Malmqvist: Osäkerheten är rekordstor

Stockholmsbörsen backar i dag efter två veckors uppgång.

Stora Enso redovisar svaga kvartalssiffror och backar 8 %.

SCA, som rapporterar i morgon, dras med ner i fallet och är ner runt 3 %.

Swedbank är också ner efter sanktionsprövning.

Resterande nordiska banker dras med i fallet.

I dag ska vi försöka sammanfatta det här och även hela rapportperioden.

Välkomna till EFN Börslunch.

Varmt välkommen, Peter Malmqvist. Som vanligt tillbaka...

En tuff dag för de rapporterande bolagen.

Till skillnad från tidigare, då rapporterna mottagits med tydligt kurshöjande effekt.

Har de rapporterande bolagen haft det för lätt?

Ja. Det har varit en formidabel kursuppgång under oktober fram till nu.

Det var ju bra rapporter och därför ska kurserna upp–

–men när man summerar helheten stämmer det inte riktigt.

I enstaka fall – ja, men däremot inte helheten.

Det ska vi gräva ner oss djupare i, men först dagens rapporter–

–som straffas på börsen. De enda som lyckas leverera är MTG och Bygghemma.

Eniro backar 30 %. Stora Enso backar nästan 8.

ÅF backar 6 %.

Vi lägger det här bakom oss och tittar tillbaka lite.

Det har gått ganska bra för bolagen.

Vi ska titta på din första bild som visar vinstförändringen i årstakt.

–Det ser inte så bra ut. –Här ser man från 2011...

...att när stapeln går upp växer vinsterna och när den går ner faller de.

Den sista stapeln är väldigt kraftigt ner.

Det är 16 % under motsvarande nivå för ett år sen.

Ericssons skadestånd på över 11 miljarder–

–och Nordeas omstruktureringskostnader och nedskrivningar–

–är huvuddelen av förklaringen till det stora fallet.

Om vi justerar bort för dem, hur ser det då ut?

Då har vi en graf där jag har justerat inte bara för det dåliga–

–utan även för det extremt bra under alla de här åren.

Då ser vi att utvecklingen är lite svag.

Det är ändå fallande vinster ett par 3 % det senaste kvartalet.

Det började under det första kvartalet.

Min tolkning av det, utan att ha gått igenom alla rapporter–

–är att det fortfarande är bra efterfrågan. Det är inte problemet.

Bolagen är inställda på rationaliseringar och effektiviseringar.

Då kommer det i allt fler bolag omstruktureringskostnader, neddragningar–

–en och annan nedskrivning och ovanpå det Ericssons gigantiska skadestånd.

Även om jag tar bort det mest extrema är det lite svagt.

Jag skulle skylla det på att bolagen nu tar tag i det–

–som de kanske borde ha gjort för ett par tre år sen.

Vilka bolag har du tagit med? Är det OMXS30?

Här är alla rapporterande storbolag.

De 40-50 största som hittills har lämnat rapport.

Det är så pass många så siffrorna är ganska säkra.

Även när jag väntar ut alla de stora bolagen–

–kommer det inte att ändra sig. De absolut största har redan levererat.

Även ett flertal av de relativt stora.

Ur det perspektivet känns trenden ganska säker.

Det är fortfarande lite vinstminskningar.

Även om vinsterna har fallit så var det ganska väntat.

Vi kan titta på utfallet mot prognos.

De har ändå inte lyckats leverera.

Nej. Man ser en trendmässighet att det ligger kring noll.

Det indikerar att analytikerna totalt sett har grepp om utvecklingen.

Det sista kvartalet är det –4 %.

Även här kommer Nordeas stora omstrukturering och nedskrivning in–

–och sänker. Det var oväntat. Ericssons skadestånd var känt i förväg.

Det sänker inte just den här kurvan.

Även här har jag gjort en justering för de mest extrema värdena.

Då blev det av naturliga skäl lite mer jämt med mindre avvikelser.

Men på slutet är det ändå en viss negativ avvikelse.

Även justerat för extremer är det aningen negativt.

Men analytikerna är lite "on top of it".

Men trots att bolagen rapporterar fallande vinster–

–så har det varit en 8-procentig uppgång på börsen i oktober.

Det är väl det jag varnar lite för.

I en sån här period med storpolitiska händelser–

–med förändringar av handelsavtalet mellan USA och Kina–

–som plötsligt gick lite åt det positiva hållet.

Brexit... Är det positivt eller negativt?

Kanske lite positivt i alla fall. Och sen rapporterna...

Jag skulle nog mer tillskriva kursuppgången de två första faktorerna–

–än rapportperioden specifikt.

Som vanligt är det svårt att särskilja vad som driver vad.

Men börsen vill väl titta efter nya möjligheter framåt?

I ett sånt här läge som vi har med så enormt stora osäkerheter–

–i form av Donald Trump och brexit, kortas gärna tidsperspektiven.

Man blir säkrare i det korta perspektivet och klart mer osäker i det längre.

Makroekonomiska, storpolitiska händelser älskas inte av en bolagsanalytiker.

Det är bortaplan. Det är mer ekonomiska sekretariaten som jobbar med de frågorna.

Därför blir osäkerheten bland analytiker större.

Så stor osäkerhet som jag har upplevt de senaste två åren–

–inom de här faktorerna har jag aldrig upplevt tidigare.

Nu blir jag nyfiken på vilka sektorer som har klarat sig bäst och gått sämst.

Här är det några sektorer som inte har tillräckligt många rapporter–

–för att de ska kunna utvärderas. Men vi kan se–

–att finans, de fyra stora bankerna, har gått klart ner.

Här har jag inte summerat vinsterna utan tittar på medianvärdet.

I bankerna har det inte så stor betydelse. Nordeas extremt dåliga resultat–

–slår inte igenom fullt ut. Men vi ser ändå att vinsterna i bankerna går ner.

Det har varit lite sluttande.

Helt plötsligt är det omstruktureringar i stabila Handelsbanken.

Då höjer man verkligen på ögonbrynen. Vad blir det härnäst?

Omstruktureringskostnader? Sånt är livet nu för tiden på marknaderna.

Nästan alla bolag håller på så.

Ur det perspektivet så går bankerna faktiskt sämre än tidigare.

Vi måste nästan prata lite mer om bankerna.

Vi har en kursgraf som visar hur tufft bankerna har haft det i år.

Medan börsen har gått upp 18-20 % så har bankerna gått åt motsatt håll.

Att räntorna går ner är så klart dåligt för bankerna.

Fokuserar man för mycket på fallande räntor och skandalerna?

Tittar man Swedbanks enorma kursfall, det är runt 70-80 miljarder–

–får det vara enorma amerikanska skadestånd för att motivera det.

I rapporten ser man–

–att de har ökade kostnader för nu ska de sätta luppen på allting–

–som har med penningtvätt att göra. Det är inte gratis.

Ur det perspektivet så ökar kostnaderna mer än de hade gjort utan skandalen.

Nordea vobblar gärna. Under flera år har de varit lite riktningslösa.

Negativa överraskningar i en bankrapport har oftare kommit från Nordea–

–än från övriga banker.

Jag är inte så överraskad att de fortsätter med ny vd–

–och leverera stora omstruktureringar och nedskrivningar.

Så ser det även ut i andra företag.

Det vore konstigt om det inte kom i Nordea.

Däremot att Handelsbanken drar till med en omstruktureringskostnad–

–vilket till 80-90 % alltid är personalkostnader som man tar nu direkt–

–istället för att ta dem det kommande året.

Nordeas nuvarande vd i princip åkte ut–

–när han försökte lägga ner 64 bankkontor och deklarerade det i förväg.

Nu var det kanske inte därför han åkte ut–

–men det var en uppseendeväckande bit i rapporten vid den tidpunkten.

Det var inte handelsbanksmässigt i mina ögon.

Nu kommer de med en omstruktureringskostnad.

Även denna fantastiskt stabila institution faller in i samma mönster som alla andra.

Totalt sett är det ingen kris i bankerna. Det finns knappt några kreditförluster.

Det lunkar på, men det lunkar lite nedåt.

Det beror på att kostnaderna stiger lite snabbare än intäkterna.

Det är en omsvängning sista året.

Men lite överdrivna kursrörelser.

Lite överdrivna kursrörelser. I bankernas fall kan man lägga till utdelningarna.

De är ju högutdelande. Inte ens då blir det en särskilt bra affär–

–vare sig sista året eller de senaste tre åren.

Ur det perspektivet är det ingen som har blivit rik på bankaktier de senaste åren.

Vi ska lämna bankerna. Men jag ska bara säga att EFN ägs av Handelsbanken.

Med det sagt kan vi titta på sektorerna igen.

Jag vill prata lite mer om verkstad som lyckas hålla sig uppe.

Det jag kommer ihåg från den här perioden är starka verkstadsrapporter.

Atlas, Alfa... Volvo backade lite i början men gick sen upp.

När man tittar på de absolut största bolagen blir det lite annorlunda–

–än när jag gör en summering av inte bara de största.

Ur det perspektivet är bilden kanske lite väl styrd av Atlas rapport–

–och den fantastiska kursreaktionen. Eller för den delen Volvo–

–som först går ner 6 % och sen går upp 7-8 % osv.

Verkstad har stått i fokus och är den sektor–

–som tjänat mest på de absurt konstiga valutarörelserna–

–de senaste två åren. Ur det perspektivet är det en gynnad sektor.

Om vi tar tillbaka diagrammet som jag inte riktigt hann prata om...

Om vi tittar på utfallet mot prognos, ligger bulken av verkstadsrapporter på plus.

Sjukvård kan vi glömma. Det är bara två bolag.

Astra Zeneca och Getinge.

Getinge hade ju en kanonrapport. Varför syns inte det?

Det är medianer av två rapporter och prognosutfall–

–blir lite konstigt. Därför kan vi räkna bort den.

Det kommer lite fler rapporter. Konsument ligger lite plus.

It/Telecom och banker ligger lite under förväntan.

Service kan vi glömma. Byggsektorn ligger lite över.

Basindustrin överraskar.

Analytikerna förväntade sig riktigt dåliga rapporter–

–eller i alla fall fallande vinster.

Där har fler än inte överträffat prognoserna.

Där har det inte gått så dåligt som man trodde.

Det är den sektorn som ligger först i konjunkturspåret.

Fallande råvarupriser för Boliden osv–

–som i normalfallet drar ner vinsterna innan det slår ¨på andra sektorer.

Om kronan inte hade varit så svag hur hade det då sett ut?

Kronan är ju vrålsvag. Tittar man på snittkurser kvartal mot kvartal–

–så blir euron bara dyrare. Det är den absolut viktigaste valutan.

Dollarn är också viktig, men jag skulle tillmäta euron större vikt.

Exakt hur stora effekterna är kan knappt internationella bolag räkna ut.

Det är en massa strömmar från euro in i kronor och tillbaka in i dollar.

Där vill man inte röra sig så mycket.

Uppgifter som bolagen presenterar är betydande.

De som kvantifierar det här. Volvo pratar om 1,3 miljarder.

Min bedömning är att man presenterar en siffra lite lägre än sanningen.

Man har lite i reserv. Sen är det svårt att räkna på det.

Är man ett exporterande företag så tjänar man på valutan.

Jämför man valutarörelserna nu med i början på 80-talet–

–då man gjorde superdevalveringar som fick fart på hela kalaset–

–så är det här mycket större.

Då föll liren och pesetan ner igen när vi devalverade.

Nu hänger de med euron upp.

De valutarörelser som vi har haft de senaste tre åren–

–är mumma för de som exporterar.

Hur oroande är det om kronan börjar stärkas?

Det är inte oroande. Nu surfar man på en valutavåg–

–som bolagen kanske inte själva riktigt är medvetna om.

Om inte vi som ekonomi kan klara en euro på 9 kronor–

–när vår inflationen understiger eurozonens nästan vartenda år–

–då får vi börja tänka om. Då måste vi ner i marken igen...

Man går ner och gräver i detaljerna och fixar till det som är fel.

Om man alltid ska surfa på ett kostnadsläge som går ner mot alla andra länder...

Ja, det är fel fokus som medborgare i det här landet.

Vi ska titta på den inverterade inflationen mot P/E-talen.

Vi ska titta på Stockholmsbörsen och värderingen.

–P/E-talen ska väl följa med inflationen? –Det är min tes.

Det har det gjort oftast, utom när det har varit högvärderat–

–som under it-bubblans topp år 2000.

Den orange kurvan speglar ungefär–

–var börsens P/E-tal borde ligga givet inflationen.

Det ligger lite över men inte avskräckande över.

Det är hygglig balans i värderingen.

Eftersom räntorna ligger ljusår ifrån inflationen–

–alltså långt mycket lägre, så kan man acceptera–

–att den konstigheten påverkar börsen positivt så länge den består.

Hur ser det ut i USA?

Den amerikanska börsen är något högre värderad än den svenska.

Där ligger man en bit över inflationskurvan.

Här kan man notera–

–att inflationen i USA inte har riktigt samma goda utsikter som i Europa.

Om nu goda utsikter är att den ska gå ner.

Amerikanerna har ett växande budgetunderskott.

Det har gått från 2 % av BNP till nästan 5 % på 18 månader–

–till följd av skattereformen som man genomförde.

Budgetunderskott är förr eller senare inflationsdrivande.

Här ska man vara försiktig med att bygga in kraftiga räntesänkningar.

Det är inte självklart att det kommer när budgetunderskottet samtidigt förvärras.

Det gör den amerikanska ekonomin unik.

Nästan alla andra länder har stabila budgetunderskott–

–krympande budgetunderskott eller till och med överskott som i Tyskland.

Räntebilden kontra inflationen i USA är mycket mer riskfylld–

–än vad den är i Europa.

Det gör den amerikanska värderingen lite farligare–

–än Stockholmsbörsens värdering.

Tack så mycket. Alltid lika intressant att ha dig här.

Börslunch är slut men tillbaka i morgon.

Då blir det skogsspecial. Vi ska prata om Stora Enso som backar i dag–

–och rapporterande SCA.

Det gör vi med Oskar Lindström och Christian Kopfer och SCA:s vd.

De flesta tunga bolagen har nu levererat sina kvartalssiffror och det är dags för en sammanfattning. Detta görs i Börslunch tillsammans med Peter Malmqvist, chef på Analysguiden.

Programledare: Matilda Karlsson

  • ”Kinesisk data kommer se fullständigt bedrövlig ut”13:55

    ”Kinesisk data kommer se fullständigt bedrövlig ut”

    Coronaeffekten är inte över än. Intressant PMI-data från Kina kommer under veckan, och marknaden förväntar sig index under 50. Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg går igenom veckans viktigaste makro.

  • Fed öppnar för ovanliga metoder5:24

    Fed öppnar för ovanliga metoder

    Coronavirusets spridning ökar utanför Kina. Inköpsindex pekar åt olika håll. Federal Reserve öppnar för ovanliga metoder vid recession. EU:s långtidsbudget i långbänk.

  • Fallgroparna att undvika vid fondval14:53

    Fallgroparna att undvika vid fondval

    I veckans sista EFN Marknad ligger fokus på fonder. Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank delar med sig av sin expertis och svarar på tittarfrågor om allt från fondrobotar till sharpekvoter.

  • Budgetbråk på tung PMI-dag5:46

    Budgetbråk på tung PMI-dag

    Bråk i förhandlingarna om EU:s nästa sjuårsbudget efter Brexit. Svag PMI från Japan med kopplingar till coronaviruset. Inköpschefsindex från bland annat Frankrike, Storbritannien och Tyskland kommer under dagen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -4%
NASDAQ-100 -1.9%
NASDAQ Composite -1.8%

Vinnare & förlorare

FastPartner 1%
Nolato -6.3%
Lifco -6.5%
Stillfront Group -6.6%
Uppdaterad mån 14:51
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden14:41

    Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden

    Dagens EFN Marknad gästas av Fastpartners vd Sven-Olof Johansson som berättar om det starka fjolåret och hur framtidens mål ser ut. Dessutom ger han en inblick i sina egna investeringar.

  • ”Räkna med att Kina trycker på gasen”4:17

    ”Räkna med att Kina trycker på gasen”

    Svensk inflation betydligt lägre än väntat. Fed presenterade protokoll i går. Marknaden väntar sig att Trump vinner valet i höst. Kinesisk ränta sjönk som väntat. 

  • Två hållbara aktiecase20:19

    Två hållbara aktiecase

    Vilka investeringsmöjligheter uppstår när hållbarhetskraven skärps? Det svarar Philip Ripman från SPP på i dagens avsnitt. Dessutom intervjuas NCAB:s vd Hans Ståhl.