”Företag med enkla namn går bättre på börsen”

Välkomna till Börslunch fredag 6 april.

Det är även påsklov, åtminstone i Stockholmstrakten–

–och vi har specialteman. I dag tar vi upp hur psykologin–

–påverkar börs och marknad med Ulf Löwenhav–

–beteendevetenskapligt intresserad ekonomirådgivare–

–och också föreläsare på Stockholms universitet.

Christina Söderberg, Compricer–

–som kan mycket om psykologi, är också här. – Välkomna.

Vi tackar också Richard Thaler, ekonomipristagaren–

–som beslyst ekonomins koppling till psykologin.

Före honom fick Kahneman ekonomipriset.

De har "hottat upp" kopplingen.

Är det mer aktuellt än nånsin–

–i vår tid av högt värderad börs och oro...?

Det är alltid aktuellt.

Vi fungerar som vi alltid gjort.

Genom evolutionen har vi blivit finjusterade–

–för att reagera snabbt och tänka efter när vi har tid.

Det är verkligen alltid aktuellt.

Vad säger du?

Börs- och finanskunskap...

Egentligen har slumpen–

–gjort det så finansiellt och kvantitativt.

Att förstå beslut är en social vetenskap: psykologi.

Vi vill gärna ha siffror och beräkningar–

–gräva ner oss i balansräkningar...

Vi tror att vi ser saker så. Men så fattar vi inte beslut.

Vår logiska kraft är försvinnande liten.

I stället är det känslor, vad vi gillar...

Noteringen av Spotify i veckan...

Den kom ut på ett pris... Få vet nog vilket börsvärdet är.

Men många gillar Spotify och vill vara aktieägare.

Så köper de aktier på känsla, inte enligt siffror.

Du vill lyfta fram två system.

Systemet med känslor är alltid aktivt–

–och styr det mesta vi gör.

Systemet är känsligt, spontant och blixtsnabbt.

Den logiska systemet är långsammare, vi tänker efter–

–och försöker styra känslosystemet, men lyckas sällan.

När vi ska fatta ekonomiska beslut, måste vi lära oss–

–att känna igen tillfällena när känslosystemet tar över.

Så att vi kan "managera" dem.

Det limbiska systemet är känslosystemet.

Och neocortex är det logiska systemet.

Hjärnbalken, överlevnad, hänger ihop med känslorna.

Vi måste vara snabba och styras av känslor, annars dör vi.

Blir uppätna på savannen eller krockar.

Vi tror att vi använder logik–

–när vi fattar investeringsbeslut–

–men det är känslor som styr.

Vi tror att vi fattar logiska beslut–

–och har ett övervakningssystem som håller koll på oss.

Det är kraftfullt och fattar egentligen våra beslut.

Våra analyser drar slutsatser som styrs av känslorna.

Vi sitter i baksätet.

Många av oss är lutheraner:

Disciplinerade och arbetsamma. Kan vi inte–

–tänka bort det limbiska systemet?

Att vi är lutheraner visar väl att vi sitter i baksätet?

Styrkeförhållandet mellan de två systemen:

Kan man inte välja–

–att använda sig av det långsamma tänkandet?

Det snabba tänkandet kan inte stängas av.

Men man kan försöka använda sig av det logiska tänkandet.

Men vi kommer att påverkas av känslosystemet.

Allt annat är omöjligt.

Det passiva systemet som är så starkt–

–har fått oss att överleva. Det får oss att undvika faror.

Ser vi en orm studsar vi till.

Vi fattar beslut så.

Under tusentals generationer har de överlevt–

–som har ett passivt tänkande.

De överlevare som styrs passivt–

–ska i dag spekulera i aktier.

De fortsätter låta känslorna styra.

Man kan träna upp sitt logiska tänkande.

Att kontinuerligt granska och ifrågasätta.

Men det är rätt jobbigt.

Att gå och tala i mobiltelefon är lätt.

Men får jag en svår fråga...

...stannar du upp.

Vad blir 200 gånger 36,3? Då stannar jag upp.

Hjärnan klarar inte att räkna ut det och gå samtidigt.

Jag är inte extra korkad, det gäller för alla.

Vi avstår från uträkningen...

Nästa begrepp är tillgänglighets-heuristik.

Det ordet är svårt att uttala under promenaden.

Det vi har lätt att förstå, minnas och ta fram ur minnet–

–tror vi att är sant. Med dagens snabba medierapportering–

–får vi fler negativa nyheter än positiva–

–eftersom vi försöker undvika faror–

–i stället för att se möjligheter.

När vi ser information ofta tror vi att den är sann.

Börsinformation: Spotify, H&M...

Daniel Kahneman som fick ekonomipriset 2002–

–sa att ingenting är så viktigt som det vi just tänker på.

Tänker man på H&M-aktien under en tid–

–tar det över, så att man tycker att aktien är bra.

Andra aktier kommer på undantag.

Det är ju betydligt säkrare att flyga än att åka bil.

Ändå ser vi bilder på flygolyckor framför oss–

–bilolyckor verkar inte lika farliga.

Vi blir ologiska för att nåt tar stor plats i hjärnan.

Skapar det en preferens för omskrivna aktier?

Absolut. Liksom för aktier med enkla namn.

Forskning visar att de går bättre över tid–

–för att vi lättare känner igen namnet.

Som varumärken. När vi ska köpa tandkräm–

–känner vi igen färger och namn på vissa varumärken.

Vi läser inte innehållsförteckningen–

–utan går efter varumärket. Samma sak för aktiebeslut.

Duktiga finansanalytiker avskyr att höra det här.

De analyserar sig fram till viktiga beslut, säger de.

Läser du tandkrämens innehållsförteckning?

Nej, du går på färgen.

När du fattade viktiga beslut om husköp och giftermål–

–gick du efter kvalitativa data? Nej.

Men så länge alla gör samma sak funkar det.

Nån annan köper samma hus–

–eller aktien med namnet man minns.

På kort sikt, ja. Men på lång sikt funkar det inte.

Varför inte? Vad sker på lång sikt?

På lång sikt finns många aspekter...

Och slutligen kommer "sanningen" fram.

Skriver vi att vi tror att H&M- och Spotify-aktien–

–stärks i framtiden, visar det sig sen vad som sker.

Det blir överhaussat som bitcoin.

Men om jag är portföljförvaltare–

–vill jag inte göra som alla andra. Då tillför jag inget.

Jag vill vara "contrarian", kärringen mot strömmen.

När en aktie är riktigt ute ska jag våga köpa den.

Och tvärtom våga sälja–

–när folk tycker att jag är en idiot. Kanske har vi haft–

–en "equity"- och en fastighetsbubbla. Men den som säger–

–att det är rätt tid för bostadsförsäljning–

–betraktas som en dåre.

Att fatta bra, egna beslut är en social utmaning.

Att inte göra som alla andra.

Att gå emot gruppen påverkar hjärnans smärtcentrum.

Därför är det så svårt.

Och socialt tungt.

Nästa begrepp är övertro.

Bara fyra av hundra bilförare–

–säger att de kör sämre än snittet.

Samma sak gäller nog förvaltningskapacitet–

–vad folk tror om sig själva på börsen.

Ja. I en undersökning med 600 fondförvaltare–

–ansåg 74 % att de var bättre förvaltare än medarbetarna.

Tror för många för mycket om sig själva?

Vi försöker skapa en historia om det som hänt.

Misslyckas vi, skyller vi på nåt utanför vår sfär.

Lyckas vi, säger vi att vi var skickliga.

Det blir en övertro på vad vi kan göra.

Även det beror på evolutionen.

Genom tiderna har vi lyckats bättre och levt längre–

–om vi haft en övertro på oss själva.

Aktiemarknaden är totalt oförutsägbar.

Vi vet inget om andra köpares och säljares intentioner–

–just den dagen. Men vi vill förenkla livet.

Vi vill lyssna på tidningarnas och teves experter–

–som säger vad som ska ske.

Den som säger att det är omöjligt, anses vara konstig.

Allt ska förstås gå att förutsäga.

De som styr dagens marknad–

–eller placeringar, är ofta kvantekonomer.

Det känns bra att luta sig mot finansiella teorier–

–med många decimaltecken, att veta hur det blir...

Fast det i grunden är oförutsägbart.

Är prognoser omöjliga att göra?

Det finns nog duktiga kapitalförvaltare–

–men de flesta är inte det.

Och många självutnämnda experter–

–är inte bra kapitalförvaltare.

Den som är duktig och inser svårigheterna–

–kallar sig nog inte expert.

Nästa punkt är: "Illusionen om aktivt aktieurval".

Kan du förklara?

Varje dag köps miljarder aktier.

Alla har samma information, men olika uppfattningar.

Vissa tror att de har annan information.

Både amatörer och proffs–

–hävdar att de kan överträffa marknaden.

Men över 50 års forskning visar att det inte stämmer.

Vissa år går det bra, vissa lyckas bra–

–men de har mer tur än skicklighet.

Ekonomins värld är så komplex–

–att det är omöjligt att göra långsiktiga prognoser.

Ett schackexempel:

Schackspelare har stor nytta av kunskap och erfarenhet–

–för systemet är slutet.

Schack är rättvist, till skillnad från livet.

Ekonomins värld är för komplicerad att prognostisera.

Det låter hopplöst.

Nej, men det är bra att veta–

–att vi är dåliga på att prognostisera.

Robert Shiller som fick ekonomipriset för några år sen–

–skrev att i början av en aktie- eller fastighetsbubbla–

–är folk kritiska och säger att värderingen är hög.

Men längre in i bubblan, nära toppen, blir alla euforiska.

De har tjänat pengar, tror att de är duktiga–

–och ser ingen övervärdering. Vi lurar oss själva.

Bilden visar en bubblas faser.

Vi är väl i fas tre nu. Vi är högt upp och alla är glada.

Kanske är vi i fas tre, men vi vet ju inte det.

Kanske står vi inför den längsta uppgången nånsin.

Det är svårt att göra prognoser.

Vad kan man ta med sig som investerare–

–eller aktieintresserad?

Att göra en investeringsplan när marknaden är lugn.

"Den här aktien är värd den här summan."

Att göra planen när det är lugnt.

Att köpa när börsen "brakat" 30 % är svårt.

Då är känslorna på topp.

Att göra en plan och följa den, är viktigt.

Hjälper det mot flock-mentaliteten?

Undvika att känslosystemet bestämmer.

Vi vet att indexfonder är bättre än egna val–

–men det är inte lika kul att äga de fonderna.

Kanske ska man äga aktier i bolag som man gillar.

Jag gillar Apple eller Spotify.

Och jag köper inte aktier i nåt bolag–

–för att nån annan säger det.

Att gilla nåt är nog bättre långsiktigt–

–än att försöka beräkna nån decimal...

Lyssna inte på experter...

Utom det här programmets experter.

Vi tittar på en graf över bitcoin.

Den pekade högt upp och nu pekar den djupt ner.

Vad tänker ni?

Jag tänker att det är tragiskt för många.

Många småsparare har lånat pengar–

–och investerat i bitcoin utan att förstå vad det är.

För mig är det jämförbart med en valuta.

Jag läste några böcker om bitcoin–

–och insåg begränsningen genom datakraften–

–verkade det korkat, med min begränsade förståelse.

Då passar det inte mig.

Investerar man i bitcoin måste man förstå–

–att det kan gå åt vilket håll som helst.

Tycker man att det är kul blir det som ett lotteri.

Det skrivs så mycket och när det "stack" köpte de flesta.

De mår nog inte så bra nu och har inte så mycket pengar...

Det är så viktigt att bara ta lite pengar–

–som man kan leka med, och lägga resten i indexfonder.

Kanske är det–

–bland de största legala bedrägerier som skett.

Man har tagit pengar från småsparare.

Vid sidan av traditionella ekonomiska prognoser–

–och analyser, finns teknisk analys–

–som är populärt bland våra tittare.

Analysen följer andra investerares psykologiska mönster–

–med grafers kurvor. Är den metoden lika hopplös?

Metoden är intressant och oftast mer kortsiktig.

Ofta kan kortsiktiga prognoser göras–

–utifrån hur nåt betett sig nyligen.

Som vädret. Det blir mulet i morgon, som det var i dag.

Det kan funka, men om vi tittar på användarnas resultat–

–är det nog sämre än index för de flesta. Över tid.

Och de som säljer teknisk analys...

Varför investerar de inte sina pengar–

–i stället för att sälja systemet?

Kan ni förklara begreppet förlust-aversion?

Hur påverkar det–

–den som äger aktier eller bitcoin på väg ner?

Det man äger anses mer värdefullt–

–än det man inte äger. Och Ikea-effekten...

När man dessutom har monterat det själv.

Därför vill man inte sälja en sjunkande aktie–

–utan kanske till och med köpa fler. Man ska alltid tänka:

"Ägde jag inte den här aktien, skulle jag köpa den då?"

Är svaret nej, ska man sälja.

Begreppet förlust-aversion fördes in på aktiemarknaden–

–av Daniel Kahneman. I nästan alla beslut–

–kan man se hur folk påverkas av förlust-aversion.

I stället för att sälja en aktie köper man fler–

–för att få ner förvärvskursen.

Eller så gör man om aktien till ett långsiktigt innehav.

Den kan få ligga, den är ju bra. Det gör ont att sälja.

Liksom när teveprogram tar slut.

Börslunch är slut för i dag.

På måndag är vi tillbaka med Michael Livijn, Nordea.

Häng med oss då.

Dagens Börslunch går i börspsykologins tecken. Det snackas rationalitet, övertro, prognoser, förlustaversion, bubblor och bitcoin bland annat.

Gäster: Christina Söderberg, Compricer och Ulf Löwenhav, Pinq Mango Fondkommission.

Programledare: Gabriel Mellqvist.

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.

  • 10:29

    "Värre än det värsta vi befarat"

    Den turkiska liran har fallit stort den senaste tiden och president Erdogan vidhåller att låga räntor är det Turkiet behöver nu. Emre Akcakmak, förvaltare på East Capital Turkiet, håller inte med.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 -1.2%
NASDAQ Composite -1.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 18.9%
Paradox Interactive 7%
Holmen 6%
SSAB -3.6%
Sandvik -4.2%
Boliden -4.2%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • 4:04

    "Erdogan har kniven mot strupen"

    Krisen i Turkiet står fortsatt i fokus. Från Kina har vi fått oväntat svag statistik. De viktigaste händelserna på finansmarknaderna med valutastrateg Lars Henriksson.

  • Så het var börssommaren16:00

    Så het var börssommaren

    När Börslunch är tillbaka efter sommaruppehållet snackas det bland annat om Pandora, Life Science, Netent, H&M, Assa Abloy och Ahlsell. Och så summeras givetvis sommarportföljerna.

  • Probis vinst stiger3:41

    Probis vinst stiger

    De senaste och viktigaste börsnyheterna med Matilda Karlsson och Johan Fohlin.