Peter Malmqvist: Systemet för nyproduktioner måste ses över

Välkomna till EFN Börslunch måndag 4 mars.

Stockholmsbörsen är upp 0,27 % och Nordea rasar runt 5 %-

-efter att finländska YLE i kväll ska sända ett program-

-om penningtvätt och Nordea.

Med mig i dag har jag Peter Malmqvist-

-och vi ska sammanfatta rapportsäsongen.

Men först en kommentar om penningtvättshärvorna.

Inte konstigt att Nordea följer i spåren-

-eftersom även de haft en rätt stor del av verksamheten-

-i öst. Men försöker man räkna på det här-

-och de enorma värdefallen i Danske Bank, Swedbank-

-och troligen även Nordea, är det svårt att motivera dem-

-med att vinster skulle utebli framöver-

-för att penningtvätten minskar...

Den kopplingen finns inte, det är en allmän rädsla-

-och möjligen att en rätt stor del av kapitalet-

-styrs av etiska hänsyn.

Etisk screening. Den som förekommer-

-i en sån här härva, ingen bryr sig om det är rätt-

-eller fel... Folk säljer och kursen rasar.

Det kan förklara en del, men inte hela-

-dramatiken på börserna när penningtvätt uppdagas.

Förra gången du var här sa du att rapportsäsongen var bra-

-men inte lika bra som du hade hoppats. Hur var Q4:an?

Favorit i repris. Den var bra.

Men vi hade hoppats på en ännu bättre.

Så har det varit de senaste två kvartalen.

Samma rubrik i det här programmet.

Stockholmsbörsen är rimligt värderad-

-med tanke på inflationen.

Den blå linjen visar p/e–talet på Stockholmsbörsen-

-på prognostiserad bas. Den oranga linjen är ribban-

-som värderingen ska följa, den följer inflationen.

När inflationen stiger ska börsen värderas ner.

Efter höstens fall kom vi ner till den oranga kurvan.

Sen har det studsat upp en del. Men det visar-

-att börsens värdering nu inte är nåt stort orosmoment-

-när jag funderar på framtiden.

Finns några signaler om framtiden?

I grunden ser det jättebra ut, med tanke på-

-att räntan avskaffats i Europa.

Så fort osäkerheten lägger sig, rusar placerarna-

-till börsen, den enda plats som ger avkastning.

Så länge Europas ekonomi inte har nån ränta-

-i synnerhet inte den svenska, får vi fall-

-men även uppstudsar. Bristen på placeringsalternativ-

-är skriande, så man vågar ta chansen-

-även i osäkra lägen.

Är den globala efterfrågan fortsatt stark?

Hela konjunkturmönstret ser bra ut, men inte lika bra-

-som för ett år sen. Det sackar på sina håll-

-mycket kan koncentreras till USA:s president-

-och av det rör mycket Kina och förhoppningsvis-

-får vi ett positivt avgörande inom några månader.

Med en tidig indikation inom kort.

Vinstutvecklingen ser stabil ut.

Diagrammet visar medianvärdet-

-för de runt 50 största bolagen. Extremerna faller bort.

20 kvartal med stigande vinst. Vrålstarkt.

Sen går det upp och ner.

Ibland är det struktureringsperioder...

Men en så stabil vinsttillväxt är-

-inte unik, liknande perioder har funnits, men vi har-

-en av de starkaste vinstperioderna sen 2014-2015.

Avmattningen på slutet, är det säsongsmönster?

Oroar den dig?

Nej, en del av avmattningen kommer från byggsektorn-

-en annan del från att de positiva valutaeffekterna-

-var högre för ett par kvartal sen än nu.

Men de är fortfarande påtagliga.

Vinsterna ser bra ut, men inte lika bra som förväntat.

Det syns i prognosutfallet.

Längst ut till höger ser vi att vinsterna kommit in-

-något under nollan.

1,5-2 % under analytikernas prognoser.

Efter nästan sex kvartal i linje med-

-eller bättre än prognoserna.

Vi skruvade upp förväntningarna för högt-

-de senaste två kvartalen, men ingen dramatik.

Försäljningen ser också bra ut.

Försäljningen påverkas mycket av valutan.

Rejäla toppar 2015, en viss topp 2017 och 2018.

Och en botten 2011 och 2012.

Tittar man på TCW–index-

-de utländska valutornas utveckling-

-mot den svenska kronan-

-ser vi att försäljningsutvecklingen följer indexet.

En topp i de utländska valutorna 2015, 2017, 2018-

-och 2019. Ur det perspektivet gynnas försäljningen-

-och bolagens vinster av perioden med extrem politik-

-från Riksbanken, som de senaste 18 månaderna-

-har skapat en lågt värderad svensk krona.

Vi rider på devalveringsvinster.

Är försäljningen dopad av svenska kronan?

Definitivt. Både försäljning och vinst är dopade.

Särskilt de exportorienterade...

Är det bra eller dåligt?

Riksbankens politik är åt helsicke.

Som aktieplacerare gynnas jag just nu av den.

Men reser jag utomlands missgynnar den mig.

Vad slår bäst för min portfölj?

Jag gynnas mer av aktieperspektivet-

-och borde jubla över Riksbanken, men...

Tittar man på sektorer under de senaste fyra åren-

-går verkstadsbolagen kanonbra, men byggbolagen-

-definitivt inte gör det. Verkstadssektorn-

-har haft minskande vinst tre av de här kvartalen.

Det är ingenting. Byggsektorns vinstutveckling...

Det ljusa diagrammet visar att fram till sommaren 2017-

-var det en bra period. Sen har allt fallit.

Just nu är byggsektorn rätt plågad-

-för att bostadsbyggandet går dåligt-

-byggandet av nya bostadsrätter-

-har rasat 40-60 % i de flesta bolag.

Vilka byggbolag är rapportförlorare?

Alla med stark fokusering på bostadsrättsbyggande-

-är förlorare. De har det otroligt tufft.

Affärsmodellen har kollapsat.

För slutkunden som tidigare-

-skrev på kontrakt på två, tre år-

-och betalade lite för det, gör det inte längre.

Då stannar systemet.

Banken vill inte låna ut pengar till projektet...

Affärsmodellen de senaste 15 åren-

-har kollapsat. Den fungerar inte längre.

Innan byggbolagen har löst det med eget kapital...

Nån annan än slutkunden måste ta risken.

Den andre måste ställa upp med kapital-

-och just nu saknas det. Därför faller försäljningen-

-av nybyggda bostadsrätter, den faller dramatiskt.

Hur påverkas de bolagen av den svaga kronan?

De flesta byggbolag på börsen-

-undantaget Skanska, är svenska till 70-80 %.

Ur det perspektivet är den svaga kronan...

Möjligen påverkas importpriserna negativt-

-men det är ingen tung faktor.

Svag krona, neutralt.

Vi byggde för mycket.

Kostymen blev för stor.

Och trots de rekordlåga räntorna-

-har systemet kollapsat på mindre än ett år.

Fallande orderingång hos Peab och lägre vinster än väntat-

-hos Skanska. Vad tror du om de här bolagens framtid?

Om problemet med vem som ska ta risken under byggtiden-

-i ett bostadsrättsprojekt inte blir löst-

-byggs få nya bostadsrätter.

Inte juridik, men ekonomi. Vill du lägga 100 000-

-och skriva på ett kontrakt för betalning av 6 miljoner-

-om två och ett halvt år? Nej, för du vet inte-

-vad du får för din bostad som ska utgöra merparten-

-av betalningen. Ett halvår före flytt-

-kan du kanske överblicka det, men inte två, tre år före.

Förut när alla priser steg med 5-7 % per år-

-var det vinst varje gång. Nu är förlustrisken betydande.

Så stor att den som skriver på kontraktet-

-kan gå i konkurs om han inte kan infria det.

En risk som ingen vill ta och därför-

-står nytecknande av bostadsrätter nästan stilla.

Vilka bolag är i riskzonen för konkurs?

Konkurs, då har vi dragit ut det...

Det är ändå välskötta börsbolag-

-med möjlighet att skaffa kapital.

Konsolidering, nyemissioner...

I bostadsrättsbyggarna finns värden-

-ett strukturellt kapital, som säkert nån vill köpa upp.

Prislappen...

Om nyemissioner genomförs till låga kurser-

-förlorar de gamla aktieägarna-

-det mesta av sina investeringar.

På det sättet liknar det en konkurs för aktieägarna.

Men jag tror inte på konkurser för börsbolagen.

Men andra byggbolag går i konkurs nu.

Den delen av svensk statistik ser inte munter ut.

Ett prognosutfall för verkstadssektorn-

-vill jag gärna att du kommenterar.

För verkstad har det gått bra-

-men inte heller den sektorn har nått förväntningarna.

Verkstadssektorn går starkt och om gruppen-

-kommer 1-2 % under förväntningarna-

-är det ingen katastrof och förebådar ingen nedgång.

Med en dollar på 9 kronor och en euro på 10,40-

-badar bolagen i pengar även framöver.

Tillväxten styrs mycket av den globala konjunkturen-

-och då landar vi i Trumps knä ännu en gång.

Han står för merparten av osäkerheten-

-för verkstadsbolagen.

När vänder verkstad ner?

Ja...

En del skakighet finns i systemet.

Kinahandeln är en del...

Men trots oron går det starkt.

USA övereldar sin ekonomi.

Skattereformen för drygt ett år gjordes för lånade pengar-

-och det har fått fart på de inhemska hjulen-

-men också ökat på budgetunderskottet.

Jag tänker i grafer, det blir mer minus.

Det kan inte fortgå nån längre tid.

Inte i en god konjunktur. Så risken för räntehöjningar-

-i USA, som vi har skrivit bort, finns där ständigt.

Skälen är att USA:s president skapar osäkerhet-

-men främst att skattereformen överstimulerar ekonomin-

-och kommer få inflationen att stiga.

Att den inte stiger nu beror på oljeprisfallet.

Vad säger du om Riksbankens räntepolitik?

Jag har med en kurva...

Där har vi den.

Den blå kurvan är inflationstakten-

-den oranga är styrräntan.

Var och en kan dra sina slutsatser av kurvorna.

Räntepolitiken har varit helt åt pipan de sista tre åren.

Totalt förvriden.

Därför har vi överkonsumerat bostäder.

Bostäder är det vi lånar till. Trots att räntan-

-bara petats upp till -0,25 är det kris-

-på bostadsrättsmarknaden.

Det visar hur fullständigt fel det är att styra-

-efter inflationskurvan.

När man ska upp till den kan man inte det-

-för att bostadsrättssektorn eller byggandet kvaddas.

Man måste tänka om.

Fel affärsmodell även där.

Även det här systemet måste få en genomgripande översyn.

Det pågår, men det tar tid-

-och vi gräver en grop åt oss själva.

Vi kan inte höja räntorna för då kvaddas byggandet.

En bredare syn på prisstabilitet krävs.

Konsumentprisindex utsågs till indikator-

-för prisstabilitet, den enda. Det var fel.

Konsumentprisindex-

-påverkas mycket av oljeprisets svängningar.

Energipriser är tunga, liksom ränteutvecklingen.

Medan det som sker på bostadsmarknaden-

-vägs in ytterst lite.

Man kan inte väga in allt, men man måste-

-titta på fler parametrar när en ekonomi ska köras-

-med hjälp av bara en parameter: styrräntan.

Exakt hur det ska utformas kan man grubbla på-

-men det har utformats på helt fel sätt.

Är det för sent att göra nåt åt det?

Lite för sent. Jag tycker inte-

-att Riksbanken ska höja räntan nu-

-för att bostadsrättsbyggandet är på väg-

-rakt ner i källaren. Att höja med bara 0,25-

-har påverkat prisutvecklingen de senaste tre månaderna.

Matematiken är otroligt svår.

Samtidigt ligger inflationen stabilt på 2 %.

Så för att Riksbanken inte ska tappa trovärdighet-

-måste räntan vara i princip 2 % högre än dagens.

Det tycker jag inte att de ska försöka hinna ikapp med nu.

När? Ingen aning.

Det här systemet fungerar inte längre.

Jag ser fram emot att träffa dig nästa kvartal-

-för att sammanfatta de rapporterna. Tack för att du kom.

Vilken energi här på slutet.

I morgondagens program gästas vi av Mikael Hanell-

-och Jonas Thulin. Missa inte det.

Rapportsäsongen för det fjärde kvartalet är över och det är hög tid att sammanfatta. Detta görs tillsammans med Peter Malmqvist från Analysguiden som bland annat tittat på Stockholmsbörsens värdering, verkstadssektorn och byggsektorn.

Programledare: Matilda Karlsson

  • Två köpvärda oljeaktier16:15

    Två köpvärda oljeaktier

    Börslunch fokuserar på den politiskt känsliga oljemarknaden och bjuder på två aktiecase inom sektorn. Gäst är Filippa Gerstädt, förvaltare på Nordea.

  • Strategens förväntningar på Fed3:26

    Strategens förväntningar på Fed

    Storbritanniens premiärminister Theresa May hoppas på förlängning. I kväll väntar räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve. Morgonens makroanalys med Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken.

  • ”Sverige har blivit som Japan”15:15

    ”Sverige har blivit som Japan”

    Börsen har inlett året rekordstarkt samtidigt som det inte saknas orosmoln på himlen. Chris Watling, chefsstrateg på Longview Economics, talar i Börslunch om marknadsstrategi och tajming.

  • Oväntat bakslag för May1:49

    Oväntat bakslag för May

    Det brittiska underhusets talman John Bercow stoppar en tredje omröstning om regeringens Brexitavtal. Morgonens makroanalys med Matilda Karlsson och Claes Måhlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 2.9%
Vitrolife 2.5%
Husqvarna 2.3%
Securitas -1.8%
Billerudkorsnäs -2.4%
Kindred Group -2.5%
Uppdaterad ons 16:38
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Nordiska aktier så in i Norden18:26

    Nordiska aktier så in i Norden

    Norsk lax och danska rederier är några av branscherna som avhandlas när Börslunch siktar in sig på Skandinavien. Tore Marken från Handelsbanken och Christoffer Aaser-Stene från DNB Markets står för analysen.

  • Börsen ger hopp om konjunkturen11:00

    Börsen ger hopp om konjunkturen

    Bostadspriser, inflation, inköpschefsindex, räntebesked och mycket mer. Analys av de senaste makrohändelserna och en titt i veckans agenda med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Tysk megabankfusion får tummen upp3:01

    Tysk megabankfusion får tummen upp

    Den tyska regeringen stöder den eventuella fusionen mellan Deutsche Bank och Commerzbank. Intensiv Brexitvecka väntar. Det senaste om Sveriges bostadsmarknad. Morgonens makroanalys med Claes Måhlén.