Peter Malmqvist: Riksbanken eldar på börsen ett tag till

Välkomna till Börslunch denna soliga dag.

Börsen är upp 0,5-0,6 %. Mot strömmen går Skanska-

-som backar 4-5 % efter dagens rapport.

I dag blir det fokus på Q1. Hur bra var den egentligen?

Med oss har vi rapportgurun Peter Malmqvist.

Innan vi pratar med Peter så vet jag att Matilda-

-har en spännande gäst. Så "shoot", Matilda.

Jag sitter här med Vlad Suglobov.

Vd för G5 Entertainment. Välkommen till Sverige.

Ni har ett populärt spel i Hidden Object-kategorin.

Vad har ni för prognoser över tillväxten i det segmentet?

Hidden Object-marknaden har en hälsosam tillväxt årligen.

Den växer snabbare än den totala marknaden för mobilspel.

Vi har 50 % av världsmarknaden av Hidden Games-spel.

Vi ökar stadigt vår marknadsandel där.

Vi har det största spelet på marknaden: "Hidden City."

Vårt största spel när det gäller intäkter. Så vi är glada.

Vi har för avsikt att fortsätta dominera marknaden.

Hur håller ni det uppdaterat-

-för att bibehålla populariteten?

Vi har ett uppdateringsschema där nya dolda objekt-

-lanseras varje månad. Vi har månadsevent-

-för att hålla engagemanget vid liv.

De skapar intresse för säsongsevent.

Vid julen har vi ett julevent-

-under våren blir det ett körsbärsblomnings-event.

Fördelen är att de bara är tillgängliga under en viss tid.

Så du måste spela dig igenom de dolda objekten-

-medan de är tillgängliga. Du kan inte spela det senare-

-och vinna förmåner. Vi ger folk en morot att återkomma-

-och se vad nytt som har tillkommit till spelet.

De vet att om de missar nåt så kommer det inte tillbaka.

Så det skapar ett slags hängivenhet till spelet.

Vilka geografiska marknader har störst potential?

Världens tre största marknader för mobilspel är-

-USA, Japan och Kina.

50 % av våra intäkter kommer från USA, 30 % från Japan-

-och lite mindre från Kina. Kina är en bökig marknad.

Men vi är glada över framgångarna i USA och Japan.

Vi tror att vi kan växa ytterligare där.

Så de marknaderna kommer framgent att vara viktigast?

Tillväxten kommer att drivas av de asiatiska marknaderna.

Vi ser fram emot att förfina våra strategier för dem.

Men jag tror att USA, Japan och EU-

-kommer att vara våra viktigaste tillväxtmarknader.

Ni har investerat i Match 3-spel som Pirates & Pearls.

Vilken skillnad finns i kostnaden för nya kunder-

-om man jämför Match 3-spel och Hidden Objects?

Vi har en stark position när det gäller Hidden Objects.

Vi är de som driver fram nya användare.

Vi tävlar aggressivt med andra utvecklare.

De har svårt att konkurrera med oss.

Inom Match 3-spel har vi en pytteliten marknadsandel.

Vi vill ha en större marknadsandel.

Här har vi en motsatt position, och måste finna en väg-

-runt en mycket konkurrensutsatt marknad-

-där andra, större utgivare dominerar.

Men våra Hidden Objects-spelare gillar även Match 3-spel.

Vi kan hämta spelare från våra andra spel-

-till Match 3-spelen och få intäkter och större publik.

Vi har varit ganska framgångsrika.

Finns det en synergieffekt?

Ja. Vi har jämfört Match 3-spelet med Hidden Objects-spel.

Vi vet att våra spelare gillar och uppskattar dem.

Match 3-spelet har skapat intäkter sen premiären 2017.

Ni har redan ganska höga användarintäkter.

Går det att öka dem ytterligare? Eller är ni nöjda?

Alla underliggande marknadstrender stöder tanken-

-att de kan fortsätta att öka.

Folk spelar alltmer mobilspel.

De blir även alltmer villiga att betala inne i appen-

-och det kommer att göra att folk spenderar mer.

Men det som huvudsakligen driver företagets intäkter-

-är det ökande antalet personer som spelar varje månad.

Att öka det genomsnittliga spelandet är bara en faktor-

-som hjälper oss att öka intäkterna.

Så huvudfokuset ligger på att attrahera fler spelare?

Ja, och då måste vi marknadsföra våra spel bättre-

-och skaffa oss allt fler spelare.

Ni har en ebit-marginal på 13 %. Är ni nöjda?

Ja, i det första kvartalet hade vi 13,3 %.

Det är den högsta ebit-marginalen vi haft, sen vi började-

-med Free To Play-spel.

Det är väldigt bra men vi vill att det fortsätter uppåt.

Vi har en bra och skalbar ekonomisk affärsmodell.

Kostnaderna är desamma för ett spel med en miljon spelare-

-som vid fem miljoner spelare. Så ju högre intäkter-

-desto större vinstmarginal.

Vi siktar på högre intäkter och vinstmarginal.

Framtiden ser ljus ut?

Definitivt, och alla trender på marknaden-

-pekar åt rätt håll. Det är vår sak att utföra strategin.

Tack, Vlad.

Tack, Matilda och Vlad. Spännande.

Innan Peters grafer ska vi titta på dagens rapporter.

Det har kommit några idag. Starbreeze sticker ut.

Men kanske framför allt Skanska som är ner 5 %.

Kommer den att påverka dina fina modeller?

Den går i linje med övriga byggbolag, så på det sättet-

-så är dagens Skanska-rapport i linje med de övrigas.

I alla fall vad gäller kursreaktion.

Vi har många grafer, så håll tungan i rätt mun.

Vi börjar med andel bolag med vinsttillväxt.

Det är fundamentalt. Den röda är alltså...

Då är det inte bra. Vi vill vara över 50 %.

Hela tiden. Det har vi ju varit under flera år.

Jag har hävdat länge, att det här med att Sverige-

-skulle vara inne i nån lågkonjunktur, bara är snicksnack.

Det har varit en bra trend. Sen har nåt storbolag floppat-

-och det kommer nedskrivningar och omstruktureringar.

Den underliggande trenden för vinsterna de senaste åren-

-har varit god. Ibland stormande god, ibland mindre god.

Det ser stabilt ut, liknande de tidigare kvartalen.

Vi fortsätter att titta på vinsttillväxten.

Vi har några grafer som vi tänkte visa.

Här har vi vinsttillväxten - och vi pratar om Sverige.

Det här är Stockholmsbörsen.

Det här är vinsttillväxten i årstakt i absoluta tal.

Men det gäller att rensa här. Vi börjar med att ta bort-

-extremvärdena. Då är vi nere på 5 % justerat.

Sen har vi även medianvärdet.

Det ligger på ca 4 %. Det ser väl ganska bra ut.

De här graferna speglar Stockholmsbörsens problem.

Enstaka storbolag kan slå sönder såna här mätningar.

Det senaste kvartalet är Ericsson det stora problembarnet.

Därför tvingas jag rensa ut lite extremer ur populationen-

-för att få en underliggande trend. Tar vi den trenden-

-så är den ganska god, kring en 5-6 % i årstakt-

-på vinst före skatt. Om jag då tar en median-

-på samma population så kommer jag ner lite i storlek.

Det är fortfarande hyggligt stora bolag.

Men kliver jag ner lite så kan jag se att bolag-

-som är beroende av svenska ekonomin har haft en uppsida.

De bolagen släpar efter och det kan man se-

-i den här medianmätningen, som från en kanonnivå i fjol-

-har sluttat utför. Det speglar nog faktiskt en del-

-att svensk ekonomi är lite mattare än för ett år sen.

Kan vi förvänta oss att den fortsätter att slutta–

–trendmässigt de kommande kvartalen?

Jag tror inte att vi får vinstnedgångar–

–eftersom de största bolagen är exportberoende.

De är rätt många och tjänar fantastiskt bra nu–

–när dollarn och euron är så starka.

Det går fantastiskt bra för exportbolagen, kort sagt.

Och då köper de även från de inhemska.

Men byggsektorn, som inte påverkas–

–av hur det går för exportbolagen:

Bostadsbyggarna, till exempel. De går kräftgång.

Men inhemska leverantörer till svenska bolag–

–och exportbolag, får ett uppsving av exportbolagen.

För att konjunkturen är bra–

–men även för att de utländska valutorna är så starka.

Och utifrån förväntansbilden...

Förväntningarna har väl varit höga–

–inför de senaste kvartalen?

Om man tittar på andelen bolag med positivt prognosutfall–

–de som ligger över 50?

Majoriteten överraskar positivt.

Och sista stapeln är bättre än den för förra kvartalet.

Förra kvartalet var rätt svagt.

Därför har många placerare dragit ner förväntningarna–

–på det första kvartalet. Men det kommer ut bättre–

–än förväntningarna. En positiv signal.

Trenden på kurvan–

–visar att vi kommit ut bättre än förväntningarna–

–under de sista två, tre åren.

Även trenden för prognosutfall–

–är lite positiv nu på slutet.

Under våren har nya regler gjort–

–att färre lämnar prognoser.

Färre banker och fondkommissionärer lämnar prognoser.

Påverkar det helhetsbilden?

Blir det sämre kvalitet på estimaten?

Det kan påverka.

En hygglig population av analytiker ska lämna prognoser–

–för att fasta slutsatser ska kunna dras.

Jag tittar på stora grupper av bolag–

–därför spelar mängden analytiker mindre roll.

Men blir antalet analytiker–

–som gör prognoser på enskilda bolag väldigt få–

–finns risken för ett manipulerat genomsnitt.

Några lägger sig snett för att höja eller sänka snittet.

Manipulationsrisken...

Och slagigheten.

Slagigheten också. Det är negativt–

–om Mifid 2 leder till att färre analytiker–

–lämnar prognoser till exempelvis SME.

Det är en väldigt negativ trend.

Det är genomarbetat, bra material.

Tidningarna litar på det, för att det är bra.

Om det slås sönder av Mifid 2–

–har det gått i helt fel riktning.

De som drabbas är inte proffsplacerarna–

–de har råd att anställa folk som tar reda på hur det är.

Transparensen minskar.

Tidningsartiklar får lägre trovärdighet–

–det drabbar breddspararna. Tvärtemot tanken bakom.

Vi fortsätter att titta på prognosutfall.

Utfallet i absoluta tal ligger på 4–5 %.

Hur bra vinsten var jämfört med prognosen.

Rensat för extremvärdena blir det 2 %.

Runt 2 %.

Föredrar du medianvärdet?

Ja, för prognosutfall föredrar jag medianvärdet.

Men jag tittar på alla. De största–

–och de knasigaste bolagen, som Ericsson–

–och den rensade populationen säger olika saker.

För två, tre år sen hade vi höga förväntningar–

–som dämpades. Sen hjälpte dollarn till.

Då fick vi plötsligt utfall över prognosen.

Sen har världskonjunkturen förbättrats ännu mer–

–och då fortsätter trenden–

–att utfallen ligger lite bättre än prognoserna.

Men förra kvartalet var inte bra ur det perspektivet.

Men fjärde kvartalet är alltid struligt.

Alltid mer omstruktureringar, nedskrivningar...

Därför blir utfallen konstiga.

Så Q1 är en klart godkänd rapportperiod?

Ja, men jag är ändå besviken.

Första halvan av rapporterna var bättre än den andra.

Ingen ovanlig trend, men den här gången–

–var slagigheten större än normalt.

Som placerare skulle jag vara försiktig–

–med bolag som rapporterar sent.

Vi tar en titt på försäljningsutfallet.

Försäljningstillväxten i årstakt mot prognosen.

Den ser bra ut.

Ja. Försäljningen reagerar snabbast på valutaeffekter.

Positiva valutaeffekter–

–som inte påverkat vinsterna kan finnas här.

Då blir den här kurvan en indikator på framtida...

Om valutorna blir kvar på dagens höga nivåer.

Kan det också vara ett tecken på–

–att man inte längre lyckas höja resultatet–

–i takt med omsättningen?

Kanske börjar man "maxa ut" vinsten ur högkonjunkturen?

Under de senaste tre åren har vi även en effekt–

–från alla bolagsförvärv.

När man ägt bolagen två, tre år–

–måste man integrera, vrida ur synergier–

–med omstruktureringskostnader som följd.

De senaste två, tre åren–

–har varit fyllda av omstruktureringar–

–och nedskrivningar av "goodwill".

Därför kan det vara farligt–

–att lita på att försäljningstillväxt-siffrorna–

–drar med sig vinsttillväxten upp.

Förvärven är bra 12–18 månader–

–sen kommer problemen och kostnaderna.

Det mönstret får vi nog leva med–

–för enkla, billiga förvärv som kanske kunde göras förr–

–när konjunkturen var svalare, finns inte längre.

Förvärv är dyra. Integrationskostnaderna blir höga–

–för att utvinna synergier–

–som är nödvändiga för marginalhöjningar–

–och försvara priset som betalats. En ny trend.

Att man måste få till det bättre med förvärven.

Vi tittar åter på resultatförändringen.

Där har vi den. Resultatförändring i årstakt.

Median. Konjunkturkänsligt–

–som verkstad och basindustri går bra.

Bygg ner, som vi talat om.

Särskilt verkstad talades det väl mycket om inför...?

Ja, de cykliska sektorerna–

–som även är export- och valutaorienterade.

Sjukvård kan man räkna bort–

–bolagen är få, och sektorn osäker.

Sjukvårdsrelaterad verksamhet har inte firat triumfer–

–de senaste åren. Ur det perspektivet–

–är det inget fel på kurvan.

Det som inte funnits tidigare är att byggsektorn–

–hade ett dåligt kvartal. Inte bara byggarna–

–utan även bolag som är beroende av byggandet.

Jag tror inte att byggsektorns lågkonjunktur har kommit–

–så snabbt som vinsterna indikerar. Men vi skriver "kris"-

–om byggsektorn för att bostadsbyggarna–

–har svårt att få kunder.

Och att prisutvecklingen på bostäder är problematisk.

Kanske säger byggbolagen:

"Vi ligger lite fel med några reserveringar."

"Vi tar det i första kvartalet, så blir vi av med det."

"Nu talar ändå alla om kris."

En omsvängning. Byggsektorn har utvecklats bra–

–fram till det här kvartalet.

Tillväxten var bra för cykliskt, dålig för bygg–

–men prognosförväntningarna, särskilt för verkstad–

–överraskar positivt, och faktiskt även byggsektorn.

Bostäder är en viktig sektor–

–men inte fullt lika viktig på börsen–

–som i samhället i övrigt.

Vi skriver bara om bostadsbyggande, bostadspriser...

Ur det perspektivet kan även analytiker påverkas–

–så att synen blir lite för negativ.

Utfallet mot prognos för byggsektorns bolag–

–var bättre än man kunde förvänta sig.

Några försäljningsgrafer på samma tema.

Åter försäljningstillväxten.

Liknande trend. Verkstad, bra...

Byggsektorn och sjukvården ner.

Prognosutfallet visar samma sak.

Verkstad överraskar och byggsektorn överraskar mest.

Det här diagrammet tittar jag mycket på.

När bolagen försöker manipulera resultaten–

–är försäljningen svårare att manipulera.

Utfall mot försäljningsprognos–

–kan vara en bättre indikator–

–på den underliggande utvecklingen–

–än utfallet mot vinstprognos.

Då är det här trevlig läsning.

De allra flesta sektorer slår försäljningsprognoserna.

Att jag mäter som median beror på–

–att en enskild sektor med fem, sex bolag–

–varav ett är riktigt stort, mäter man annars bara det.

För att komma runt mätproblematiken–

–jobbar jag med medianer.

Det är inget försök att bluffa.

Sammanfattningsvis går cykliska sektorer bra.

Konsument och bank vandrar i sidled.

Inga extremvärden?

Nej. Bank är vinstmässigt börsens största sektor.

Tillsammans med verkstad. Åtminstone–

–så länge Nordea ingår med full indexvikt.

Vi avrundar. Prognosutfallet är bra.

Vinsttillväxten är sluttande, men bra.

Försäljningen är riktigt bra.

Och de stora sektorerna går bra.

Så lägger vi på värderingsgrafen med inflationen.

Ger rapportperioden stöd...?

Värderingarna har sjunkit lite... Rätt höga.

Ger den stöd för det här?

Tittar man på min balanspunkt, den oranga kurvan–

–gör den inte det.

Värderingarna är höga i relation till inflationstakten.

Men lägger jag in Riksbankens galna räntepolitik–

–går det att motivera.

Hålls räntan på de här obegripliga nivåerna–

–måste placerarna in i allt som ger risk–

–för att få nån form av avkastning.

Och då kan man säga att balanspunkten är rätt bra.

När vi får andra ränteprognoser–

–är den här värderingen för hög.

Men det skjuter Riksbanken allt längre fram–

–och med tanke på bostadsområdet–

–tror jag inte att bankens egna prognoser håller.

Om inte bostadsområdet plötsligt vänder upp–

–men det tror jag inte.

Men kortsiktigt är det ingen fara med värderingarna–

–utifrån det vi sett i Q1.

Inte för Stockholmsbörsen.

Vi är beroende av det globala och i USA är det annorlunda.

Räntan är på en helt annan nivå–

–och presidenten varje vecka gör nåt–

–som hade blivit väldigt uppmärksammat–

–om en vanlig president gjort det.

USA och presidenten på det...

...är den största osäkerhetsfaktorn.

Och lite Riksbanken på det.

Nej. Riksbanken gör fel, men kontinuerligt.

Det gör den lätt att prognostisera.

Det fortsätter den nog att göra.

Vi får se vad du säger efter Q2:orna.

Alltid kul att ha dig här. Tack.

Vi är klara för i dag.

I morgon är det helg, vi är tillbaka på fredag–

–med Ulrika Juhlin, Redeye, som ska prata hälsovård.

Ha en skön torsdag.

Börslunch tar sig an rapportperioden med hjälp av analytikern Peter Malmqvist. Dessutom intervjuas G5 Entertainments vd Vlad Suglobov.

I dagens program:

Matilda Karlsson intervjuar Vlad Suglobov.

Jesper Norberg diskuterar rapportperioden med Peter Malmqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier