Nordiska banker stabila när Europa svajar

Välkomna till Börslunch tisdag 8 januari 2019.

Stockholmsbörsen är upp något. Bland vinnarna–

–märks Veoneer som klättrat 20 % på tre dagar.

Vi gratulerar även SAS som fått uppjusterad vinstprognos–

–av DNB bland andra–

–på grund av låga bränsle- och energipriser. Men i dag–

–snackar vi bank med Maths Liljedahl och Mattias Eriksson.

Gårdagens stora snackis var SEB som dök tvärt–

–och återhämtade sig hyggligt under ett "analytiker-call".

Nån reflektion kring det?

Jag var inte med, men har läst anteckningarna.

Det förvånar inte att Q4 inte blir så jättebra–

–för allt som rör marknadsaktiviteter.

Avanza har talat mycket...

Börsen var ner i Q4. Investerarna är mer riskaverta–

–och viktar om till "fixed income versus equity".

Aktiviteten har varit låg på primärmarknaden–

–som en stor del av SEB:s intjäning bygger på.

Jag tyckte inte att nåt var extremt överraskande–

–men marknaden hade uppenbarligen högre förväntningar.

Ja, det var inte mycket nytt. Det blir förstås svårare–

–för bankerna generellt, inte minst för SEB–

–om börsen är turbulent. Inga konstigheter.

Aktien återhämtade sig även i dag, så...

...ingen större dramatik.

Vi ska snacka bank, som sagt–

–och du har med en graf, Mattias.

Utvecklingen för verkstadsaktier relativt bank.

Stockholmsbörsens två tunga sektorer är verkstad och bank.

Sen i maj förra året har bankaktierna gått bättre–

–än verkstadssektorn. De här trenderna–

–har varit långa historiskt.

Från början av 2016 till halvårsskiftet 2018–

–två och ett halvt år, gick verkstad bättre än bank.

Före eurokrisen, tre och ett halvt, fyra år–

–gick bank bättre än verkstad.

Det kan hålla i sig rätt länge.

Om bank fortsätter gå bättre än verkstad–

–är ett stort skäl, inte att bank går så bra–

–men att verkstad går rätt svagt.

Sämre konjunkturutsikter och nedreviderade vinstestimat.

Fortsatt konjunkturoro.

Bankerna är stabila i den miljön.

Instämmer du?

Ja. I december fick vi för första gången på länge–

–en efterlängtad räntehöjning från Riksbanken.

Vi har spekulerat i vad det betyder för bank.

För deposit, inlåning, är det rätt lätt att översätta–

–till en rent positiv effekt på intjäningen.

Vi har spekulerat i vad som sker med bolåneräntan.

Vi trodde att bankerna skulle prisa ut hälften–

–10–15 "basis points".

Men SBAB höjde med 25 punkter direkt–

–Swedbank och Handelsbanken följde efter med 20 punkter...

Så bankerna prissätter i stort sett hela effekten–

–mot kund. När dessutom resolutionsfondsavgiften–

–sjunker kraftigt i år–

–blir räntenettoutvecklingen positiv i bankerna.

Sen ser primärmarknadsaktiviteten rätt svag ut–

–men bankernas underliggande intjäning–

–är relativt stabil. Kostnaderna–

–är i stort sett under kontroll och än så länge–

–syns inga tecken på stora kreditförluster.

Bankernas intjäning blir nog rätt stabil, som Mattias sa–

–eller bra, under första halvåret.

Vi har fått en tittarfråga.

Hur kan bankers soliditet vara så låg–

–jämfört med andra bolags?

Mattias.

Det viktigaste är att bankerna sitter på panter.

Så det skiljer sig helt från skuldsättning–

–i ett bolag som inte är finansiellt.

Vi talade ju om det förut, Maths.

Det är en lång historia.

Som Mattias säger beror det på risken i balansräkningen.

Soliditet är ett rätt trubbigt mått.

"Equity" över "total assets".

Det är skillnad på att låna ut till ett bolån med pant–

–ett offshore-bolag eller en "startup".

Därför viktar man nu olika former av kreditrisk–

–i bankernas balansräkningar. Baselkommittén–

–har lett förändringen ihop med centralbankerna.

Vi ska inte gå igenom Basel 1, 2, 3, 4 och 5,5...

Men därför finns olika riskvikter på bankerna.

Under Basel 2 kanske det drogs för långt–

–riskvikterna var för låga... Nu vill man justera det.

Därför har bankerna...

Vi återkommer till återkapitalisering.

Det som fäller en bank är inte kapitalet–

–jo, till viss del, men det rör förtroende och likviditet–

–när banken får svårt med refinansiering.

Jag ser ingen risk att svenska banker–

–är för lågt kapitaliserade. Alla ligger högt över målen.

Inte heller justerat för olika riskvikter–

–känns det som nån stor fråga för svenska banker i dag.

Bankerna är mycket starkare än under finanskrisen.

Mycket har hänt.

Och bankernas kreditförluster har under många år–

–varit nästan för låga. Bankerna ska ju ta en viss risk–

–i utlåningen. Nån exponering här och där–

–har gett kreditförluster nåt kvartal–

–men bankerna är mycket försiktiga i kreditgivningen.

Större kreditförluster–

–är det som kan påverka eget kapital.

Då har vi besvarat även den andra delen av tittarfrågan.

Vårens utdelningar...

Mattias, din graf visar direktavkastningen–

–för de svenska bankerna.

Direktavkastningen för de fyra storbankerna–

–är den högsta sen finanskrisen. Under finanskrisen–

–gav Swedbank och SEB ingen utdelning.

Främst i Swedbank var krisen stor.

Inget i dagsläget talar för nåt liknande.

Går bolagens utdelning enligt plan?

Ja, det är jag övertygad om. Åtminstone i vår.

Troligen även framöver, eftersom intjäningen är stabil–

–och kreditgivningen försiktig, som sagt.

Direktavkastningen blir 7–9 %.

Nästa graf visar att p/e-talet är relativt lågt.

10,5. Från 2011 har det legat på 11,5 ungefär.

Nordea är nere på 9,5.

Och har legat lägst sen 2011.

Nordeas intäktstillväxt är för dålig–

–liksom avkastningen på eget kapital.

Som läget är nu ska den handlas till rabatt.

Men kanske inte över tid.

De vill förstås förändra det här.

Har det att göra med att fyra olika banker slogs ihop?

Innebär det stora kostnader–

–jämfört med de andra storbankernas?

Ja, hopslagningen har kostat.

Man har tagit stora investeringar nu för att få ihop det.

Men Nordea har också på sistone–

–haft lite oklar strategi för vad banken ska göra.

SEB och Swedbank har varit tydliga med det–

–men Nordea ville först bli en stor europeisk bank–

–eller gå ihop med nån stor europeisk spelare.

Sen kom en stor satsning på investmentbanken–

–efter det en minskning av risk och kostnader–

–och fokus på utdelning...

Banken har hattat fram och tillbaka. Lite oklarheter...

Är de på rätt väg nu?

Billigt och hög avkastning.

Bred exponering geografiskt–

–och även för produkter och kunder.

SEB är mer exponerat mot företag.

Nordea borde ha lägre risk än de andra bankerna.

Vi har ännu en värderingsgraf, tror jag.

Det här får du guida oss igenom, Mattias.

Price/Book är alltså aktiekursen–

–i förhållande till eget kapital.

Ett klassiskt värderingsmått för banker–

–och jämförs med avkastning på eget kapital.

Är den hög ska den handlas till en hög P/B-multipel.

Swedbank har högst avkastning på eget kapital–

–och ska handlas högst och det gör den också.

Nordea ligger lägst–

–för att den har lägst avkastning på eget kapital.

Det är ganska enkelt.

Förbättrar Nordea sin avkastning på eget kapital–

–kommer den också värderas högre.

Över tid får man den höga direktavkastningen.

Man köper aktien till en låg multipel–

–som snarare bör vara högre än lägre.

Och vi kanske får lite vinsttillväxt på det.

Tror du på Gardelleffekt?

Jag hoppas på det. Det har inte hänt så mycket–

–med Nalle vid rodret. Det kanske inte beror på honom–

–men han kan inte heller vara nöjd med utvecklingen.

Att man får en knuff från nån annan investerare–

–är ju väldigt positivt.

Nordea har också tagit ganska mycket kostnader–

–kapitaliserat kostnader i balansräkningen–

–så man satsar nu på att få ner kostnaderna fram till 2021.

De har definitivt tagit så mycket–

–så att de kan hålla i det här.

Får man fart på topline och intjäningen växer–

–kan man hålla kostnaderna under kontroll.

Då bör vi se en högre avkastning på eget kapital på Nordea.

Men det kanske vi inte ser just de kommande kvartalen.

Intressant. Vi går vidare.

Maths, dina grafer visar kostnader för finansiering–

–för olika banker. Vi har två olika.

Den första gäller bostadsobligationer.

Här sticker Danske Bank ut lite grand.

Du får förklara ditt resonemang.

Det här är "basis points"–

–och det är en väldigt liten skillnad för tillfället.

Men när vi har haft en ganska stabil bankmarknad–

–och en stabil fundingmarknad–

–tenderar de här spreadarna att migrera.

Alla handlar i stort sett på samma nivå.

Men när vi får lite mer oro i marknaden–

–och ett annat ränteläge–

–tenderar spreadarna att gå isär.

De som brukar presterar bättre än andra–

–är Stadshypotek (Handelsbanken) och Spintab (Swedbank).

Vi börjar se det här i marknaden.

Det här sätter jag mycket ihop med–

–vad som sker när räntan går–

–och höjningarna i bostadsmarknaden.

Fundingmässigt tror jag att Handelsbanken och Swedbank–

–kommer att vara relativa vinnare. Så de borde kunna–

–tolerera antingen en lägre bolåneränta–

–eller få en högre vinst på det här.

Så det här är inget som sker på ett kvartal.

Stocken av utestående bostadsobligationer är extremt stor–

–men lägger vi ihop det med den andra bilden–

–som jag tog med, som visar...

Det här är spreadar på återkapitaliseringsobligationer.

Det har kommit nåt som heter MREL–

–eller återkapitalisering, från Riksgälden.

Det gör att svenska banker måste ersätta mycket–

–av sina icke-säkerställda skulder med obligationer–

–som kan omkapitaliseras till eget kapital vid en kris.

Det här måste emitteras över fem års tid och jag tror–

–att det blir massiva emissioner av det här i år.

Hittills har det bara kommit ett par stycken–

–i svenska kronor, det är därför det är två BNP.

Men vi ser redan en skillnad mellan Nordea och Danske Bank.

Det här kommer också att spela en relativ skillnad–

–för råvarukostnaderna i en bank.

Vad får man in för funding?

Nästa graf visar framtida behov av funding.

Ja, hur mycket man behöver...

Av totala utestående icke-säkerställda skulder–

–måste bankerna ge ut kanske 30 % av det här.

Men man kommer nog att vara ganska framtung.

Vi kommer att se mycket emissioner 2019.

Över tid bör det här leda till –

–att de andra obligationerna får en lägre spread.

Så bakåt har det kostat lika mycket för alla–

–men nu blir det olika dyrt att finansiera sig...

Jag tror att skillnaden kommer att öka och då är Swedbank–

–en relativ vinnare mot de andra.

Apropå stigande räntor har vi två grafer som visar STIBOR–

–och reporäntan på en vecka och nästa tre månader.

Guida oss, Maths. Vad drar du för slutsatser?

Det här anknyter till det vi pratade om–

–om stabil intjäning i år.

En veckas STIBOR tittar man mycket på för–

–att se hur mycket vinst man får rakt in i "depositbasen"–

–det vill säga inlåning från kunder.

När reporäntan var på -50 punkter–

–kostade det en bank att ligga med för mycket cash.

För om man deponerar in det hos Riksbanken–

–får man böta 50 punkter.

En veckas STIBOR är korta pengar i interbankmarknaden.

Så när reporäntan gick upp 25 punkter–

–så gick också en veckas STIBOR 25 punkter.

Så kostnaden att ligga med för mycket kapital–

–minskade med 25 punkter–

–i stort sett vid omprissättningen på det här.

Så det där är en direkt positiv effekt in–

–i bankernas intjäning och vi kommer att se det här i Q1.

Nu kom räntehöjningen sent i december–

–och räntejusteringarna sker just nu–

–framförallt på tre månaders STIBOR.

Det är i Q1 vi ser det här först.

Det här var bara för att visa på vad som skedde här–

–och som måste kopplas till de räntehöjningar–

–som vi har sett från SBAB, Swedbank och Handelsbanken.

Jag tror att Nordea och SEB kommer att följa–

–inom en inte alltför avlägsen framtid.

För antingen får man ta en relativ kostnad–

–och försöka prisa in sig i marknaden, men jag tror–

–att det är för lockande att höja räntan för dem också.

Jag tror att vi får se en räntehöjning.

Jag ser den räntehöjningen vi fick nu–

–som positiv för bankernas intjäning.

Det tycker du också, Mattias?

Absolut.

Vi ska runda av med elefanten i rummet: Deutsche.

Jag vet inte om nån av er vågar röra den aktien än–

–men du tror åtminstone att den spelar roll.

Deutsche Bank är ett exempel på–

–att den europeiska banksektorn är skräp till stor del.

Man inte har gjort nåt åt det–

–som man gjorde i USA efter finanskrisen.

Det tynger även den nordiska banksektorn.

Nordiska banker, svenska framförallt–

–ska ju handlas till en premie gentemot de europeiska.

Men det kan inte dra iväg alltför långt.

Det är ett problem att man inte–

–har tagit tag i problemen i Europa.

Då är Deutsche Bank det bästa exemplet.

"All-time low" ser vi.

Det är tragiskt och det måste adresseras–

–på nåt sätt förr eller senare.

Det går inte att en bank har så här låg–

–avkastning på eget kapital under för lång tid.

Förr eller senare måste man ta tag–

–i hela det europeiska banksystemet.

Det är inte specifikt för Deutsche Bank?

Deutsche Bank är det bästa exemplet.

Men det finns alltför många stora europeiska banker–

–som har för låg avkastning. Det är ohållbart–

–att avkastningen understiger avkastningskravet.

Tror vi att det blir bättre i Deutsche så–

–att svenska banker studsar upp på det?

Eller kommer problemen i Europa fortsätta–

–att tynga svenska bankaktier?

Det där är ju två sidor av myntet.

Om det blir för oroligt och Deutsche får ännu mer problem–

–blir det en "flight to quality"-effekt.

Då letar folk efter stabila banker att investera i.

Och då vinner nordisk bank på det.

Samtidigt kan du vända på det.

Har Deutsche en utveckling som är mer positiv–

–jag vet inte vad de har för avkastning på eget kapital–

–men då finns en större uppsida i den aktien än i Swedbank.

Vi hade en period när just svenska banker gick svagt–

–för att man hoppades på att de här aktierna skulle studsa.

Men över tid ser vi att det går utför.

Och man måste ta tag i de underliggande problemen–

–nån gång, men det har jag tyckt i flera år.

Inte vet jag när det händer, men nån gång måste det hända.

Utför för Europas banker, men desto bättre i Norden–

–får sammanfatta vår sittning.

Tack för att ni kom. - Tack ni som kollade.

Imorgon kommer Andreas Brock och Niklas Larsson.

Då ska vi snacka globala aktier. Missa inte det.

Börslunch lägger allt fokus på banker denna dag då Maths Liljedahl och Mattias Eriksson gästar studion. Det svaras på tittarfrågor, pratas direktavkastning och bostadsobligationer bland annat.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Nina von Koch.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Nordea 2.1%
Addtech 1.8%
Catena 1.6%
Elekta -3.3%
Assa Abloy -4.1%
Swedish Orphan Biovi… -4.8%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Varning för tysk recession4:27

    Varning för tysk recession

    De viktigaste makroekonomiska händelserna kommenteras av valutastrateg Lars Henriksson och EFN:s Ara Mustafa.

  • Sommarens raketer och bästa blankningar19:22

    Sommarens raketer och bästa blankningar

    Efter en hård kamp är det dags att stänga årets sommarportföljer och utse en vinnare. På plats i studion för att diskutera portföljernas utveckling finns Johan Thorén från Strand Kapitalförvaltning och PO Nilsson från Prior Nilsson Fonder.