”Rea på svenska aktier”

Välkomna till Börslunch måndag den 7 maj.

Börsen är upp 0,2 %.

Arjo rusar på en höjd rek och även Getinge rusar-

-även om den rekylerat tillbaka lite.

Vi ska lyfta blicken från Carl Bennets imperium-

-och titta på global konjunktur och globala aktier.

Det gör vi med Staffan Knave och Anna Öster.

Jag ska väva ihop era perspektiv.

Jag ska börja med marknaden för sojabönor i USA.

Grafen visar hur mycket USA exporterar - den blåa kurvan.

En stor del exporteras till Kina - den orangea kurvan.

Vi ska inte prata sojapriser.

I dagarna har Kina helt slutat köpa från USA.

Den orangea kommer sjunka till noll. Blir det handelskrig?

Ska vi vara oroliga?

Det handlar väldigt mycket om just USA och Kina.

Producenterna får klä skott lite. Vi har fokuserat mycket-

-på handelsunderskottet mellan de här två länderna.

USA:s gentemot Kina. När man ser på det enkelspårigt...

Det handlar inte om att man ska en handelsbalans-

-mot varje enskilt land som man handlar med.

Man bör exportera det man är bra på att producera-

-och importera det man är mindre bra på att producera.

Det ska ta ut sig på helheten. Där har USA haft problem-

-men man ser en tydlig förbättring.

Men den globala ekonomin är ett orosmoln.

Men man ska inte vara mer orolig nu än man varit.

Vilka makroeffekter kan vi vänta oss?

Den globala ekonomin är beroende av världshandeln.

Världshandeln har tagit fart på sistone-

-jämfört med ganska ljumma siffror under en lång period.

Nu växer världshandeln snabbare än global BNP.

Det blir snarare en riskbild än nånting annat.

Det är svårt att se en stor effekt bara på de tullar-

-vi har sett aviseras. Vad händer i det långa loppet-

-när vi inte kan genomskåda hur processen ska gå till?

Vad säger du, Staffan?

Allting som på nåt vis begränsar frihandeln är inte bra.

Marknaderna har ju tagit till sig det här periodvis-

-och verkar glömma bort det periodvis.

Är man positiv säger man att det är Trumps modus operandi.

Att gå ut hårt som ett led i ett förhandlingsspel.

Som i slutändan kommer att lösa sig.

Varken USA eller Kina har råd att låta det gå för långt.

Vi får hoppas det.

Bara vapenskrammel. Världsekonomin tuffar på bra.

Men nästa graf visar tecken på avmattning.

Nämligen Q1-siffrorna för sju stora ekonomier.

Som sammantaget verkar ha tappat farten lite under Q1.

Staffan, du följer de globala aktiemarknaderna.

Vad är din bild just nu?

I år har den... Som svensk tror man att börsen gått bra.

Men det är tack vare den svaga kronan.

De som varken har dollar eller euro som basvaluta är ner.

Börsen började starkt men har sen gått svagt.

Förutom handelskrig så har man tagit till sig mycket-

-att risken är att det inte blir bättre än det är nu.

Vi har nått toppen.

Många tror det och det avspeglar sig i kurserna.

Har du den makrobilden?

Kanske att vi nått toppen för att det accelererade i fjol.

Det är orimligt att tro att det ska fortsätta accelerera.

Det är mer mogen ekonomi nu.

Kapacitetsbegränsningar kan slå in.

Som gör att det inte går att växa snabbare nu.

Å andra sidan är det en kvartalsiffra.

Det kan hända mycket i nästa kvartal.

Vi har haft överraskningar i USA.

Det har växt lite snabbare under Q1 än förväntansbilden.

Det är ovanligt, de brukar överraska på nedsidan under Q1.

Eurozonen har överraskat lite på nedsidan.

Det är inga stora växlar än.

Men inköpschefsindex har toppat ur.

De är fortfarande på goda nivåer.

Man behöver inte oroa sig för en global nedgång.

Däremot kan vi ha sett de högsta tillväxtsiffrorna.

Så det är lite tidigt att säga nu i Q1...

Det ser fortsatt starkt ut.

Men USA:s ekonomi går som tåget.

Staffan, du har med dig en graf som visar...

...att Amerika leder utvecklingen på aktiemarknaden.

Det är en fem år lång utveckling av-

-världens mest använda världsindex, MSCI.

Den blåa linjen visar hur det har gått-

-men så finns det ett likadant index utan USA.

Om vi har haft exponering och varit fullviktade mot USA-

-som är 55-60 % av världen, har vi fått 45 % avkastning.

Men utan USA har det stannat vid 20 %.

Vilket inte är så imponerande på fem år.

Det beror bl.a. på att man inte riktigt vågat ta till sig-

-den ekonomiska utvecklingen i t.ex. Europa.

Den andra grafen visar-

-att tillväxtaktier utvecklats starkare än värdeaktier.

Man vill ju se det man ser.

Vad som varit kännetecknande-

-ända sen finanskrisen är det vi kallar tillväxtaktier.

Vad är inte tillväxtaktier? Banker, industriföretag...

Tillväxtaktier är Apple, Amazon, Microsoft, Netflix...

De har gått otroligt mycket bättre än börsen i tio år.

Det är dit alla vill gå.

De finns mycket mer i USA än i Europa.

Man vill gärna se positivt på god teknologiutveckling.

Man kanske vill att den europeiska konkunkturen-

-ska rulla över, för man har inte så mycket där.

Om inte tillväxtaktierna lever upp till värderingarna då?

Blir det krasch då?

Om man är positiv tror man på sektorrotation.

Så går man i stället in i mer cykliska aktier eller bank-

-för att konjunkturen kanske ändå inte är så dålig.

Det är det positiva scenariot. Det negativa är som...

...vid millennieskiftet då techaktier gick riktigt dåligt.

Då gick hela marknaden riktigt illa.

Det som kom tillbaka var inte teknologi.

Du har med dig en graf som visar-

-att kapitalet flyttas från aktiva till passiva produkter.

Det som gör det här svårt att bedöma är att marknaden...

Den blåa linjen visar det vi stoppar in i indexprodukter-

-och den orangea linjen är det som är-

-en traditionellt aktivt förvaltad portfölj.

Det har gått ut pengar ur dem och pengar in i indexfonder.

Indexfonderna vill vara där det växer bäst, det är i USA.

Då får man tech. Varje dag kommer det in många köpare-

-i de här bolagen. Apple, Amazon, Microsoft, Google...

Så länge de flödena finns kan det nog fortsätta.

Men vad händer om flödena vänder och det blir sektorsoro?

Det är oroande. Trenden förstärks av passiv förvaltning-

-och den har pågått längre än vad det brukar göra.

Huruvida indexförvaltning nått sin topp vet jag inte.

Det kan nog hålla på...

Blir det ett flöde till tillväxtbolag?

Jag är övertygad om att många av tillväxtaktierna-

-aldrig hade kommit dit de är idag, om inte-

-marknaden sett ut som den gjorde. Inte i tio år.

Intressant. Vi ska stanna kvar i USA.

Vi fick jobbsiffror i fredags.

Lite utav en besvikelse eller lite svårtolkat?

Ganska bra för marknaden, skulle jag sammanfatta det.

Arbetslösheten går ner under 4 %–

–för första gången sen millennieskiftet, IT-kraschen.

Vi är på 3,9 % nu.

Lönesiffran var däremot lite lägre än väntat–

–vilket betyder att de inte höjer räntorna så snabbt.

Den här lönesiffran var en stor–

–del av börsfallet vid månadsskiftet januari/februari–

–när den kom en tiondel högre än väntat–

–till skillnad från nu.

Vi behöver inte oroa oss.

Nej, men det finns andra siffror som tyder på–

–att lönesiffrorna kanske är på gång lite mer–

–men att den här laggar.

Det här är miljonfrågan–

–om Phillipskurvan lever eller inte–

–om den här arbetsmarknaden skapar–

–lönetryck eller inte.

Om vi kollar i ett längre perspektiv–

–så ser vi att det inte är vanligt–

–att vi är nere på de här nivåerna. Vi vände under 4 %–

–innan IT-kraschen.

Annars får vi gå tillbaka till 60-talet–

–när vi var nere en längre tid.

Nu räknar många med fortsatt nedgång i arbetslöshet.

Då blev det en ketchupeffekt i inflationen som tog fart.

Nu vet vi att ekonomin inte funkar som på 60-talet.

Det kan se helt annorlunda ut nu.

Men det är en riskbild. Börserna har inte gått så bra.

Det har varit världshandelsoro, men även oro runt det här.

För första gången på länge funderar vi på–

–om inflationen inte alltid kommer att–

–överraska på nedsidan–

–och därmed har vi haft låga räntor.

Utan att det kan komma en riskbild på uppsidan.

Det kommer att fortsätta vara i fokus de närmsta åren.

Vi kan inte vara säkra på att det inte skapar inflation.

Låter bra med högre löner.

Ja, absolut–

–men det följer förmodligen högre räntor.

Om de skulle behöva stiga snabbare än vad som är prissatt–

–skulle börsen inte må lika bra som den gör.

Men det handlar om takten.

Om räntorna går upp lite grann är det ingen fara.

Det handlar om huruvida Fed–

–måste överraska på uppsidan och strama åt snabbare.

Då blir det en risk för marknadssentimentet.

Det pratas även mycket om olja.

Brent steg över 75 dollar per fat.

Första gången på ett tag.

Staffan har med sig en graf där vi ser hur–

–oljeaktierna har gått jämfört med teknologiaktierna.

Är det teknologin som går snabbt? Energin som går svagt?

Vi har pratat en del om att teknologiaktier–

–är det som har drivit aktiemarknaden i många år–

–och är den bästa sektorn.

Energiaktier är och har länge varit den sämsta sektorn.

Grafen är bara från årsskiftet 2016/2017.

Det är en sektor som har blivit förhållandevis liten–

–och inget som man behöver äga.

Det har varit den mest utskällda sektorn.

Sen finns det hållbarhetsresonemang med mera.

Impopulärt att säga att man köper oljeaktier.

På din nästa graf ser vi att oljeaktierna–

–inte hängt med i oljeprisrallyt.

Är det en misstro mot att oljepriset ska stanna så högt?

Det är en misstro och därför att man inte behöver...

Vi äger mycket oljeaktier.

De har vi köpt dels för att vi tror att oljepriset...

Vi vet inte om det ska gå ytterligare upp, men–

–ni ser det här–

–gapet mellan oljeprisaktier och oljepriset.

Man har inte tagit till sig det.

Om nu oljepriset ligger kvar på nivån kring 75 eller 65...

Oljeprisaktier är prissatta som att oljan ska ner till 50.

Gör den inte finns det mycket uppsida.

Man ska lägga till en sista sak.

Oljebolagen har de senaste fyra, fem åren–

–lagt ner stora resurser på att bli mer kostnadseffektiva.

De kommer att bli väldigt stora kassaflödesmaskiner.

Apropå kostnader och inflation...

Hur tar du dig an oljepriset, Anna?

Det är en faktor som driver upp inflationen nu.

Det är inte riktigt Centralbankens fokus.

De vill rensa bort energipriser för att titta på–

–det som de kan styra över.

Vad kan ekonomin skapa för inflation?

Men det kan få en spridningseffekt när–

–råvarupriser stiger.

Då ökar kostnaderna för bolagen.

Det vill de ta ut i högre priser själva, om de klarar det.

Det handlar om vilken möjlighet de har att höja priserna.

Det hänger ihop, men det är inte fokus.

Vår svenska centralbank vill rensa bort det mesta–

–nu senast energipriser.

Det visar på hur låg den inflationen fortfarande är.

Vi avrundar med Sverige och kronan.

Riksbanken och den svaga kronan är ett hett ämne just nu.

Vad är din syn på kronan, Anna?

Kronan är väldigt svag.

Det har hänt mycket på kort tid.

Kronan har så klart varit svagare.

Här är kronan vägd mot de valutor som vi handlar mest med–

–för att fånga hur det skulle påverka vår utrikeshandel.

Kronan går uppåt jämfört med tidigare.

Vi har haft svagare kronor men mer under krissituationer.

Riksbanken har missbedömt det här–

–liksom många andra.

Deras prognoser är här i orange–

–där de har pekat på att kronan ska stärkas.

De vill att kronan inte ska stärkas för snabbt.

Men utvecklingen har gått åt motsatt håll på sistone.

I en snabb takt har kronan försvagats av olika skäl.

Vi har varit i en säsongsmässig försvagning av kronan–

–som har accentuerats av Riksbankens beteende.

De var stabila under förra året–

–med vad de flaggade för i sin räntepolitik–

–men har tappat fokus nu i år.

Det ser man på marknaden.

Man har tappat i förtroende för vad de agerar på.

Vilken reaktionsfunktion har de när de tänker höja räntan?

Vi hörde Ingves i förra veckan–

–återupprepa att kronan inte får stärkas för fort.

De hävdar att de inte välkomnar den här utvecklingen–

–med en svag krona.

De vågar i alla fall inte säga att de gör det.

Samtidigt pekar de på att den inte får stärkas för snabbt.

Det är speciellt att man–

–tar den positiva effekten av en kronförsvagning–

–men inte diskutera de negativa bieffekterna–

–med den här politiken.

Somliga gillar att ha en svag krona.

Så är det. Det är olika delar i ekonomin–

–som tjänar på det och andra som förlorar på det.

Men man vågar inte välkomna den svaga kronan–

–för det finns de som får det tufft av att kronan är svag.

Men det är ett problem att bedriva penningpolitik–

–via att skapa inflation den här vägen.

Vi ska fokusera på det inhemska inflationstrycket.

Det är det som Riksbanken är oroade för nu.

De har präntat in det här i marknaden–

–och fått den att reagera via kronan.

Det är en förtroendefråga för Riksbanken.

Beklämmande. Har du nån kronreflektion?

Nej, ingen kronreflektion.

Men om man tittar på Stockholmsbörsen–

–så är det en marknad där man historiskt sett ska köpa–

–när kronan är så här svag.

Dels för att det gynnar en del sektorer–

–men för utländska förvaltare–

–är det rea på svenska aktier.

Ska vi avrunda med SEB...

Rea på svenska bostäder. Två korta ord.

Sentimentet har vänt upp.

Vi kan se det i andra siffror.

Det är en mer balanserad utveckling nu.

Det är fortfarande nära det skärpta amorteringskravet.

Man ska inte riktigt ropa hej än.

Det är en lite mer stabil bomarknad.

Tack så mycket.

Börslunch är slut för idag. Vi är tillbaka imorgon 11.45.

Vilka gäster kommer?

Carina Elmgren och Erik Sprinchorn. Det ska bli jättekul.

Oljeaktier, teknologiaktier och bopriser är några av ämnena som avhandlas i dagens Börslunch.

I dagens program:

Bönor början på börsras?

USA leder börsindex.

Värde mot tillväxt.

Passivt allt större än aktivt.

Teknologi mot energi.

Oljeaktier och oljepriset.

KIX och prognoserna.

Boprisindikatorn indikerar högre priser.

Gäster: Anna Öster, Länsförsäkringar och Staffan Knafve, Rhenman & Partners.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Matilda Karlsson.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • MTG: 5:12

    MTG: "Våra produkter är relevanta"

    Under onsdagsmorgonen släppte MTG sin rapport där ett lägre resultat än väntat kunde presenteras. Bolagets vd Jørgen Madsen Lindemann är trots det nöjd med kvartalet.

  • Första storbanken rapporterar starkt3:39

    Första storbanken rapporterar starkt

    SEB lämnar stark rapport som slår förväntningarna på flera punkter. Bonava överraskar positivt och redovisar mindre vinstminskning än väntat. Getinge visar en bättre omsättning och orderingång än väntat och aktien stärktes. Husqvarnas nettoresultat levde inte upp till förväntningarna och aktien föll under morgonen.

  • Byggmax faller på rapport3:49

    Byggmax faller på rapport

    Morgonen bjuder på flera nya rapporter. Byggmax faller på börsen efter att ha rapporterat om minskat resultat. Inwido ökar omsättningen enligt förväntningarna och aktien är...