Tack och adjö!

Vi ses på måndag i EFN Marknad

Ja, det är en historisk dag.

Det tusende och konkluderande avsnittet spelas in här i studion.

Det blir ett påkostat program fullt med återblickar, börssnack och aktietips.

Det är fredag den 31 januari. Det här är det sista avsnittet av EFN Börslunch.

Ja, det stämmer. Det är lite sorgligt i dag, måste jag säga.

Men Stockholmsbörsen är lite gladare. Den är upp 0,9 %–

–med rapportvinnare som JM i spetsen–

–tillsammans med gårdagens vinnare NCC och SCA.

Det blir roligt att smälta det här med er och semlor. Det är Gabriels sista dag.

PO Nilsson, välkommen. – Anders Elgemyr, kul att ha dig här.

Vad känner ni i dag vad gäller semlorna och rapportsäsongen så här långt.

Det är en ära att få vara med i det sista avsnittet i denna version.

Vad tycker du om rapportsäsongen?

Den har varit bättre än jag hade trott. Det har varit rätt få besvikelser–

–både internationellt och i Sverige.

Några bolag, som Ericsson och Atlas, var lite överraskande svaga.

Ericsson var ute redan i december. Man diskuterade eventuella dåliga rapporter.

Men vi har sett ungefär samma signaler.

Om nån kan Ericsson, så är det Anders. Är det en stor besvikelse i ditt hushåll?

I mitt hushåll?

Så släkt är jag inte med Ericsson. Jag har visserligen följt dem sen 1989, men...

Jag tror att jag har en graf.

–Vi kommer dit sen. En kort teaser... –Det är normalt, så jag är inte besviken.

Vad gäller rapportsäsongen–

–så kommer det mycket signaler om vikande konjunktur.

Det är intressant när börsen samtidigt är på väldigt höga nivåer.

Det är en diskrepans som vi måste ta ställning till.

I USA tittar man inte på "manufacturing" längre, utan det är serviceindustri.

USA är en gigantisk serviceindustri. Produktionen ligger i Asien.

Vi lever i en diversifierad verklighet.

Det är lite olika bild. Du har blivit mer pessimistisk av rapporterna.

Jag är överraskad över att det slår igenom så mycket.

Jag trodde att det skulle vara lite mer på de konjunkturkänsliga produkterna.

Den starkaste nedgången är det på det bilrelaterade, som personbilar.

Där ser man en svaghet, men man anar ändå att det inte är avgrundsdjupt.

Det finns förhoppningar även på cykliskt.

Vi jobbar mycket med Tyskland och "private equity".

Vi har tittat på verkstadsbolagen, framför allt fordonsindustrin.

De tar inte i det. Det finns ingen som är intresserad av tysk fordonsindustri.

Fordonsindustri är "no-go". Det är ungefär som retail.

Det är samma svarta skynke över hela den marknaden.

Det är mycket att prata om, både vad gäller marknaden och annat.

Vi hade faktiskt ett litet party här på EFN-redaktionen i lokaler intill oss.

Det såg ut så här.

Vad tycker du har varit bäst med Börslunch?

–Den fria diskussionen och debatten. –Börslunch är det bästa jag vet.

Det är ett dynamiskt format, och det blir aldrig tråkigt.

Det är ett bra sätt att ta del av hur finansmarknaden tänker kring olika case.

Det är bra att det är spontant, och inte regisserat. Då blir det mer levande.

Det är nog de trevliga personerna i studion. Det är kul att vara med.

Dels är det trevliga programledare som ställer bra frågor.

Det är ett roligt sätt att diskutera intressanta ämnen.

Det är kul att vara med och att titta på det. Många tittar på det.

Man får kommentarer när man varit med.

Mer minnesbilder blir det längre fram. Vi ska prata om dagens rapporter.

Det var en händelserik dag i dag.

Vi kan ta upp en bild och se hur det ser ut.

JM, som vi nämnde i början, går upp 7 %.

Vi har Electrolux på den negativa sidan, och Epiroc.

Och Dometic. Gabriel, pratade vi inte om dem nyligen?

Vi varnade lite för Dometic häromveckan. Det är tråkigt att se att de backar.

Har du nån Dometic-spaning eller ska vi snacka Electrolux?

Dometic var svagt rakt igenom.

Det enda som var väntat var nivån som de lade utdelningen på.

–Reaktionen känns logisk. –Lux, då?

Lux är en tudelad historia.

Många älskar det här caset med avknoppningen av Professional den 23 mars.

Det negativa är att Professional för andra året i rad gjorde ett bedrövligt resultat.

De har en väldigt dålig organisk tillväxt. Den är negativ på minst 7 %.

Man hävdar fortfarande att man ska nå 15 % i marginal i Professional.

Det är det som kittlar. Men "the proof is in the pudding" här.

Det är den värdering som man lägger den här avknoppningen på.

Om man ska få det här till en "köp", så måste man tro att de kan klättra upp dit.

Två av deras konkurrenter ligger på 13-14 % marginal.

Risken är att man blir lite besviken, men vi får se.

Marknadens favoritcase är en besvikelse. Kollade du extra på nån rapport?

Ett sånt case ska man köpa på stigande marknad, inte på fallande.

Det är typiskt.

Det var en del rapportörer i går som var fortsatt uppåt.

SCA är ett exempel. Varför är det så?

Vi pratade lite om SCA i gårdagens program. Det är också en logisk reaktion.

Man börjar upptäcka vad SCA står för och vilka världen som faktiskt finns där.

Det de kommunicerade i går var–

–att de hade hittat 11 miljoner kubikmeter mer skog.

–Det är 20 stycken fyllda Globen. –Hur har de hittat det?

De har gjort en uppdatering av innehavet och insett att de har mer än de trodde.

Dessutom uppgraderade man också den årliga tillväxten med 1 miljon kubikmeter per år.

Det här är en enorm realtillgång med tillväxt.

Även om de har gått upp i dag, så finns det en rejäl uppsida kvar på SCA.

Tidigare har de fokuserat för mycket på P/E-tal på hela bolaget.

Man bör dela upp tillgångarna i den skogliga delen och de andra delarna.

Ska i lämna rapporterna och prata om lite bud, Gabriel?

Caterpillar blir spännande i kväll.

Du sa att traditionella konjunkturmätare från USA:s industri–

–inte är lika intressanta som...

Caterpillar är superintressant. Det är ett av bästa rapporteringssystem som finns–

–vad gäller vad som händer i världen. De hjälper en att förstå global konjunktur.

Men om vi tittar på inköpschefsindex i USA–

–så är 10 % "manufacturing" och 90 % är service.

Man ser att hela världen håller på att omvandlas till en serviceindustri.

Det blir ännu värre när robotarna kommer. Vi ska leva på att ta hand om varann.

Det är framtiden. USA har kommit längst i den cykeln.

Alla måste tänka om vad gäller synen på världen och BNP och såna faktorer.

Det krävs nya glasögon när tjänsteindustrin tar över.

Traton, alltså Scaniaägaren, har lagt bud på Navistar i USA.

Vad säger vi om det?

Det är ett logiskt steg. De ägde nästan 17 % innan.

Och man har haft en del samarbete på inköp sen tidigare.

Jag tror att det har legat i koncernens intresse att sprida sig till USA.

Det negativa är att man betalar lite mer än man själv värderas till.

Sen är det ytterligare ett bolag som kanske behöver struktureras om lite.

Nu har man två stycken delar som man ska ta hand om.

På riktigt lång sikt kan det vara bra att överföra Scaniakunskaper till de här två.

Kortsiktigt kanske det gynnar Volvo.

Intresset blir mer internt fokuserat.

Ännu mer medvind för Volvo. De gick som tåget i går.

Nu tar vi en paus för nostalgi. Vi har grävt djupt i arkiven.

Det här programmet startades med Jesper Norberg och Charlotte Stjerngren–

–redan 2015. Vi har blickat tillbaka. Kolla in de här gamla godbitarna.

Välkommen till Börslunch. – De har återkallat en massa bilar.

–Börslunch ger de smartaste analyserna. –Under året är det många som tyckt till.

–Jag hatar fastighetsaktier. –"Read my lips. Sell Statoil."

–Det här känns som Sobi på 20 kr. –Ett jättedyrt skräpbolag.

Man får grotta på. Det är kul med det här jobbet.

En solklar swap är att sälja fastighetsaktier och köpa bankaktier.

Det här är ingen aktie för kommande rapport, den ska man ha över tid.

Pizza-strategin är nåt jag rekommenderar, skivstången är nåt jag använder.

Du är mer av en "hoarder" har vi konstaterat.

Förra året blev det fem förvärv och vi har redan informerat om ytterligare ett.

Vi jobbar i Sverige och vår marknad är helt global.

Branschen förändras med affärsmodeller, men det är nåt man anpassar sig till.

Kort efter att jag börjat stod det klart att SSAB kanske stod inför en nyemission.

–Så skapar vi Nordens största aktör. –Jag är fortfarande jättelång.

Jag blir inte jättesugen när jag ser grafen med tanke på utvecklingen vi haft.

Värderingen är inte utmanande som vi ser det i dagsläget.

Vi borde ha fler oberoende styrelse- medlemmar, för det blir viktigare...

Det är därför som... åtminstone jag inte deppar ihop helt.

Det har varit en industri som inte har fungerat optimalt.

De har mycket kvar och det tycker jag är bra för den globala ekonomin.

En solklar swap alltså att sälja fastigheter och köpa banker.

Det är lätt att hitta nåt att skratta åt i efterhand. Inte lätt att navigera framåt.

En punkt som var på slutet där...

Vi har försökt locka kvinnliga gäster till studion. Finansbranschen ser ut så här.

Det har varit ett ibland krävande arbete.

Vi har lyckats hyfsat. Vi har kanske inte nått ända fram. Har du nån reflektion...

...kring branschen i stort? Varför det ser ut som det gör, och vad man kan förbättra?

Jag ska ut på hal is?

Vi får in hundratals ansökningar.

En tiondel, kanske 15 % är kvinnor.

Vi lägger dem åt sidan, de får lite förtur. Vi vill ha fler kvinnor.

Vi lyckas också attrahera flickor.

Men det är inte lika många kvinnor som vill in i finansbranschen.

Väldigt många av de smarta tjejerna går till-

-juridik eller managementkonsultdelen.

Så det är färre vi har att välja på.

Jag skulle vända på det, jag är mer orolig för killarna i nästa generation.

Tittar man på skolorna får tjejerna allt bättre betyg än killarna.

Ni kommer att ta över på en eller två generationer.

Men i det korta perspektivet ser det dystert ut.

Men ur ett långt perspektiv kommer ni att ta över.

Vänta två generationer.

Det gör jag med glädje. Jag har två döttrar.

Hur ser det ut om vi blickar på vår Börslunchstudio?

Top 10 är nog bara män, skulle jag gissa.

Fredrik Skoglund var den första gästen här i Börslunch–

–och en av de mest återkommande gästerna.

Han kan inte vara här i dag, men han hälsar från Romme.

PO, du är en klassiker i studion. Du har varit här återkommande gånger.

Du har nästan tagit dig upp på topplistan.

Vi tittar på de mest återkommande gästerna. Lars Frick leder med 39 program.

Jag fick inte med den allra första datan, men de flesta programmen.

Johan Thorén på andra plats. Martin Nilsson, Rulle, Brunlid, Olavi–

–Skoglund, Wellfelt, Hallström, Sundling, Jojje och Bornold.

–Vilken skara. –Stort tack till Frick och alla andra.

PO är inte den mesta gästen, men i ett avseende den bästa–

–eftersom PO kammade hem guldplatsen i vår kära tävling Sommarportföljen.

Jag tror att du har varit på pallen alla år.

Lite frustrerad sista gången inför–

–men du lyckades knippa en guldplats. Det är en svår tävling.

Det handlar om att välja tre aktier lång, en kort, under några sommarmånader.

En vansinnig trade. Mycket tur, men även skicklighet.

–Tur? –Vad är hemligheten?

Vi sparar alltid de bästa idéerna till EFN, för vi trivs att vara här.

Det är kort och gott svaret.

Spar de bästa tricksen till EFN Börslunch.

Nu är det slut.

Däremot är det dags för nästa film.

Vi ska titta på vad vi har pratat lite om i studion under åren.

Volatiliteten är det som är på tapeten just nu på börsen.

Det här "så bra som det blir" och "är det här peaken?".

Man får större delen av avkastning mellan allhelgona och påsk.

Den här omställningen riskerar att vi får turbulenta marknader.

Även väldigt initierade börstyckare får ibland koncepten fel.

Det blir brus.

Att Tyskland hackar är dåligt av många skäl. Och så har vi Trump på det.

Det är Rovio i Finland, Novozymes i Danmark. Det är Wärtsilä och XXL.

Det kommer från olika sektorer och länder.

Vi gillar ju när gästerna är oense. Vi hoppas att så blir fallet i dag–

–när vi ska prata banker.

Nej, jag instämmer... Nej då...

Börsens jobb är att handla det som ska komma, inte det som har hänt.

Ja, men i det här fallet så gick den ju ner utan att det här kom.

–Men om du tittar på grafen. –Jag var inte imponerad av rapporten...

Fascinerande hur rädda centralbankirerna är för lite lågkonjunktur.

Låt börserna gå ner.

Är man orolig för konjunkturen köper man inte verkstad.

–Man köper kvalitet. –Det där röstar vi ner.

Jag har svårt att se hur man ska tjäna pengar långsiktigt.

Det är att hitta en nål i en höstack–

–men när man väl gör det fungerar de här läkemedlen väldigt bra.

Småmolekylsläkemedel är väsentligt billigare att tillverka.

I år har de här bolagen presterat mycket bra på börsen.

Får vi en produkt i marknaden blir det stor potential.

Ja, många kära ämnen, många geografier, branscher och sektorer genom åren.

Men det tittarna har gillat mest är aktiesnacket:

När man tipsar om aktier, spännande case och värderar enskilda bolag.

Vi ska ge oss in i Börslunchs självaste kärna.

Vi börjar i fastighetssektorn.

Du var tidig med att sticka ut hakan i Klövernfallet.

Ett lite misstrott fall där du fick rätt. Analytikerna var skeptiska.

Du sa att det är bästa sättet för en uppgång på 30 % inom några månader.

Det gick ju väldigt bra.

SBB är också ett kontroversiellt fastighetsbolag–

–som många fina institutioner undviker.

Kanske ingen köprek i dag, men hjälp oss närma oss bolaget.

Det är ett bolag där det har hänt massor.

Jag beundrar hur han har betett sig: Vilken aggressivitet i aktiviteterna!

Han har onekligen lyckats skapa ett väldigt stort bolag på kort tid.

Om man tittar på vad som har hänt från deras Q3-rapport–

–och nu fram till rapporten som kommer här om några veckor–

–har det hänt en förfärlig massa saker.

Att förstå detta som analytiker eller förvaltare är allt annat än enkelt.

Man har köpt Hemfosa, man har löst in hybridkapital–

–gett ut nytt hybridkapital, man har gjort en riktad nyemission till Welandson–

–man har gjort en företrädesemission till befintliga aktieägare, och så vidare.

De har dessutom ingått ett avtal–

–där man säljer ungefär 20 % av det Hemfosa man förvärvade.

Vad man då sen landar i i rapporten, det får vi se.

Men det finns en mängd olika svåra saker.

Var är vi substansmässigt sett? Det så kallade EPRA NAV:et.

Och var hamnar vi sen på förvaltningsresultatet för 2020?

Det är här saker och ting har gått isär. Men man kan notera en sak.

Jag tog med en graf, när det gäller hur det här med NAV:et ser ut.

De två nedersta graferna representerar de här EPRA NAV:en.

–De raka linjerna? –Ja, de som går lite svagt snett uppåt.

Det är SBB:s EPRA NAV.

Man tar det översta, och då tar man inte bort latent skatt...

...och då justerar man också för räntederivat.

I den nedre tar man hänsyn till latent skatt.

Nånstans däremellan hamnar man när man köper bolag.

Sen ser man kursutvecklingen som har gått fantastiskt. Kul för alla SBB-ägare.

Den här streckade linjen var nåt nytt som kom fram i Q3-rapporten.

Då pratade man om det så kallade "adjusted" EPRA NAV:et.

När man läser "adjusted" tror man att man har gjort en justering till det riktiga.

Man kan förledas att tro det. Men här har de lagt till hybridkapitalet.

Man har lagt till en skuld och sen kallar man det justerat NAV.

Här har vi ungefär nio kronor i skillnad vid Q3-rapporten.

Nu är inte det här helt enkel matematik–

–men gissningsvis kommer vi att ha ungefär samma skillnad–

–när vi ser Q4:n, mellan det NAV:et och de andra NAV:en som jag refererar till.

Det ser väldigt högt värderat ut.

De andra fastighetsbolagen gör det inte.

Det finns bara ett bolag i Europa som använder det här sättet att justera:

Ett litet bolag i Tyskland. Annars är man ensam om det.

Hybridkapitalet är en skuld.

Om man säljer bolagets fastigheter och betalar tillbaka alla skulder–

–så hamnar man inte där. Man hamnar nära, i bästa fall–

–de andra nivåerna, om värderingarna är rätt.

Det har gått fort, det är mycket, det är svårt.

Men det är ändå värt att hålla koll på det här.

Mycket intressant. Lite försiktighetsuppmaning.

Ja, man ska läsa noga innan man drar stora slutsatser–

–om vilken substansrabatt eller premie vi har på bolaget.

Då går vi vidare till den sista traden nånsin i Börslunch.

Eller är det en trade? Vad tycker du om Ericsson, Anders?

Vi har ju vår lilla debatt du och jag, eftersom du gillar Börje.

Jag gillar Börje för att han är från Västervik.

Ska vi ta fram en Ekholm-graf då?

Vi ser att Ericsson bottnade nånstans både resultat- och vinstmässigt när han kom in.

Han har varit otroligt skicklig på att strama åt bolaget, han är en Excel-kille.

En McKinsey-kille som vet hur man ska dra i spakarna.

Ur mitt perspektiv, som är lite mer nördig–

–så tryckte de på med forskning och utveckling också–

–så de kom faktiskt bra ut med nya produkter.

Den gamla linjen hölls tillbaka av samma styrelse som han satt i.

När han väl klev ner och blev vd tryckte han på det som han stod emot förut.

I nån mening har Ericsson kommit bättre ut–

–men nu är det Huawei-effekten som slår igenom.

När man tittar på estimaten ser man rätt lite i tillväxt de närmaste åren–

–trots att man är ensam med Nokia.

–Lite låga estimat, tycker du? –Faktiskt blev jag överraskad.

Man måste nästan vara heltidsanalytiker för att kunna följa Ericsson.

Det är för mycket som händer på en gång.

I och med att Huawei försvinner snackar man om OpenRAN i USA och Kina.

Det innebär att man försöker få in små spelare, öppna gränssnitt.

Om man skickar signaler i luften har man en Ericsson här och en där.

Men man vill blanda näten, så att man kan ha en Ericsson där och en Nokia där.

Får man till det är Ericsson borta.

Alla de stora tillverkarna försöker stå emot utvecklingen.

Men USA, som inte har nån tillverkare, försöker öppna upp det här.

I Kina, som har tappat Huawei, försöker man också få igång nya leverantörer.

Nu tror jag inte du har nån graf, jag skickade grafer på slutet...

Det blev för tajt.

Men felet med Ericsson är att de missar alla trender.

På 20 år har man missat Amazon, man har missat...

...Tesla. Man är långt fram på batterier – varför gör inte Ericsson en Tesla?

Nu menar jag inte bilen, utan solceller, batterier och sånt.

Man missar trend efter trend.

Det är felet med Ekholm. Han är för närsynt.

Men det låter inte särskilt positivt...?

De har funnits sen 1876. Det är ingen annan som har funnits kvar.

Det finns en överlevnadsinstinkt i det bolaget.

De är otroligt duktiga ingenjörer. Släpp den kraften fri.

Och nu har man ett guldläge. De är nästan ensamma med Nokia på banan.

De har verkligen chansen att ta i den här marknaden.

Kruxet är att operatörerna inte får några intäkter. De är för operatörsfixerade.

De skulle ha gjort en Tesla-variant och gått utanför sin "comfort zone".

De har gjort många beräkningar på vilka marknader de ska komma in till–

–men de missar tillväxtmarknaderna hela tiden.

Nu blev det mycket pessimism här.

PO, ge oss ett klockrent köpcase, så vi slipper fundera.

Alla tjatar om Volvo nu. Hur kan man köpa Volvo som minskar sin omsättning?

Titta på Ericsson som har stigande omsättning.

–Bra. –Där har vi en trade.

Kort sista reflektion.

Det är mer än vad man kan säga om Telia.

Men som köpcase kan Telia vara nåt, trots den klena tillväxten.

Jag blev lite glad när jag lyssnade på Telias ledning efter rapporten häromdan.

Min idé med det här är dels ny ledning.

Det som är jobbigt är ägarbilden med staten.

Men det finns bra tillgångar i Telia.

Nu bildar man Telia Towers som vi har pratat om förr–

–där man lägger in alla deras master som kommer att bli en infrastrukturtillgång–

–som andra operatörer kan hänga upp sin utrustning på.

Då får de en hyresintäkt utan nån större extra kostnad.

Ett fantastiskt kassaflödesspec–

–som har en helt annan värdering än vad Teliakoncernen har i dag.

–Gillar du Telia? –Ja, men inte ägarna.

–Du gillar inte staten? –Och kontentan av den här lunchen...

Det sa de när vi diskuterade resultat i förhållande till skuldsättning.

Då kom det fram att "glöm inte att vi har intressanta tillgångar på balansräkning".

"Inom något år kommer det se annorlunda ut."

Det var första indikationen på att man tänker på att göra nåt med det här.

Telia är Sveriges största turnaround-kandidat.

Där kan de hända saker men de har fel ägare.

Vi hoppas i alla fall att de lyckas. I Börslunch är vi glada över att snacka–

–om svåra och allvarliga frågor med glimt i ögat och trevlig stämning.

Vår tredje och sista "hitkavalkad" handlar om just dessa trevligheter. Se här.

I dag blir det laxlunch här i EFN:s Börslunch.

Vi ska prata om Campari som inte bara är en drink...

–...utan ett fantastiskt börsbolag. –Ja, ett italienskt bolag.

Alla vet vad Campari är, men kanske inte att de äger Aperol.

Altia gör till exempel årets årgångsglögg Blossa 18 di limone.

Vi är lata, vi har inte tid att laga mat hemma längre.

Pizza kan ju vara ett bra alternativ.

–Ni får ta en bulle. –Härligt.

Vad trevligt! Här kommer det lussekatter.

Oj, oj, oj!

Och kursen motsvarar 500. Det har varit en split vill jag säga till alla tittare.

En fantastisk rekommendation. Grattis.

Välkommen. Först får du berätta vad det är vi har på huvudet.

En kursgård plus.

Man tänker på en röd byggnad långt ute i skogen, men det är bra grejer.

–Här är Sveriges och Smålands stolthet. –Jag trodde jag var Smålands stolthet.

Då ska vi titta på vår favoritgraf "Livet är kort, gå lång".

Det kan gå ned ibland, det kommer göra det, men allt var ju så trevligt.

Pappan var alltid glad, en gullig familj.

Rött, rött, rött.

–Vad fick er att få upp ögonen? –Fortnox halvkända kusin från Norge.

–Hur har ditt börsår varit? –Kul att du frågar.

Det började ju katastrofalt.

Det har varit en fantastiskt rolig och inspirerande resa.

–Det finns pengar. Blir det en förändring? –Det har börjat.

–Hyvä päivä! –Och tack för att ni kom.

Ja, vi har haft väldigt roligt och väldigt roligt att vi fått förstärkning i studion–

–i form av Micke Livijn. Varmt välkommen. Klart att du skulle vara med i dag.

Det är en stor ära. Som det har sagts tidigare...

–...är det ju en epok som förändras. –Du sa det väldigt fint där.

Det kommer ju nåt nytt också. Men du ska hjälpa oss att blicka framåt–

–mot 20-talet, och börjar med en historialektion.

Det är ett minfält att försöka ställa prognos–

–på fem, tio eller ett års sikt. Det är i princip omöjligt.

Men om man väljer det här decennieperspektivet så var ju–

–2000-talet, det nya millenniet–

–distinkt olika från 00-talet och 10-talet.

–Jag tror jag fick med nån graf där. –Ja, vi har några grafer.

–00-talets besvikelse. –Precis.

För att illustrera hur aktier klarade sig under 00-talet.

Det började ju med en skakning på undre däck där den sjätte mars.

–Var det HM som vinstvarnade? –Vilket år är vi på nu?

2000, toppen på IT-bubblan.

–Intel. Det började väl med Intel? –Var det det som det...?

För sen tror jag HM hade en riktig sån där "stinker". Ja, IT-kraschen.

Och sen drog det ned där. Det blev väl 69,3 % där på Stockholmsbörsen–

–från topp till botten, och så kravlade vi oss upp, men sen small det igen–

–med finanskrisen. Så aktier som tillgångsslag var ju minus...

En förlust, helt enkelt, under 00-talet. Men svenska aktier kom ut något bättre.

Strax över nollan på den tidsperioden.

Men som tillgångsslag förlorade man ett årtionde.

Sen glider vi in på 10-talet, där historien är i princip den omvända.

Om man blev underkompenserad på 00-talet–

–så blev man väldigt överkompenserad på 10-talet.

Det är lite olika tillgångsslag och det spelar ingen roll var vi tittar i grafen–

–och vilket tillgångsslag vi använder.

Man har fått bra betalt för den risk man har tagit under 00-talet.

Om nu teorin med mean reversion stämmer... Okej, det blir ju aldrig mean–

–men det har en tendens att söka sig tillbaka till det långsiktiga snittet.

Och globala aktier ska ju ge nånstans runt 7-7,5 procent per år ungefär.

–Är det nu du kommer att säga "sälj allt"? –Nej, det kommer jag inte göra.

Det jag säger till våra kunder är "moderera förväntningarna".

"Oavsett vad ni har haft de senaste tio åren"–

–"och framför allt från 2014 och framåt så har det varit en raketresa."

Det farligaste för en långsiktig sparare är att börja extrapolera–

–och tro att det här är det normal. Det är det inte.

Om jag ska ha nån sorts prognos för 20-talet–

–så når det inte upp till de här avkastningssiffrorna.

Det kan vara helt fel. Det är på tio års sikt–

–men man bör ställa in sig på en annan utveckling än att få 200 procent–

–på tio år på aktier. Det var för mycket.

–Man har varit lite bortskämd. –Det kan man lugnt säga.

Det är oftast när det är som högst–

–och man tycker att den här gången ska träden växa till himlen–

–det är då man fattar de sämsta besluten utifrån sin portfölj.

Det är värt att ta i beaktning när vi går in i 20-talet.

-Vill du säga nåt? -Jag vill ge dig en straffspark.

-Förlåt? -En straffspark.

På 30 år har vi gått från höginflation till en låginflationsekonomi–

–med jättelåga räntor. Vi kan inte gå lägre. Vi går inte ner på minus.

Vi ligger nånstans över nån procent.

Men vi trycker fortfarande ut kapital i marknaden.

Och det finns väldigt få tillgångsslag så nånstans måste man köpa.

Min förhoppning är att man blir mer diversifierad.

Datorerna kanske får mindre makt och fundamental analys får högre makt.

Det är min straffspark till dig. Nu får du säga nåt positivt.

Jag kan säga nåt om PO istället. Bakom oss ska vi rulla en rolig film.

Våra företrädare Jesper och Charlotte gjorde några lustiga djupdykningar.

Fiktiva börslunchdokumentärer från för länge sen, stora börskrascher.

I den bästa medverkar PO och Johan Thorén och den rullar bakom oss.

Den beskriver förra 20-talets krasch som inträffade i slutet av 20-talet.

Det kan vara svårt att snappa upp... Jag rekommenderar alla att se klippet.

Man hänvisar till Irving Fisher, den första kändisekonomen–

–som pratade om en permanent hög platå för aktier strax före kraschen.

Jag som är konspiratorisk tycker att nu pratar vi om att evigt låga räntor–

–tar bort svängningarna... Det känns som om vi är på en permanent hög platå igen.

Det är helt rätt. Problemet är att vi inte vet vad centralbankerna kommer att göra.

Kan de fortsätta trycka ut pengar i marknaden, då är vi på en hög platå.

Gör de inte det kommer den platån att försvinna.

Jag vill ha plåtsvar från alla. Vad säger du?

Jag delar den uppfattningen. Det sitter i penningmängden och centralbankernas öde.

Skulle vi få en rörelse uppåt så blir det andra avkastningskrav–

–och andra tider. Garanterat.

-Vad är din platå, Micke? -Skaldjursplatå.

Det är som vi har sagt. Det är okända vatten.

Vi har centralbanker som har hittat på mycket "funky shit"–

–de senaste tio åren.

Vi har så få exempel att jämföra med. Det finns inga historiska prejudikat.

Man försöker gå tillbaka till 29-kraschen och efterföljande depressionen.

Men det är en annan sak, så det är just okända vatten.

Men klart är att centralbankerna har styrt det här årtiondet till väldigt stor del.

Vi som är lite äldre har sett några krascher.

Många som är inne i marknaden har inte sett det.

Jag har sett en, nästan. Jag märkte den knappt.

–Du kom väl in där nånstans. –Jag hörde att folk sa...

...att de blev av med jobbet på "Nyhetsmorgon". Det var allt.

Folk vet inte vad arbetslöshet är idag. Det finns inte i medvetandet.

Det är ett problem i finansmarknaden att alla tror att det ska fortsätta uppåt.

Vi vet att det kommer att komma krascher, det är faktiskt en skön trygghet.

Och vi vet också att det här programmet snart börjar lida mot sitt slut.

Vi ska börja blicka framåt, men först skulle jag bara vilja säga...

Tack för de här åren, Gabriel. Det var kul och jag har bara bra saker att säga.

Det är Gabriels sista dag. Kan du inte berätta hur det har varit att jobba ihop?

–Jag har Börslunch. Jag hinner inte. –Det ska inte sändas. Bara som avtackning.

–Lite snabbt, då. –Ja. Fint.

Dessa j---a semlor. Jag skojar inte när jag säger att han äter minst två om dagen.

Det är f-n ett missbruk.

Jag var på Riddarbageriet i helgen. Då kommer de fram och säger så här:

"Är inte du semmel-ätarens kollega?" Helt sjukt.

Men de var ändå glada, för intäkterna har skjutit i höjden sen Gabriel blev kund.

Marginalerna har förbättrats jättemycket, för han köper ju alltid två semlor.

Och han äter aldrig på plats så de sparar in på disk.

Däremot har veteterminerna f-n exploderat.

Mandelpriset... Helt fasansfullt.

Däremot är ko-bönderna glada, för de har fått igång grädde- och mjölkförsäljningen–

–efter att alla bytte till Oatly.

Nej, nu måste jag gå. Lasse, kör du kamera tre idag?

Kan du inte filma mer på mig? Det är så j---a tråkigt att Gabbe får all tv-tid.

Ja...

–Tack för allt, Gabriel. –Tack för alla semlor. Tack för allt.

Och innan det blir dags att tacka för oss på riktigt–

–så kommer det ett nytt program redan på måndag.

Under minglet igår fick vi några önskemål på vad gästerna vill se i det programmet.

Det är ju liksom att snacka case. Alla som kommer dit vill ju prata case.

Lite långsiktigare saker som jag förstår att man tittar på–

–men också att man går in på djupet.

Hur många miljoner sparar inte i fonder?

Alla tänker i nån form på sitt långsiktiga sparande och det måste man prata om.

Det vore intressant med lite djupare intervjuer–

–och gå in mer på vissa specifika ämnen och förstå helheten hos en bunt av bolag.

Det blir ett levande program om man kan ta det lite på halvvolley.

Behåll "entertainment-faktorn", behåll det roliga.

Hör ni, nu ska jag som sagt kasta in handduken.

Stort tack igen, alla tittare, gäster och vänner.

Men precis som gästerna där i klippet–

–så tror jag att många är nyfikna på vad som väntar på måndag – ett nytt program.

–Kan inte du sprida lite ljus? –Jo, det ska jag göra.

Jag ska berätta vad det nya kommer att handla om.

Vi kommer att sätta ett nytt format, lite ny grafik–

–det blir lite ljusare och fräschare.

Det nya programmet, som många tittare har sänt in namnförslag på, kommer att heta:

EFN Marknad.

Vi börjar redan på måndag med en stark...

Vi har en stark gäst på måndag – Per H Börjesson kommer att dra lite case.

Han har en ny IPO som han kommer att berätta om.

Om vi kollar på resten av veckan så ser det ut så här.

Martin Guri kommer att dra lite rapportsnack.

Fredrik Skoglund, Tina Lundmark, Gabriel Isskander–

–och sen har vi börshajen Andra Farhad och Lennart Vaara från J.P. Morgan–

–som kommer att berätta om deras senaste samarbete.

Vi kommer att fortsätta prata börs, investeringar och case–

–så häng med oss på måndag och tack för de här tusen Börslunch-avsnitten.

Börslunch har i och med avsnitt nummer 1 000 nått vägs ände. Det allra sista avsnittet är extra långt och bjuder på minnen och nostalgi. men givetvis bjuds det även på rapportkommentarer och aktiecase.

Gäster är PO Nilsson från Prior Nilsson Fonder, Anders Elgemyr från Carlsquare och Michael Livijn från Nordea.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Matilda Karlsson

 

På måndag är det premiär för EFN:s nya program inriktat på börs och långsiktigt sparande. Programmet kommer att sändas 11.45 varje vardag.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Intrum Justitia 15%
Bure 2.5%
Klövern 2.4%
Arjo -1.9%
Swedish Match -2.1%
Getinge -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.