Två kinesiska aktiefavoriter

Välkommen till Börslunch på EFN.se, torsdag 7 september.

Börsen handlas kring nollan i dag.

Vi ska i Börslunch fokusera på Asien.

Med mig har jag Mikael Sens. – Välkommen.

Du är Asienförvaltare. Är det bara aktier, eller?

Jag förvaltar Handelsbankens Asienfond och Kinafond.

Vi handlar aktier och inga räntebärande placeringar.

I Asienfonden är det i stort sett alla länder i Asien–

–förutom Japan, som inte ingår där.

Jag gillar aktier. Kul att du är här.

Vi tar avstamp i läget kring Nordkorea.

Det har eskalerat den senaste månaden.

Hur har de här marknaderna reagerat?

Marknaderna har generellt reagerat ganska lugnt.

Vi ser en viss försvagning av den koreanska valutan–

–och att börsen i Sydkorea har gått lite sämre.

Men ändå förhållandevis lugnt, så här långt.

Sydkorea har gått sämre den senaste månaden.

Men det är en riktigt uppgång på året.

Jämfört med fyra år av kräftgång.

Just i Sydkorea är den där uppgången–

–ganska beroende av några få bolagsaktier–

–som väger mycket i index: Samsung Electronics och Hynix.

Det går väldigt bra för dem just nu.

De tjänar mycket på sin "memory business"–

–DRAM och NAND–

–där det finns en överefterfrågan och ett underutbud.

Det är en konsoliderad marknad–

–och när det efterfrågas mer minneskort och sånt–

–till telefoner, datorer och inte minst servrar–

–så går det bra för dem.

Bolagsspecifika aspekter styr indexet.

Det vill jag påstå. De väger mycket i index–

–och de aktierna har gått bra.

Trump reagerar så klart på det här.

På Twitter har han skrivit att man kan stoppa all handel–

–med länder som gör affärer med Nordkorea.

Det handlar ju främst om Kina–

–som är Nordkoreas största handelspartner–

–för export och import, som vi ser på våra bilder.

Hur allvarligt är Trumps hot?

Det är allvarligt, men samtidigt väldigt orimligt.

Han kan inte sätta i gång ett stort handelskrig–

–på grund av detta.

Världsekonomin går in i en recession–

–om han gör slag i saken fullt ut.

Det skulle USA förlora väldigt mycket på.

Så det kan det inte bli.

Och Nordkoreas ekonomi är otroligt liten.

Kina står för en stor del av handeln med Nordkorea–

–men det är väldigt små belopp.

Nordkoreas export uppgår totalt till 3 miljarder dollar–

–och importen till 4 miljarder dollar.

Kinas export till USA är på 500 miljarder dollar.

Nordkorea är ett pyttelitet land i ekonomiskt perspektiv.

Det han vill uppnå är så klart–

–att göra livet ännu svårare för Nordkoreas ledning.

Men det blir svårt att uppnå målet fullt ut–

–för det finns smugglare av olika produkter–

–som skulle kunna få in det bränsle till Nordkorea–

–som de efterfrågar. Det är främst bränsle de importerar.

Vad spelar Kina för roll? Har de inflytande på Nordkorea?

Oj, ursäkta.

De har betydligt mindre inflytande över Nordkorea–

–än vad de flesta tror.

Trump verkar tro att Kina har ett stort inflytande–

–men det har de nog inte.

Det har funnits en väldigt god relation–

–mellan Kina och Nordkorea förut.

Det kom av att Kina hjälpte Nordkorea i Koreakriget.

Det har funnits avtal länderna emellan–

–om att de ska hjälpa varandra om de utsätts för fara.

Men den relationen har successivt försämrats.

De senaste fem åren har den blivit ganska dålig.

Såvitt jag vet har Kinas president Xi Jinping–

–och Kim Jong Un aldrig träffats.

Det finns ingen personlig relation på högsta nivå–

–länderna emellan. Kina är nog väldigt irriterade över–

–vad Nordkorea håller på med just nu.

Vi har en bild på handelsrelationerna mellan USA och Kina.

De röda pilarna visar alltså–

–hur mycket av Kinas import och export–

–som går till och från USA.

De blå pilarna är samma siffror för USA.

De är väldigt beroende av varandra.

Men det är inte rimligt att det här läget påverkar handeln.

Nej, jag har svårt att se–

–att det skulle sätta så mycket extra press på Nordkorea.

Pressen är redan rätt stor på Nordkorea.

Och det får nog tag i sitt bränsle i alla fall.

Man skapar bara ett jättestort problem–

–för Kina och USA och hela världen.

Om problemet inte är så stort–

–betyder det då att du är haussad på kinesiska marknader?

Jag är optimistisk om den kinesiska marknaden.

Vi hittar många intressanta bolag i de marknaderna.

Men vi vet ju inte säkert vad som händer med Nordkorea–

–och om de eller Trump eskalerar konflikten.

Men jag tror att man från USA:s sida lär lyssna allt mer–

–på Kinas vilja och linje.

Kina vill bara lugna ner situationen.

De vill lösa det på lång sikt–

–och vill inte ha några kärnvapen på den koreanska halvön.

De är jättetydliga med det.

Men de vill inte att det ska bli nån militär konflikt–

–varken nu eller senare. De vill lösa det diplomatiskt.

Kina fokuserar på att driva en god ekonomisk utveckling.

Det vill både ledarskapet och befolkningen i Kina.

Så jag kan ändå tänka mig att USA till slut kommer–

–att lyssna mer på Kina, och följa den linjen.

Hur är det att investera i Kina? Förr var det rätt stängt.

Är det helt öppet i dag, eller hur funkar det?

Det blir allt mer öppet, vilket är väldigt positivt.

Under många år har man som utlänning kunnat investera–

–i kinesiska bolag noterade på Hongkong-börsen.

Under de senaste åren har det också blivit lättare–

–att investera i de inhemska marknaderna–

–Shanghai och Shenzhen.

Det kunde man inte fullt fritt tidigare–

–men det är ganska enkelt nu att göra det.

Så man har som utlänning hyfsat bra access till–

–många kinesiska bolag.

Innan vi går in på bolagen–

–ser vi på värderingarna på den asiatiska marknaden.

Vi har fått data av Erik Hansén på IG Markets.

Kina är mycket lägre värderat än för nåt år sen.

Nästan alla värderingar är lägre än i Europa och USA.

Varför är det lite lägre värdering i Kina?

Än i västvärlden? Det är en rätt så bra fråga, faktiskt.

Det kan vara att västvärldens väldigt låga ränteläge–

–trycker upp värderingarna här lite grann–

–och lite mer än vad vi har i Asien–

–där räntenivåerna är något högre.

De är lägre än tidigare, men högre än i västvärlden.

Sen är det klart att Kina...

Kina hade ju en ordentlig börsbubbla så sent som 2015.

Då var det på tok för dyrt.

Sen sprack den och nu är det inte för dyrt längre.

Det där problemet är löst.

Kan man säga nåt mer om skillnaderna?

Indien var relativt högt värderat och Sydkorea lågt.

Indien är en favorit för många–

–för att det finns en bra demografisk utveckling–

–befolkningen är ung och det är låg BNP per capita.

Man ser en stor potential där.

Sen har det skett en del reformer i Indien som folk gillar.

Dels den här demonetariseringen i slutet av förra året.

Man plockade bort ett stort antal sedlar från systemet.

Det har inneburit att folk har öppnat fler bankkonton–

–och det ger utrymme för en digitalisering av ekonomin–

–på ett annat sätt än tidigare.

Sen finns det andra skattereformer–

–som en momsliknande GST-reform man pratar om.

En Goods and Service Tax håller på att uniformeras.

Tidigare var Indien uppdelat i provinser och regioner–

–med olika skattesatser, vilket försvårade handeln.

Där ska det framöver bli mycket lättare.

Men vad vi också hör från Indien–

–är att det sparas mer pengar i fonder.

Ofta i inhemska fonder, indiska aktiefonder.

De köper aktier på den indiska börsen.

Det finns inte så många noterade indiska bolag.

Börsen är begränsad.

Då går priset också upp.

Det talar för en rätt bra marknad för börsintroduktioner–

–i Indien. Mycket pengar och få bolag att investera i.

Vi håller utkik efter indiska börsnoteringar.

Mikael ska introducera oss till några asiatiska bolag.

Först Tencent, eller hur?

Vi har tittat på Asienfondernas placeringar.

De är överviktade just i Kina.

Kinas demografi är inte den bästa.

Befolkningen är äldre än i många andra länder.

Arbetskraften ökar inte.

Varför favoriseras då Kina framför andra länder?

I Kina är folk materialistiska.

De arbetar hårt för att skapa ett välstånd–

–produktiviteten utvecklas väldigt bra.

Kineserna är också innovativa och kreativa.

Därför byggs bra bolag upp i Kina–

–med förmåga att konkurrera globalt.

I många andra asiatiska länder och marknader–

–finns få bolag som är starka utomlands.

Många är beroende av den inhemska ekonomin.

De har inte konkurrenskraft nog–

–för att bli globala ledare.

Samsung Electronics är ett undantag, liksom TSMC i Taiwan.

Men i många andra länder finns inga.

Men i Kina finns det. Bra bolag byggs upp–

–och digitaliseringen av ekonomin är stark och snabb.

Det skapar stora värden för den som har sån kompetens.

Då kommer vi inte undan Tencent–

–ett av de ledande internetbolagen.

Bolaget erbjuder många internetrelaterade tjänster–

–men kärnan till framgången hittills–

–och som kommer att fortsätta, är Wechat-applikationen.

En kommunikationsapp med en miljard användare–

–750 miljoner i Kina, resten utomlands.

"The center of life" för dagens kineser.

De öppnar appen många gånger per dag.

De kan chatta med vännerna, e-handla, göra betalningar–

–boka biobiljetter, titta på videor, allt...

Ett integrerat system, enkelt för användarna.

Kineser tillbringar runt en och en halv timme per dag–

–i den här appen. "The center of life", för dagens kines.

Västvärlden har hört talas om Tencent.

Hur intresserade är investerare av den aktien?

Bolaget är uppmärksammat. Det talades om–

–att amerikanska investerare inte hade upptäckt det.

Det var bra för då blev aktien billigare för oss.

Men nu är de flesta positiva till bolaget.

Idén är inte unik, men aktien är värd att äga–

–eftersom det går så bra för bolaget.

Tencent börjar breda ut sig globalt.

Bolaget är redan störst på online-gaming globalt.

I Kina är de störst före Netease, ett annat bra bolag.

De har flyttat fram positionerna väsentligt–

–i övriga delar av världen.

Bolaget expanderar organiskt med egna spel–

–men gör också uppköp av bra studior globalt.

Nu har vi nån minut för att tala om ett mindre känt bolag:

Weibo. Förklara vad de gör.

Weibo är Kinas Twitter.

Weibo tycks vara en bättre version av Twitter.

Vinstutvecklingen är högre, kassaflödena är bättre...

Tencent är för kineserna nätverket där vännerna finns–

–som Facebook. Weibo är som Twitter–

–ett mer öppet socialt nätverk, där du följer personer.

Det funkar också väldigt bra.

Hur är värderingen?

Tencent har p/e-tal 40.

Men vinsten växer ändå snabbare.

Om ett till två år blir bolagens p/e-tal mer attraktiva.

Weibo har p/e 60, men det växer så det knakar.

Om två år kommer multipeln att vara rimlig.

När vi väljer våra investeringar följer vi konsumenterna.

Var lägger de mer tid? På vilka plattformar?

Både på Tencent och Weibo lägger kineserna allt mer tid.

På Weibo lägger kineserna 42 minuter per dag.

Det har ökat med fem minuter sen årsskiftet.

Om det finns allt mer "time spent" i plattformarna–

–blir de mer attraktiva för reklamköpare.

Det är viktigt att ha närvaro hos användarna–

–och det har de här två bolagen.

Alibaba är också ett starkt bolag inom området.

Vi får hålla koll på den kinesiska digitaliseringen–

–och indiska börsnoteringar. Tack.

I morgon kommer Erik Hermansson och Catrin Jansson–

–och avrundar veckan i Börslunch. Missa inte det. Tack.

I dag är det fullt fokus på Asien i Börslunch. Asienförvaltaren Mikael Sens reder bland annat ut hur situationen i Nordkorea påverkar marknaderna.

Programledare: Simon Tarvainen.

 

 

  • Därför börjar det regna vinstvarningar15:59

    Därför börjar det regna vinstvarningar

    Securitas har gått klart sämre än börsen i år. Kan det vara dags för en vändning? Det och mycket mer svarar Per Johansson från Bodenholm Capital på i dagens Börslunch.

  • Norska projekt tynger NCC2:21

    Norska projekt tynger NCC

    NCC vinstvarnar och meddelar att kvartalsresultatet tros hamna runt 400 miljoner kronor, mot analytikernas förväntade 754 miljoner. Albin Sandberg, analytiker på Handelsbanken, kommenterar beskedet.

  • Bredd i Europas återhämtning7:34

    Bredd i Europas återhämtning

    Förra veckan släppte Fed ett räntebesked och Tyskland gick till val. Denna veckan inleds fjärde omgången av Brexitförhandlingarna och Katalonien röstar om självständighet. Ellinor Beckett och chefstrateg Claes Måhlén går igenom de viktigaste makrohändelserna just nu. 

  • EFN Råvaror: Då når oljan 80 dollar9:13

    EFN Råvaror: Då når oljan 80 dollar

    Oljan kommer handlas till i genomsnitt 56 dollar per fat under fjärde kvartalet i år. Det är prognosen från Thina Saltvedt, chefsanalytiker för olja och makro på Nordea.

  • Facebook och Apple har mer att ge16:47

    Facebook och Apple har mer att ge

    Börslunch avslutar veckan med att gräva djupt i teknologisektorn. Gästerna Inge Heydorn från Sentat och Johan Nilke från Öhman Fonder snackar bland annat Facebook, Amazon och Apple.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -1.3%
NASDAQ Composite -1.1%

Vinnare & förlorare

Mycronic 4.1%
Com Hem 2.9%
Axis 1.8%
SSAB -1.4%
Elekta -2%
NCC -8.8%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

  • Obligationsbubblan kommer att spricka9:17

    Obligationsbubblan kommer att spricka

    Åskledarstrategin heter den senaste rapporten från det franska förvaltningsbolaget Carmignac. Vad denna innebär förklarar bolagets vd Didier Saint George. 

  • ”Grundproblemet för H&M består”15:38

    ”Grundproblemet för H&M består”

    H&M:s försäljningssiffror imponerade inte men aktien stiger ändå. Jonas Olavi från Alfred Berg och Anders Rudolfsson från DNB diskuterar detta och mycket annat i denna veckas sista Börslunch.

  • ”Helt briljant idé från Autoliv”18:18

    ”Helt briljant idé från Autoliv”

    Autoliv rusar efter dagens nyhet om att bolaget föreslår en uppdelning. Är detta en bra strategi? Det och mycket mer pratar Peter Benson från SvD Börsplus och Georg Norberg från Case Kapitalförvaltning om i Börslunch. 

  • Glöm inte Autolivs passiva säkerhet4:54

    Glöm inte Autolivs passiva säkerhet

    I dag meddelade Autoliv att de ska göra en strategisk översyn i syfte att dela upp bolaget i två delar. Handelsstarten för den börsnoterade Electronics-delen skulle i så fall kunna bli om ett år, om beslut om avknoppning fattas.