Är oron för världsekonomin överdriven?

Välkomna till Börslunch tisdagen den 5 mars.

Fettisdagen, höll jag på att missa att säga.

Stockholmsbörsen är ner lite–

–men Nordeaaktien har återhämtat sig en aning–

–och är upp 1,7 %.

Och så har Debenhams vinstvarnat i Storbritannien.

Börslunch är tillbaka i full skrud–

–efter att ha kört med en gäst.

Det var sportlov förra veckan.

Kul att ha er här, Jonas Thulin och Mikael Hanell.

Varmt välkomna.

Sa du att det var fettisdag, Petra?

Hur många har du ätit?

Är det nån som har en fettisdagsreflektion?

Det kom statistik från SEB i morse.

Semmelpriserna har gått upp 3 % sen förra året.

Vi sätter i oss 6 miljoner såna här idag.

Påverkan på BNP där?

Vi har faktiskt en inflationsgraf på slutet–

–men vi har enormt mycket att prata om först.

Vi börjar med en klassisk graf.

Fear & Greed-index, som vi tittar på ofta.

Jag antar att allt är frid och fröjd efter december.

Börsen har återhämtat sig. Är det det vi ska ta med oss?

I de vita staplarna fångar vi upp de stressindikatorer–

–som finns i marknaden; interbank-spreadar, kreditspreadar–

–och diverse indikatorer. Är marknaden stressad eller inte?

Just nu är vi inne i en "greed"-period.

"Greed is good", som en berömd filmskådis sa.

Börsen svarar på det ganska fint.

För tillfället ser det bra ut.

Håller du med?

Jag är lite mer försiktig–

–men det kan bero på att jag är äldre.

Jag har varit med många gånger.

Vi har sett en rejäl studs på börsen–

–och Jonas kommer att beskriva varför.

Och jag kanske argumenterar för att det har gått väl fort–

–och att värderingarna har återgått till tidigare nivåer–

–väl snabbt, men vi återkommer till det.

Lite försiktig där.

Nästa graf visar på belåningen hos investerare.

Jonas, förklara det vi ser.

Det här var skälet till att vi blev försiktiga i höstas–

–och in i december, ökade skydd och köpte hedger.

Vi gick korta europeiska aktier, vilket var en bra trade.

Faktum bakom var att belåningsgraden, den gröna linjen–

–sjönk i september-oktober.

Man tar alltså bort belåningen av amerikanska börsen.

Investerarkollektivets belåningsgrad alltså?

Skälet var det skattepaket som Trump förde igenom.

Det blev offentligt först i oktober-november–

–men man skatteplanerade redan innan.

Man blev tvungen att betala som investerare för belåningen–

–som en hedgefond tar.

Man tvingades betala för investeringen.

Förut var det avdragsgillt.

Då fick vi konstiga rörelser som var skattetriggade.

Den här belåningsgraden försvann och sen kom–

–nettoutflöden, "redemptions" och allt.

Då kunde man leka med tanken att det borde vara slut–

–vid 1 december då böckerna stänger.

I mellandagarna gjorde vi tvärtom. Vi gasade på–

–och tog bort de korta positionerna i hedgerna.

Den sitter i den här rekylen och mår just nu bra.

Sen får man se hur långt det bär.

Men det går upp lite där?

Belåningsgraden har kommit tillbaka.

Den urblåsning vi såg i december–

–var den kraftigaste sen 2008.

Det är ju en trigger bakom det och vi tror–

–att det var det här och inte så mycket annat–

–som annars diskuteras, handelsdebacle och annat.

Michael Livijn var här i morse.

Han pratade om att volymerna var små i uppgången.

Det är ett impopulärt rally.

Folk dansar nära utgången. Det har du redan antytt.

Jag tror att hedgefonder hade en tuff höst.

De har haft en tuff januari-februari.

Därför är de inte med i de snabba svängarna.

När man tittade på Fear & Greed-index–

–var rörelserna de största på fem år.

Då krymper man ofta sina positioner–

–och då är man inte med i uppgången på samma sätt.

Och volymerna kanske är mindre–

–för man avvaktar en eventuell sättning.

Men det som har drivit det är också–

–att Fed plötsligt har känts duvaktiga.

Det ska inte bli mycket mer räntehöjningar–

–och Trump signalerar att han vill att de ska ligga lågt–

–även fast han inte har den inverkan han tror att han har.

Men marknaden har blivit lättade av det.

Bakgrundsmusiken till allt det här, konjunkturen–

–vart är den på väg?

Vår tes är att vi nådde konjunkturtoppen i mars 2017.

Sen dess har det bromsat in.

Sen får man lägga på allt som har hänt efter det:

Handelsdiskussioner, brexit och allt möjligt.

Den avmattningstesen har vi kört i två års tid.

Vi är nu inne på att vi kanske ska byta ut den.

Vi ser en bottenformation i globalkonjunkturen.

Den leds av USA och Asien, Europa ligger långt efter.

Inga konstigheter med det, men bottenformationen–

–kan ge ett stöd till marknaden.

Om vi får mer tillbakadragna åtgärder från ECB...

Om man fortsätter ta ut mer lån–

–till företagssektorn utan att gå via banksektorn–

–kan det bli ett intressant 2019.

Jämfört med 2018 kan börsen hitta styrka i ganska mycket

Börsen har inte återhämtat sig så mycket–

–som den borde kunna göra givet konjunkturutsikterna.

Vi har en graf på amerikansk ISM. Inga konstigheter.

Den är på väg ner, men på en hög nivå.

Sen har vi dystrare grafer–

–som visar europeisk industrikonjunktur:

Industriproduktion i eurozonen och IFO.

Mikael, är det ett problem i sig–

–att USA och Europa går så olika starkt?

Det är kanske tur för Europa att USA är så starkt.

Det som bekymrar mig i USA–

–när marginalerna har krympt lite grand–

–är att löneökningen är kraftig i USA.

Det balanserar ut lite i världshandeln.

Men det som är intressant är–

–att Europa är så pass dåligt som det är.

Nu har vi både Asien och USA som rullar på bra–

–även fast Kina nu sänkte sitt tillväxtmål till runt 6 %.

Det är inte jättemycket, men det har varit en trend ner.

Samtidigt är omsättningen mycket större.

Så 6 % är mycket ändå.

Men det är också kopplat till en del stimulanser.

Nånting är där också för att få fart på den ekonomin.

USA är tajt i arbetsmarknaden.

Europa är lite svagare generellt sett.

Det har varit kopplat till bilindustri.

Vi har en graf som skulle kunna vara–

–en indikation på en vändning.

Vi har den här.

Den här kom i morse, va?

Den kom i morse.

Februaris tillverkning och export av bilar i Tyskland.

Det var en uppgång med nästan 20 %.

Det kan vara en reflektion av en dålig december-januari–

–men det är ändå intressant med en sån återhämtning.

Eftersom bilindustrin är stor i Europa–

–kan det få positiva implikationer.

Det låter precis som börsen.

Man var överdrivet pessimistisk i slutet av förra året.

Så kan det vara.

Du har en annan graf som tangerar det här.

Tysk ekonomi knuten till världshandeln.

Vi har en världshandelsindikator.

Ja, vi försöker skilja på vad som sägs–

–och vad som finns realt därute.

De här blåa staplarna bygger egentligen på–

–Bloombergs "trade monitor" där de har definierat–

–vilka variabler som borde fånga upp handelskriget.

Det rullar på ganska bra fortfarande.

Det är intressant mot ett överdrivet–

–pessimistiskt tolkningsföreträde som föreligger i media–

–och i diskussionerna i främst Europa kring handelskriget.

Det skapar intressanta möjligheter.

Om det rullar på bra realekonomiskt–

–men inte får fäste i "storytelling", förlorar nån pengar.

Vi är inte så negativa till handelskriget–

–för än så länge har det inte kommit in i realdatan.

Europa sticker ut som har sänkt exporten på egna meriter–

–med regleringar. Kanske temporärt–

–om bilsektorn återhämtar sig. Men globalt–

–har inget fångat upp handelskriget än så länge.

Är medierna överdrivet dystra?

Börsen har inte mottagit handelskriget negativt.

Varje gång en lösning diskuteras–

–och parterna ska träffas, har börsen tuggat på uppåt.

Medierna har varit negativa–

–men börsen har reagerat positivt.

För varje litet besked har den tickat upp?

Det räcker med Twitter.

Vad har vi som nästa...?

Politisk osäkerhet ska vi diskutera.

Politisk osäkerhet mätt i medierna.

Inte hur marknaden eller politikerna själva–

–uppfattar situationen, utan mediernas bild.

Europas osäkerhet är högre än USA:s, trots Trump.

I Europa finns en uppiskad oro i medierna.

Den driver världsutvecklingen. Globalt är situationen...

Men vi har ju brexit, Gula västarna–

–och Italiens budgetunderskott.

Ja, men det kanske borde diskuteras mer–

–än en viss twittrande herre.

Är du ute efter oss i medierna?

Nej, men som medierna beskriver världen i dag–

–är oron fyra gånger större–

–än risken för lågkonjunktur motiverar.

Tre gånger större oro än efter Lehman–

–och fyra gånger större än efter it-kraschen.

Vårt diskussionsklimat kan man tjäna pengar på–

–det är inte så illa som det verkar.

Du tycker väl att risken är betydande–

–men att börsen inte besväras av den–

–och ligger högt? Överdriver jag?

Börsens långa uppgång har "boostats"–

–av stimulanser och extremt låga räntor.

Vad sker om räntorna stiger?

Vad sker om stimulanserna tas bort? Klarar sig ekonomin?

En del duktiga ekonomer målar upp orosbilder–

–men mycket underliggande stämmer, förstås–

–man oroas mer av boosten av stimulanser under lång tid.

Snarare så.

Inom verkstadssektorn känns det som–

–om orderböckerna är relativt långa.

Avmattningen i "sales" har man inte sett–

–och deras "backlog" är rätt bra, men om sex månader–

–om Europa inte förbättras–

–kan det komma tryck och press...

Vid summeringen av Q4-rapporterna–

–för 2018 visar lite...

Vi kan hoppa direkt dit.

Försäljningen är utmärkt och har vuxit.

Försäljning och marginal...

Du var inne på det i början.

Marginalerna har minskat på hela börsen.

Lite oroande. Lönerna har ökat lite.

Och när man rullat över konjunkturellt blir det prispress.

Sales är bra, men marginalerna krymper.

De senaste fem, tio åren–

–har man kunnat jobba med marginalerna. Rationaliserat–

–många "temporary workers"–

–skurit ner på "head office"...

Kanske en indikation på att det är tuffare på den sidan.

Försäljningen är hyfsad, men marginalerna under press.

Vi försöker tjäna på det. Marginalerna pressas–

–av stigande lönekostnader. Det har vi exponerat oss för–

–genom att köpa inflationsförväntningar i USA och Europa.

Vi ligger också kort på räntor. Bra affär–

–så här långt under året. För att också ha det–

–som ett indirekt skydd. Blir marginalpressen för stor–

–och börsen haltar, tjänar vi i räntebenet.

Vi frångår konventionellt tänkande–

–genom att inte ligga långa räntor. Vi ligger–

–med negativ duration både i Europa och USA.

Vad förväntar du sig av marginalerna?

Bolagens? Jag har ingen stark vy.

Vi ser det mer som en hedge mot aktierna–

–där vi har de stora allokeringarna.

Micke, kan du förklara grafen?

Den blå kurvan är den "bounce" vi såg vid uppgången.

De andra tre är förväntningarna på 2019, 2020 och 2021.

De går åt motsatt håll.

Tillväxten förväntas inte öka i samma takt–

–men börsen går åt motsatt håll.

Kanske får analytikerna byta riktning–

–eller så får börsen anpassa sig. Kanske inte i morgon–

–men fram till sommaren, tror jag. Revideringarna–

–av tillväxten för kommande år–

–görs just nu av analytikerna. Spännande att se–

–om det blir nån tillväxt.

Vår sista graf knyter an till semlorna.

Förra veckans inflationschock.

Kronan är väldigt svag.

Är Sverige dopat av den svaga kronan?

En snabb kommentar om medierna.

"Verkstad backar för att kronan stärks".

Fem öre på euron...

Man blir orolig när en hel sektor går dåligt–

–ner ett par procent, i slutet av förra veckan...

Vad sker om kronan stärks med 10 %?

Exportindustrin är lite boostad–

–och drar på den svaga kronan.

Samtidigt försöker de flesta–

–minska det tidigare beroendet–

–genom den globala verksamheten.

Men visst är det en risk om kronan av nåt skäl–

–skulle stärkas.

Är vi för beroende av valuta, låga räntor...?

Vi har haft vyn sen för ett år sen när den låg på 7,85–

–mot dollarn, att kronan ska kollapsa. Av våra 17–

–olika ekonometriska analyser pekar inte en enda–

–på en återhämtning för kronan. I morse sa Riksbanken–

–att de inte förstår varför kronan är svag.

Men varför skulle den stärkas?

Det har varit en framgångsrik position att ha–

–i alla tillgångsklasser. Vi har den krona vi förtjänar.

Svensk reallöneutveckling har bromsat i fem års tid.

Landet har inte haft nån lönetillväxt–

–under hela förra mandatperioden.

Så länge man inte tar itu med det–

–och den politiska risken i Sverige är stor–

–jämfört med andra länder–

–får vi utflöde både ur aktier och räntor. Så var det–

–under större delen av fjolåret och så är det nu.

När vi exponerar oss på bolagsnivå–

–vill vi ha bolag utan för stor aktivitet i Sverige.

Vi gillar den svaga kronan–

–med tanke på att vi sitter mycket på det...

Men inget kan heller ändra på det i närtid.

Vi tackar för oss.

Vi är tillbaka i morgon. Semlorna distraherar mig–

–jag kan knappt prata...

I morgon talar Sonal Tanna om tillväxtmarknader–

–och Erik Sjöström hjälper oss i svensk aktiemarknad.

Glad fettisdag, och tack så mycket alla som var här.

Hugg in.

Denna fettisdag är Börslunch fullmatat med allt från Fear & Greed-index och tysk bilindustri till amerikansk ISM och PMI. Gäster i programmet är Mikael Hanell från Nordic Cross och Jonas Thulin från Erik Penser Bank.

Jonas Thulin menar bland annat att den bild som framgår i media visar på en överdriven oro för världsekonomin. Mikael Hanell håller inte riktigt med. Han ser flera signaler för en försvagad konjunktur.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 1.3%
NASDAQ Composite 1.2%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 5.3%
Beijer Ref 4.2%
Alfa Laval 3.7%
Sweco -0.9%
Tele2 -1%
Swedish Orphan Biovi… -1.2%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier