”Brexit är som att försöka återskapa ett ägg ur en omelett”

Happy Halloween och välkomna denna ödesdag 31 oktober.

På marknaden råder skräckstämning. Stockholmsbörsen backar runt 0,8 %–

–efter handelsoro orsakad av tvivel kring Kinaavtalet. Bland förlorarna på börsen–

–märks Sobi som rasar över 10 % på sin rapport. Men nu till en annan rysare:

Brexit. 31 oktober var officiellt utträdesdatum. Här är EFN Börslunch.

Fullt fokus på brexit, men först vill vi nämna några andra saker.

Zalando kom med en rapport som verkade stark, men handlas ändå ner drygt 7 %.

Även Lundin Petroleum, finska Outokumpu och Nordic Waterproofing har rapporterat.

Den sistnämnda är upp över 7 % på starka siffror.

Roligt att ha er här. Anneli Wengelin, Jonas Berggren och Christina Nyman.

En snabb enkät. Anneli. När tror du att Storbritannien lämnar EU?

Nån gång mellan nu och sen.

Diplomatiskt.

Om att lämna EU innebär att utträdesavtalet träder i kraft blir det nog 31 januari.

Alla alternativ finns fortfarande på bordet.

Men om du tvingar mig att välja blir det kanske 31 januari.

Vi ställde samma fråga till våra kloka och skarpa tittare.

Enkäten på Twitter häromveckan fick det här resultatet. Lite trubbigt–

–eftersom det finns alternativ i slutet på november och slutet på december också.

Men det förvånade mig att det bland de här vuxna och belästa personerna–

–inte alls är de populäraste alternativet.

Vad tänker du om det?

Jag är inte så förvånad.

Jag är ute och talar mycket om brexit bland företag.

De stora har förstått att saker förändras med brexit–

–och utgår från att Storbritannien lämnar EU. Men de små och medelstora bolagen–

–tvekar och hoppas på att det inte ska ske.

De verkar inte alls förberedda på samma sätt som de stora.

Så resultatet kan spegla en förhoppning om att det inte ska ske.

Och en förhoppning om att slippa göra nåt för att det inte blir av.

Man har skrikit "vargen kommer" så många gånger och det har gått bra hittills...

Inte mycket har hänt ännu.

Och en del kanske tror att de därför kan sova lugnt även framöver.

Kanske kan det också vara svårt att förebereda sig–

–eftersom det är så oklart vad som kommer att gälla.

Men på Kommerskollegium vet ni hur man gör.

Det finns saker som vi vet och som man kan göra för att förbereda sig.

När Storbritannien lämnar blir det ett tredje land, ett land utanför EU.

Då kan man använda andra länder utanför EU som en form av "benchmark".

Exempelvis USA eller nåt annat land som man handlar med.

Hur ser regelverket ut för handel med de länderna?

Vad måste jag göra? Vilka tillstånd krävs?

Vilka typer av formalia måste uppfyllas?

En hel del vet vi, även om det förstås också finns sånt vi inte vet.

Men skillnaden är himmelsvid mellan en avtalslös brexit–

–utan några regler på plats eller en ordnad brexit med en övergångsperiod.

För vanliga företag blir det då "business as usual"–

–fram till december 2020.

Du som arbetar nära marknaden. Prisar marknaden in nåt slags avtal?

Den har väl inte prissatt för kaos?

Det har svängt mycket. Direkt efter sommaren prisades en hård brexit in–

–när Boris sa att det var det som gällde.

Sen har det svängt mycket. Så en hård brexit är nästan helt borta–

–i marknadens förväntningar.

Kanske är man lite väl optimistisk. Pundet är starkt och börsen är optimistisk.

Alternativet hård brexit har minskat betydligt.

Risk för negativa överraskningar på marknaden och bland svenska bolag–

–som är för dåligt förberedda.

Efter 31 januari eller vilket datum det nu blir...

Vad ska man då hålla koll på?

Då börjar det stora arbetet med att se vilken relation EU och Storbritannien–

–ska ha framöver. Det vet vi inte.

Det beror på den politiska situationen i Storbritannien och EU.

Väljer Storbritannien en helt egen väg med egna regler–

–eller lägger man sig nära EU?

Det spelar stor roll för hur företagen ska agera.

Ska vi gå vidare?

Vi har nu också ett val att ta med i den här svåröverblickade "kartan".

12 december går britterna till val. Vad betyder det?

Just nu ligger det i fokus och det betyder allt.

När du frågade om jag trodde på en brexit...

Valet avgör ju det helt och hållet.

Och kanske vet vi inte hur det blir efter valet heller, beroende på utgången.

Vi var tveksamma till ett brexit-tema, folk är nog trötta på ämnet.

Kartan ritas om, svårt att ta ställning... Kanske är tittarna inte intresserade.

Vi tittar på opinionsmätningarna inför det här svårbegripliga läget.

Grafen är lite svår. Labour och konservativa Tories ligger högst upp.

Labour i orange. Under den i rött finns "liberals".

Är den här opinionsundersökningen tillförlitlig?

Osäkerheten är stor. Mycket hinner ske före 12 december.

2017 gick den oranga linjen upp kraftigt.

När Theresa May utlyste valet verkade det enkelt att få egen majoritet.

Men sen gick det fort på slutet.

Och vi fick den oklara parlamentariska ställningen som vi har nu.

Tories verkar ligga bättre till nu så att de skulle kunna få majoritet.

Men fortfarande är det väldigt oklart. Det finns de som vill stanna kvar i EU–

–de som genast vill gå ur, mjuk brexit, hård brexit...

Risken finns att vi åter kommer i samma situation.

Och Storbritannien har ju inte ett proportionellt valsystem.

Så lokala skillnader kan få stora effekter.

Nån valreflexion?

Det tråkiga är att osäkerheten består.

Du var inne på att allt fortfarande ligger på bordet.

För företagen är förutsägbarhet det viktigaste–

–för att kunna fatta välavvägda affärsbeslut.

Då har man kommit till fel nation...

Ja, allt står och väger.

Formalia kan förberedas.

Men om man behöver förbereda marknadsutveckling–

–är det betydligt mer problematiskt med osäkerheten.

Består den då bortom valet...

Nånstans så...

Och det tror jag att den gör oberoende av vilket läge vi hamnar i.

Osäkerheten är bestående, också som en konsekvens av brexit.

Så länge Storbritannien är medlem i EU vet man vad som gäller.

Klara och tydliga regler finns.

Principer och gemensamma regelverk.

Den gemensamma regelbasen försvinner ju när de lämnar EU.

Handelsrelationerna med Storbritannien kommer inte att ha samma förutsägbarhet.

Nästa graf visar hur osäkerheten gjort avtryck i investeringsaptiten–

–i Storbritannien redan sen folkomröstningen 2016.

Storbritannien i rött tycks peka nedåt, och ännu brantare på sistone.

-Osäkerhetsparametern? -Ja, den visar investeringsandelen.

Hur mycket som investeras i relation till BNP. De ligger på olika nivåer–

–men om man jämför sen brexitvalet 2016–

–kan man se att investeringarna...

Globalt har investeringsaktiviteten haft en uppgång.

Men inte i Storbritannien.

Där har investeringarna legat "flat".

Osäkerheten om vad som ska gälla är avgörande.

Du vågar inte investera med så stor osäkerhet.

Samtidigt är arbetslösheten låg, de har svårt att få tag på arbetskraft...

De skulle behöva investera sig ur det. Men bolagen gör inte det.

Och som Jonas sa blir det inte heller "risk on" i investeringsviljan efter 31 januari–

–för då börjar arbetet.

Vårt budskap till politikerna är att ge största möjliga klarhet till företagen.

Just osäkerheten påverkar investeringsviljan–

–och om de ekonomiska hjulen hålls igång. Särskilt nu när vi kanske går in i–

–nån typ av lågkonjunktur blir det inte lättare av oklarheten kring brexit.

Och när man tittar på hur mycket det redan har kostat i BNP-termer–

–när vi fortfarande inte har en brexit.

Enligt beräkningarna har Storbritannien runt 2 % lägre BNP som en följd av det.

Rätt mycket med en årlig tillväxt på runt 1,5 %.

Stora kostnader som helt ligger på osäkerhetsplanet.

Anneli, du som forskar i det osäkra eller försöker reda ut konsekvenserna...

Du sa att det handlade om så mycket mer än bara tull på import- och exportvaror.

Immaterialrätt, avtalsfrågor, personalfrågor...

Underskattar man magnituden i komplexiteten?

Det tror jag absolut.

WTO:s förre generalsekreterare Pascal Lamy sa–

–att brexit är som att försöka återskapa ett ägg ur en omelett.

Det är en ganska bra liknelse.

Det är verkligen otroligt integrerat.

Det har vi nog inte riktigt förstått förrän man försöker lösa ut det hela.

Det är väldigt många områden.

Vissa är tydliga. Det är tydligt vad som händer och vilka regler som gäller.

Andra områden är betydligt osäkrare när det gäller personrörlighet t.ex.

Just att man behöver tänka på försäkrings- och avtalsfrågor–

–leveransvillkor... Vad händer om man ska flytta?

Får barnen gå i skolan? Vad ska man betala?

Får en medföljande partner jobba i Storbritannien?

På vilka villkor? Hur blir det med skattefrågor?

Det är så otroligt mycket.

Man kanske träffar ett företag som har väldig koll på tullbiten.

När man sen börjar prata lite ytterligare... "Oj då, det var lite mer."

Hur man än har kartlagt det, kommer man ändå att upptäcka fler saker.

När man försöker beräkna effekter på en hård brexit säger man–

–att om man översätter tulleffekterna i tullnivåer och tullhöjningar–

–skulle en hård brexit innebära på 4 procentenheter.

Sen får man öka på med ytterligare 14–

–som kommer från osäkerhet, pappersarbete och regler.

Det är tre gånger så stort. Det säger nånting om just det där.

Vi sa koka ner resonemanget till marknadspåverkan.

Vi har en graf som visar pundet och världsaktiemarknaden i blått, MSCI World.

De verkar gå hand i hand.

Christina, ska man tolka det som om pundet flyter–

–med riskaptiten på marknaden eller tvärtom?

Brexit drar med sig världsmarknaden?

Det kan man tolka lite som man vill. Det är nog lite både och.

Det är ju handelskonflikt och sånt.

Men brexit är en jättestor orosfaktor som påverkar även världsbörsindex.

Även Fed lyfter det som en risk när de fattar beslut om räntorna.

Pundet stärks när det kommer nåt positivt som nu på sistone.

Orange linje går upp. Risken för hård brexit har minskat.

Börsen blir mer optimistisk. Sen är det annat också så klart.

Inte så illa ändå. Pundet är ganska starkt och aktiemarknaden ganska glad.

Alla alternativ ligger på bordet. Man ska vara försiktig med att ropa hej.

Om man tittar på hur volatil kursen har varit–

–är det inte så troligt att den stabiliseras nu.

Vi ska avsluta på ett småcharmigt sätt.

John Bercow, talman i brittiska underhuset–

–arbetar sin sista dag i dag.

Han slutar i samband med brexitutträdet som ju inte blir av i dag.

Men han avgår ändå. Dels kan man tala om en talmansrenässans.

Han är väldigt poppis. Har du nån reflexion på skiftet?

Han anses nog generellt ha gjort ett ganska bra jobb–

–i alla fall om man tycker att parlamentet ska ha en stark röst.

De som är brexitörer i Storbritannien tycker att han har varit–

–lite för positiv mot remainsidan.

Men han är onekligen en personlighet.

Vi kan låna lite grand av den typen av personligheter–

–in i den svenska politiken.

Talmannens tid är nu när alla länder har svåra parlamentariska lägen.

Då blir talmannens roll extra viktig.

Jag ska avsluta med två reflexioner. BBC har räknat.

Han har tydligen sagt "order, order" 14 000 gånger under sina tio år som talman.

Jag vill tipsa tittarna om att EFN har en podd som heter Brexitveckan.

Där samtalar Katrine Marçal och Claes Måhlén om denna evighetsfråga.

Men vårt ymnighetshorn är slut för i dag.

I morgon gästas vi av Marcus Tengvall som ska snacka strategi och marknad.

Innan han kliver på ska Alexandra Barganowski pitcha ett aktiecase.

11.45 som vanligt. Häng med oss då. Tack för i dag!

Det blev ingen Brexit denna dag heller. Planen nu är att det blir av 31 januari. Tror marknaderna på detta och vilka effekter får det? För att svara på detta är Christina Nyman från Handelsbanken, Anneli Wengelin från Kommerskollegium och Jonas Berggren från Svenskt Näringsliv inbjudna till Börslunch.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • ”Kinesisk data kommer se fullständigt bedrövlig ut”13:55

    ”Kinesisk data kommer se fullständigt bedrövlig ut”

    Coronaeffekten är inte över än. Intressant PMI-data från Kina kommer under veckan, och marknaden förväntar sig index under 50. Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg går igenom veckans viktigaste makro.

  • Fed öppnar för ovanliga metoder5:24

    Fed öppnar för ovanliga metoder

    Coronavirusets spridning ökar utanför Kina. Inköpsindex pekar åt olika håll. Federal Reserve öppnar för ovanliga metoder vid recession. EU:s långtidsbudget i långbänk.

  • Fallgroparna att undvika vid fondval14:53

    Fallgroparna att undvika vid fondval

    I veckans sista EFN Marknad ligger fokus på fonder. Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank delar med sig av sin expertis och svarar på tittarfrågor om allt från fondrobotar till sharpekvoter.

  • Budgetbråk på tung PMI-dag5:46

    Budgetbråk på tung PMI-dag

    Bråk i förhandlingarna om EU:s nästa sjuårsbudget efter Brexit. Svag PMI från Japan med kopplingar till coronaviruset. Inköpschefsindex från bland annat Frankrike, Storbritannien och Tyskland kommer under dagen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -4.3%
NASDAQ-100 -3.9%
NASDAQ Composite -3.7%

Vinnare & förlorare

FastPartner 2.9%
Beijer Ref -6.7%
Sinch -7.7%
Paradox Interactive -8.6%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden14:41

    Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden

    Dagens EFN Marknad gästas av Fastpartners vd Sven-Olof Johansson som berättar om det starka fjolåret och hur framtidens mål ser ut. Dessutom ger han en inblick i sina egna investeringar.

  • ”Räkna med att Kina trycker på gasen”4:17

    ”Räkna med att Kina trycker på gasen”

    Svensk inflation betydligt lägre än väntat. Fed presenterade protokoll i går. Marknaden väntar sig att Trump vinner valet i höst. Kinesisk ränta sjönk som väntat. 

  • Två hållbara aktiecase20:19

    Två hållbara aktiecase

    Vilka investeringsmöjligheter uppstår när hållbarhetskraven skärps? Det svarar Philip Ripman från SPP på i dagens avsnitt. Dessutom intervjuas NCAB:s vd Hans Ståhl.