand var jag tvungen att ta med – ett bra case.

Ett case på långräntorna.

Stora Enso och det norska oljeservicebolaget Subsea 7.

På andra sidan hittar vi bolag–

–som ska föra vidare de här kostnaderna.

Om man ser historiskt på den här miljön–

–brukar de vänstra gå bra och de högra dåligt.

Där har vi Assa Abloy, Dometic–

–Essity, Husqvarna och Pandora. Agerar du så här?

Ja, det är det.

Har du nåt att tillföra? Delar du det här?

Ja, bolagen...

Rent generellt, hur man väljer...

Jag är inte superoroad för inflation.

Men även om jag har fel–

–så tror jag att det lär bli stökigt och absolut volatilt–

–men man ska nog inte sälja sina aktier.

Det kan nog vara en okej aktiemiljö.

Ska jag vänta med bunkern?

Bunkerfrågan förstår jag inte alls.

För oss som är lite nervösa.

Det byggs inte så många bunkrar. Du får nog ett bra pris.

Vilket bolag tillverkar? Det kan vara en bra aktie.

Skit samma. – Vi har ett ämne kvar.

Ja, för Martin är positiv till investeringscykeln.

Och framför allt inom energi.

"Energikonsumtionen stiger inom alla bränsleslag".

Det är framför allt förnybart.

Men det är ändå olja som är överväldigande dominerande.

Det här är för att åskådliggöra en sektor.

Jag är positiv till investeringscykler generellt.

Men om man ser på energi som ett exempel–

–så måste det till otroliga investeringar–

–då efterfrågan i världen växer med 1,3–1,4 % per år.

Det krävs enorma investeringar för att hålla det uppe.

Det positiva är att det växer så starkt i förnybar energi.

Men den delen är ännu väldigt liten.

Det behövs fortsatt investering även i olja och gas.

Exxon, ett av världens största företag–

–kom med sina investeringsplaner för två dagar sen.

De hade kapitalmarknadsdag.

De har investerat strax över 20 miljarder dollar per år.

Och i perioden 2020–2024 ska man takta upp–

–och investera 35 miljarder dollar. För ett bolag.

Det är enorma pengar som behövs.

Alla sakerna ska fraktas nånstans och så.

För mig är det positivt. Och det är bara ett exempel.

Många bolag har underinvesterat under en lång period.

Nu kommer man tillbaka till investeringsvilja.

Oljejätten Exxon. Du hade också servicebolaget Subsea 7.

Generellt: service eller produktion?

Rent hållbarhetsmässigt är det ju många investerare–

–som inte kan investera i oljebolag eller oljeservicebolag.

Men det lär spilla över på våra industribolag–

–som har bra positioner här. Det var bara ett exempel.

Men när investeringsviljan tar fart–

–är det alltid bra att vara investerare–

–i dem som levererar till jättarna. De är oftast...

Atlas, Sandvik...

Och även finska bolag.

Det här spär på konjunkturen ytterligare.

När vi pratar om konjunkturcykeln–

–så tror många att det är på väg att rulla över–

–och att vi närmar oss slutet–

–då det har hållit på så länge.

Men på capex har det knappt börjat.

I den meningen är vi tidigt i cykeln.

Det pratas inte så mycket om det längre–

–men Parisavtalet finns fortfarande.

Investeringar i energieffektiviseringar, då?

Det är en jättemarknad. Där är nordiska bolag i framkant.

När det gäller sånt. Och det lär också komma.

Man vill driva ner den kostnaden och få det mer effektivt.

Även inom bilindustrin.

Utvinning av litium och kobolt, som behövs till batteri.

Allt sånt följer med.

Om man vill ha tillväxt ska man vara inom förnybart.

För att möta upp efterfrågeökningen som är 1,3 % per år––

–vilket är stora siffror, krävs det enorma pengar.

Det kommer att gynna våra företag–

–och globala företag också.

Det känns som en bra avslutning på veckan.

Du behöver nog inte bygga nån bunker, Jesper.

Nej, jag väntar ett tag.

Börslunch är slut för i dag. Vi är tillbaka på måndag–

–med Carina Elmgren och Stefan Olofsson.

Vi önskar en trevlig helg.

Är det dags för ett börsras? Det är den stora frågan i dagens Börslunch.

I dagens program:

Är det dags att bygga bunker?

Warren Buffetts favoritgraf på höga nivåer.

Värderingen i USA på toppnivåer.

Är marknaden redo för jobbsiffran?

Bästa aktierna i en inflationsmiljö.

Gäster: Martin Nilsson, Catella och Mattias Sundling, Danske Bank.

Programledare: Ellinor Beckett och Jesper Norberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 20.1%
Beijer Ref 2.1%
JM 2.1%
Hennes & Mauritz -1.4%
ICA Gruppen -1.4%
SSAB -1.6%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier