Världens mest lönsamma företag ger ut obligation

Välkomna till Börslunch torsdag 4 april.

I dag ska vi inte prata så mycket börs. Våra vänner-

-från räntesidan är här. - Välkomna Karin Haraldsson-

-och Maria Ljungqvist. Kul att ni är tillbaka.

Tidigare i programmet har vi talat om att räntemarknaden-

-och aktiemarknaden har tolkat årets första kvartal olika.

De har positionerat sig olika. En graf från Nordea-

-visar att börsen går upp hejdlöst-

-medan statspapperen har sjunkit mycket.

Säkert finns en valutakomponent-

-men gapet verkar drastiskt. - Maria, kan du börja?

En viktig drivkraft har varit den dåliga makrostatistiken-

-främst för Europa, koncentrerat till industrin.

Är det en dipp i industrikonjunkturen-

-eller är det tecken på en kommande, bredare nedgång?

Positivt med låga räntor, centralbankerna backar-

-men ser man glaset som halvtomt, finns global oro.

En nybörjarfråga: Varför är räntemarknaden pessimistisk-

-och aktiemarknaden optimistisk?

Man vill få avkastning-

-och den blir positiv när räntorna sjunker.

Den enkla förklaringen.

Inte riktigt ditt område?

Kreditmarknaden med företagsobligationer-

-har gått bra i år, den har hängt med börsutvecklingen.

Bara räntorna har...

Är det en viss typ av personer som förvaltar räntor?

Det finns olika personer inom räntor:

Kreditförvaltare och durationsförvaltare.

Vi har en tittarfråga från Youtube.

Frågan verkade enkel, men var klurig.

Tittaren är frestad av 2,5 % på USA:s tioåringar-

-långa statspapper. Tryggt i oroliga tider.

Men på nätbankernas hemsidor finns inga fonder-

-som investerar i dem, åtminstone inte lättillgängliga.

Varför är det så och vad ska man tänka på?

Då investerar man i en tillgång i dollar.

Visst får man 2-3 % på en statsobligation-

-men också en stor valutarisk. Dollarn mot kronan.

Hittills har det bara gått åt ett håll.

Men det kan också sjunka 20 %.

Om man vill ha ett säkert papper som ger 2,5 % per år-

-svänger det med 20 %.

Man tar bara ett stort "valutabet".

Kan man inte "hedga" det?

Ja, men valuta–hedgen äter upp ränteskillnaden-

-mellan Sverige och USA. Den genvägen funkar inte.

Inga arbitrage.

Därför finns inte så många fonder.

Det går, men som Karin säger:

Man kan inte vara negativ på dollarn...

ETF:er finns, men det blir en dollarexponering.

Kanske kan den placeringen vara bra-

-men då måste man tro på dollarn.

Inte alls riskfritt.

På väldigt lång sikt kanske det kan funka.

Eller långa papper från olika länder i hela världen.

Från dollar till olja. Olika samtalsämnen på löpande band.

Aramco talar vi inte om så ofta. Det skulle noteras-

-härom året, men det lades på is.

I stället blev det en stor obligationsemission.

Ja, de funderar på det.

Till bakgrundens oljefat-

-får du berätta om världens största bolagsvinst.

Ja, tydligen har världens största bolag-

-fått världens största vinst, dubbelt så stor som Apples:

111 miljarder dollar i fjol.

Visste man inte det förrän nu?

För en stor emission krävs ett prospekt.

På en "roadshow" öppnas Pandoras ask.

Bolaget ägs helt av saudiska staten-

-så man har inte vetat hur stort det är.

Intressant att få inblick i det.

Emissionen blir jättestor.

Bolaget har "rating" A+, enligt Standard & Poor's.

Samma rating som Saudiarabien har.

Bolag kan aldrig ha högre rating än sitt land.

70 % av intäkterna från Aramco-

-går till Saudiarabiens kassa.

Tvärtom: Saudiarabiens statskassa-

-består till 70 % av Aramco.

Vilken gigant.

Ska du teckna obligationer i bolaget?

Nej, tyvärr. Vi har nordiska mandat-

-och Saudiarabien hör nog inte till Norden...

Känner du till villkoren, hur mycket de ska betala?

De får betala premium till Saudiarabien-

-när de emitterade obligationer senast.

Man får kanske lite mer betalt-

-än för saudiarabiska statsobligationer-

-men bolagsrisken är mindre än landsrisken.

Därför är emissionen så intressant.

De borde ha trippel–A, men begränsas av landets dynamik.

Spännande. Vi har en graf som visar saudiska statsräntor.

Att Saudiarabien som land ger ut obligationer är nytt.

Ja, de gjorde en jätteemission på 17,5 miljarder dollar.

Oljepriset har stigit och då sjunker det...

Saudiarabien kan betala mindre för att låna pengar?

Ja. De har presterat bra-

-räntan på obligationerna har ju sjunkit.

Vi får se vad de emitterar på.

Det kan bli från 3 till 30 år, sägs det.

Har du nån Aramco–spaning?

Nej.

"History in the making" för Aramco.

Över till den svenska marknaden.

Flera heta bolag på obligationssidan finns i Sverige.

Swedbank och Danske Bank.

Enorm kurspress på börsen efter penningtvätts–uppgifter.

Vad sker på obligationsmarknaden?

Innan allt med Danske Bank briserade-

-handlade de här bankernas AT1:or...

"CoCo bonds".

Lite mer risk...

De kan konverteras till "cash" eller...

En bufferttillgång i bankernas balansräkning.

De handlade rätt lika.

Sen ökade "spreaden" på Danskes papper-

-framför allt i höstas.

Grafen visar AT1:orna.

Den blå linjen. Den oranga är Swedbank.

Nu är spreaden nästan lika hög som på Danske.

Danskes rating har redan sänkts.

Så obligationen har en junk–rating: W+.

Swedbanks obligation har fått en "negative watch"-

-men ännu har man inte gjort nåt.

Den första "callen" på obligationerna-

-när bankerna har rätt att köpa tillbaka dem-

-för att emittera nya...

Oftast gör de det, men det är ingen skyldighet.

Den ligger två år tidigare för Swedbanks obligation.

Så om båda "callar" är Swedbanks AT1:a kortare.

Och borde därför handla lite tajtare...

Men nu handlar den nästan lika som Danske.

Så räntebankens syn på Swedbank är negativ.

Är dynamiken densamma som på börsen?

Ja, de här följer börsen rätt väl.

Man måste inte lösa in AT1:or, men traditionen bjuder så-

-efter en viss tid?

Ja, annars blir de eviga-

-och det kan bli jobbigt för banken.

Oscar Properties är mycket mindre-

-men skapar stora rubriker.

Kanske ett exempel på vad som kan ske-

-när det går åt pipan. Grafen visar "preffarna"-

-och aktiekursen som är bekant.

Prissätts obligationen på marknaden just nu?

Den handlas nog inte mycket i dagsläget-

-vissa stora obligationsinnehavare diskuterar med bolaget-

-hur ekvationen ska lösas.

En obligation förfaller snart: i september 2019.

En stor komponent i bolagets överlevnad.

Ja, 450 miljoner. I dag går det inte-

-att refinansiera den på marknaden.

Bolaget måste komma överens med obligationsinnehavarna-

-om en lösning. De vill förlänga obligationerna från 2019-

-till 2021, två år längre löptid-

-och höja räntan från 5,5-8 %.

Återlösningspriset, det nominella beloppet, höjs-

-med 2 procentenheter per halvår.

De sockrar på förseningen.

Man ska också kunna konvertera 40 % av obligationen-

-till aktier och före årsskiftet-

-ska de lösa in 25 % av obligationen.

Vill folk det här?

Ja, vad ska de göra?

Hela utdelningen har tagits bort på "pref–aktien".

Men för att göra det här krävs pengar. Bolaget måste leva.

Troligen måste tillgångar säljas...

En analys måste göras: Överlever bolaget-

-och kan det betala för det här?

Ett bra exempel på ett bolag som, enligt mig-

-inte passar så bra på obligationsmarknaden.

Inga stabila kassaflöden, bara projekt...

De kan inte hantera sin skuld på det sättet-

-som ett vanligt fastighetsbolag kan. Intressant.

Samma dynamik som i preffen. Många tycker-

-att bolaget inte passar som utgivare av preferensaktier.

Nåt viktigt i uppgörelsen är aktieutdelningen.

Det är lite som ammunition för en obligationsinnehavare.

För att låna ut pengar kan krav ställas-

-på förutsättningarna-

-för att bolaget ska få lämna utdelning.

Obligationsinnehavarna har troligen ställt det kravet-

-men jag har ingen insyn.

Det har de sagt.

Intressant att få se vad tillgångarna är värda.

En Oscar–fråga: Hur många procent har tackat ja hittills?

Runt 23 % av de största, men de ska väl ha ett möte.

Långt ifrån faran över.

Det kräver 60 %.

Vidare till Marias graf. Min rubrik är missvisande.

Bäst att du förklarar. "Förändrad räntebild".

Det har ju med räntor att göra...

Snällt sagt.

En bild från Moody's som är kopplad till Oscar Properties.

När en obligation emitteras ska inte bara ränta-

-och återbetalningstid bestämmas-

-utan även vad bolaget får, och inte får göra-

-under löptiden. Villkoren kallas covenanter.

Hur stor skuld får bolaget ha, får de ha aktieutdelning-

-och i så fall, hur stor får skulden då vara...?

Hur lösa eller strama tyglarna är.

Oftast gillar man strama tyglar, men inte för strama-

-så att bolaget inte kan driva sin verksamhet effektivt.

Bolaget måste ju överleva. Men villkoren...

De gröna staplarna 2011 reflekterar starka covenanter.

Starkt skydd för obligationsinnehavarna.

Det gällde en rätt stor andel av de nya obligationerna-

-som kom ut på marknaden 2011.

De röda staplarna var små 2011.

De ökar i omfattning fram till 2018.

En högre andel av de nyemitterade obligationerna-

-har slappare villkor. Förskräckligt, kan man tycka.

Ökar risken på marknaden?

Ja, men det måste inte vara samma bolag som försämrats-

-och gett sämre villkor...

En sån aspekt finns, men det är även en reflektion-

-av att man efter krisen-

-försökt få Europas obligationsmarknad att växa-

-så att bolagen får en mer diversifierad finansiering...

Så andelen med låg rating och högre riskprofil har ökat.

Är man nervös kan man väl säga att om det smäller-

-har vi en förändrad dynamik på räntemarknaden.

I "worst case" kan det gå snabbare nedåt...

Det ökar risktagandet i bolagen, men även svårigheten-

-att få tillbaka pengar. Ju sämre villkor-

-desto mindre chans att få ut nåt vid en konkurs.

Alla domedagspredikare har fått nåt här.

Lite goda nyheter till slut. Den generella aptiten-

-på företagsobligationer är fortfarande god.

Några grafer kom från vännerna på Danske Bank...

Absolut. Den röda linjen-

-visar emissionerna på företagsobligationer hittills i år.

Vi hänger med rekordåret 2017.

Väldigt positivt. I slutet av Q4 2018-

-var emissionerna rätt få, för marknaden var rätt sur.

Rätt många i år och det är alltid positivt.

De sätter även nivån för var obligationerna ska handla.

Det är kul.

Vi har tidigare talat om en omprisning-

-av företagsobligationer på marknaden. Har den-

-gått tillbaka nu när riskaptiten återkommit?

Det har varit starkt, men spreadarna-

-är fortfarande bredare än i slutet av Q3.

Rätt trevligt, för då kan vi få avkastning framöver också.

Att det finns lite kvar.

Så riskaptiten generellt är ändå tillbaka i er värld.

Men kanske är det ändå inte lika kul-

-som före oron i vintras?

Det är sunt. På "investment grade" betalade vi-

-för att låna ut pengar till de finaste bolagen.

Så att det inte är tillbaka...

Men vi får betala om vi ska låna ut till Tyskland...

En kvart går fort. Tack för oss.

I morgon ska vi prata guld, palladium och silver.

Nästa vecka blir det aktiesnack igen.

Häng med oss i morgon 11.45 och tack för i dag.

Börslunch riktar återigen blickarna mot räntemarknaden. Maria Ljungqvist från Aktie-Ansvar och Karin Haraldsson från Lannebo Fonder pratar bland annat om svårigheterna med att investera i amerikanska långa obligationer, om Aramco och om Oscar Properties.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Oljeattackerna försvårar Feds beslut20:24

    Oljeattackerna försvårar Feds beslut

    Börsen faller tillbaka efter attackerna mot saudiska oljeanläggningar. Detta tar givetvis stor plats i dagens Börslunch som gästas av Marie Giertz från Kåpan och Erik Nordenskjöld från Citroneer. Dessutom intervjuas Lindabs vd Ola Ringdahl.

  • Lindab håller medvetet igen5:32

    Lindab håller medvetet igen

    Ola Ringdahl har varit vd för Lindab i ungefär ett år. I Börslunch berättar han om den snabba tillväxten hittills och hur bolaget nu håller igen för att hitta rätt fokus. 

  • Största prisrusningen någonsin11:29

    Största prisrusningen någonsin

    En händelserik vecka på marknaderna avslutades med attacker mot Saudi Aramco. Priset på olja rusar och hälften av Saudiarabiens oljeproduktion är satt ur spel. Analys av de viktigaste makrohändelserna med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Rekordstor störning på oljeutbudet4:11

    Rekordstor störning på oljeutbudet

    Attackerna mot Saudiarabiens oljeproduktion skakar om. Motigt för den kinesiska industrin. Storbritanniens premiärminister Johnson mer optimistisk än EU-kommissionens ordförande Juncker inför dagens möte.

  • EPRA NAV förklarat1:54

    EPRA NAV förklarat

    Fastighetsbolag värderas generellt enligt EPRA NAV (European Public Real Estate Association Net Asset Value). Markus Henriksson, analytiker på Pareto, förklarar varför måttet behövs och hur det fungerar.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.6%
NASDAQ-100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Lundin Petroleum 8.9%
Paradox Interactive 1.7%
Tele2 1.7%
Hennes & Mauritz -2.8%
Lundbergs -3.3%
Billerudkorsnäs -6.9%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • SBB på väg till Nasdaq Stockholm5:13

    SBB på väg till Nasdaq Stockholm

    Samhällsbyggnadsbolaget SBB byter till börsens huvudlista och noteringen är planerad till 20 september. Bolagets vd Ilija Batljan intervjuas om listbytet i Börslunch och pratar bland annat om ränteläget och tillväxten i Europa. Dessutom svarar han på en tittarfråga.

  • 3:18

    "Surgical Science är väl rustat för framtiden"

    Surgical Science som sysslar med simuleringar inom titthålskirurgi är ett av de mest spännande medtechbolagen just nu. Det menar förvaltaren Henrik Carlman från Swedbank Robur. Hör honom förklara varför för EFN:s Gabriel Mellqvist.