”Räntemarknaden försöker säga något till oss”

-Nu kör vi. -Svag konjunkturbarometer och oroliga tider.

I dag blir det en riktig graf-fest där vi snackar framtid bland annat.

Vi ska försöka få tydliga råd om marknaden i dag torsdag 29 augusti.

Här är EFN Börslunch.

Grafmaskinen är fulladdad. Men först noterar vi att Swedbank backar lite–

–efter beskedet om att Jens Henriksson blir vd.

Och KI–barometern är svag.

Arbetsmarknaden är ett svaghetstecken i den mixen.

Men vi stannar i det breda makroperspektivet.

Välkomna Christian Granquist och Jonas Thulin.

Är Stockholmsbörsen upp, ner eller oförändrad vid årsskiftet jämfört med i dag?

-Ner, tror jag. -Upp, tror jag.

-Bra. Där satte vi tonen. -Vad tror du, Gabriel?

Att det blir fajt.

Vi river loss plåstret och börjar med den första grafen.

Ni tror olika om framtiden, här är "baktiden", den kan vi inte diskutera så.

-"Längsta rallyt på 100 år". -Jag är lite tråkig...

Jag har fått lära mig att köpa när det är billigt och sälja när det är dyrt.

Definitionen av det på börsen...

Har det varit uppgång i 10,3 år–

–som primärt har drivits av aggressiva centralbanker–

–är det svårt att se att vi nu kan köpa och det är billigt.

Man kan förstås agera som i ett pyramidspel och tänka att nån annan köper efter mig.

Men ramlar jag ner från månen och tänker: När vill jag köpa aktier?

Efter att det har gått upp i tio år och tre månader?

Kanske inte.

-Det kan väl bli ännu dyrare? -Pyramidspel är bra...

Hur bygger man upp självanalysen? Vi lägger stor vikt vid räntorna.

Om man tar den justerade kurvan och lägger in räntorna–

–verkar det inte så dyrt. Så vi är positiva till aktier.

Vi ligger max överviktade sen årsskiftet–

–och förbereder oss för studsen vi tycker oss se i datan i valda regioner.

Vi återkommer till regionerna och signalerna, men nu fortsätter vi vår historiska exposé.

Nästa graf visar att rallyt sen finanskrisen har varit centralbanksstyrt–

–och har gynnat tillgångspriser och marknader mer än den underliggande ekonomin.

Ja, uppgången på S&P har varit 300 %.

En av de största uppgångarna nånsin.

Samtidigt som realekonomin, BNP, har gått upp med knappt 50 %.

Det här visar också att det är drivet av aggressiva centralbanker och stimulanser.

Om vi använder räntemarknaderna som indikatorer–

–är de då relevanta när centralbankerna fixerar priserna på räntorna–

–vid en särskild tidpunkt. Och det här påverkar också hur folk upplever sin vardag.

Om de inte får del av uppgången, där finns en annan bild...

Vi bläddrar vidare.

...som visar hur mycket av stimulanserna som har pågått...

...och uppgången i ekonomin som varit har gynnat bolagen och deras anställda.

Baserat på Marx. En rimlig relation mellan ett överskott...

En del av det ska tillfalla kapitalet och en annan del arbetskraften.

Vilken relation är rimlig, då? Det stämmer ju att BNP gått upp mindre än börsen.

Arbetskraftens andel har minskat, medan bolagens har ökat.

Inte nog med att bolagen får all vinstgenerering–

–de får dessutom ännu mer...

Du kanske säger att den tidigare relationen var felaktig.

Det kan vi debattera, men jag tror att det här är bakgrunden–

–till dagens politiska situation.

Ett antal ledare röstas fram, som sen i sin tur bedriver politik–

–som inte är kompatibel med den liberala ordningen.

Men än så länge har populismen inte lagt krokben för börsen.

Kanske blir det så med handelskriget. Är det din farhåga?

Ja, med politiker som på olika sätt inför skatter bakvägen...

Tullar... Som försöker bryta upp befintliga organisationer som EU...

Det skapar oro och sätter hämsko på tillväxten–

–som inte syns i olika indikatorer.

Vi har gått åt andra hållet under hundra år.

Vi visar orosgrafen alla talar om:

Den inverterade yieldkurvan.

Tjatigt för många, men det här är den enda indikatorn–

–som har förutspått börsoro och recession vid varje enskilt tillfälle.

-Har den tappat effekt? -Nej, den inverterades precis.

Men hur agerar folk på det?

Det brukar ta nio till tolv månader innan marknaderna reagerar på det här.

"This time is different." Den här gången är det lugnt.

Jonas, vad säger du om yieldkurvan?

Den finns med i våra beräkningar–

–man ska inte blunda för den typen av indikatorer. Men ledtiden är lång.

Det tar noll till 600 dagar innan den påverkar makro.

Under den tiden går börsen upp 21,3 % i snitt.

Lämnar man börsen på grund av dagens yieldkurva–

–har man en hög alternativkostnad, lika hög som för dem som varit utanför–

–eller underviktade i börsen hela 2019. Det är inte vi.

Yieldkurvan ska vara i en kontext.

Den vanligaste modellen kommer från New York Fed.

Ett av tolv regionala kontor. San Francisco har en techpuls-indikator–

–Chicago, en för rostbältet...

De aggregeras i en nationell Fed-indikator som vi har en bild på.

Den har fallit i recessions-sannolikhet i år. Så man måste analysera det här–

–och se när påverkan kommer. Absolut inte i år, enligt oss.

Den andra poängen.

Vad som oftast orsakar en inverterad yieldkurva–

–är att Fed eller andra centralbanker höjer räntan i den korta änden.

Långräntan går ner och du får en inverterad yieldkurva.

Nu sänker Fed räntan och marknaden räknar med fler sänkningar.

Men ändå får vi en inverterad yieldkurva.

Räntemarknaden försöker säga oss nåt.

Att vi riskerar att hamna i en situation–

–som liknar det Keynes kallade likviditetsfällan: Penningpolitiken–

–är verkningslös i dag.

Räntemarknaden förväntar sig att för att uppgången som alla hoppas–

–och du tror, ska komma, krävs primärt en annan finanspolitik.

Vidare till en hoppingivande graf.

Kanske räntemarknaden alltid varnar för en stundande undergång?

Det som händer nu påminner mycket om 2003.

"Financial conditions" i vitt och OECD:s industriproduktion i blått.

2003 var situationen densamma. Tyskland i recession–

–räntemarknaden fick Fed att sänka. Det slutade med ett rally för börsen–

–och en enorm ränteuppgång. Räntemarknaden är mer volatil–

–och överdrivet skeptisk. Financial conditions är en sammanvägd beräkning–

–mellan USA, Europa och Asien, undantaget Japan.

De bygger mycket på marknadens... Kreditspreadar, volatilitet och annat.

Man pratar gärna om den när den är negativ–

–men nu när den studsar upp på grund av det som sker i marknaden–

–för tillfället är det rätt konstruktivt...

Då pratas det mindre om den. Därför lade vi ut den i dag.

-Fler indikatorer visar på studs. -Ja, det är hårda data.

Transporter, handel, kollektivtrafik...

En massa hårda data. Vi har en kortsiktig och en långsiktig indikator.

Senvinterns nedgång och börskollapsen 2018, 2019–

–förutspåddes med ett och ett halvt års ledtid. Vi handlade på den i december.

Sen switchade vi om till att jaga studsen. Om marknaden gör sitt jobb–

–ska den ju ligga där framme nånstans. Vi använder sällan PMI–

-vårt jobb är att ligga tre, fyra månader före PMI.

Dippar den långa kurvan ner på slutet?

Ja, men först ska vi ta ut uppstudsen.

Hur mycket potentiellt momentum finns då kvar i börsen?

-Det finns kvar på uppsidan. -Är en uppgång på 25 %...

-...med fallande vinster inte tillräcklig? -Nej, absolut inte.

En annan graf visar den tudelade ekonomin.

Visst är det negativt?

Ja, på olika sätt.

Tjänstesektorn står för en allt större andel av de viktiga ekonomierna, främst USA–

–men även Sverige. Den påverkas förstås extra mycket–

–när räntan är noll eller negativ. Plötsligt känner man sig rik.

Kanske får man till och med ett lån.

Tjänstesektorn är en stor del och håller uppe rätt väl–

–givet dagens stimulanser.

Men tillverkningssektorn faller dramatiskt.

I det relativa perspektivet lyfter tjänstesektorn tillverkningssektorn–

–eller vad får tillverkningssektorn att vända? Räntesänkningarna?

Ett företag får inte billigare finansiering än den varit de senaste åren.

Så ännu en räntesänkning från Fed på 25 eller 30 punkter gör ingen skillnad.

Efterfrågan är för låg.

Tillbaka till likviditetsfällan.

Det ändras inte av att centralbanker sänker räntan–

–här krävs nåt som stimulerar efterfrågan.

Däremot är efterfrågan god på konsumtionsprodukter.

Konsumenterna känner sig rika.

Men förr eller senare kommer ett antal av de anställda i tillverkningsindustrin–

–bli arbetslösa. I dag har få ekonomier hög arbetslöshet. Det kan ändras.

De får jobba i tjänstesektorn i stället. Är inte det trenden?

Är inte tjänstesektorn väldigt motståndskraftig? Det är väl positivt?

Ja, relativt sett fortsätter det säkert, och strukturellt förstås–

–växer tjänstesektorn. Men skillnaden blir stor.

För uppsidan är ju inte att tjänstesektorn ska accelerera ytterligare.

Den tuffar ju på bra.

Uppsidan i ekonomin är ju att tillverkningsindustrin vänder.

Där finns en "peak" på globaliseringen, tariffer, tullar, osäker politik och...

Efterfrågan faller uppenbarligen inte.

Världshandelns procent av BNP har varit stigande under 50 års tid.

Globaliseringen... Många bedömare säger att det inte kan fortsätta.

Den har peakat och är på väg ner före effekten från tullar, brexit–

–och ett antal faktorer som ligger framför oss. En hämsko på tillväxten...

–...de närmaste åren. -En invändning som vi ofta talar om...

Oroas inte du av handelshindren?

För oss handlar det om att härleda och bevisa.

För tullar och tariffer ska man räkna ut var de slår.

Vad händer med importpriserna från Kina? Att göra kopplingen hela kedjan bakåt.

Vilken effekt har tarifferna än så länge?

Kan man härleda var de hamnar kan man välja rätt exponering.

Man ser det gärna som en skatt på konsumenten, men så har det inte varit.

Man kan följa det hela vägen tillbaka till kinesiska vinster.

Och så blir det likviditetsåtgärder på Kinas börs.

Så jobbar vi. Förändras bilden och det börjar poppa upp nån annanstans–

–om folk börjar oroas över USA:s ekonomi, då får man ta till sig den nya datan.

Farhågorna finns, men du är mer oroad. - Och du ser ännu ingen effekt.

-Inte i siffrorna. -Ser vi en liten studs här?

Hela skatten på konsumenten ligger framför oss.

Och effekten i Europa av en hård brexit.

Hur man än vrider och vänder på det är det en negativ fiskal stimulans.

En ökad skatt på konsumtion eller produktion.

Visst slår det olika, väldigt olika.

Traditionellt slår det hårt mot länder som Sverige–

–där världshandeln står för en hög andel av BNP.

Export och import.

Det är ingen slump att Kina och USA–

–två länder som drivs av inhemsk konsumtion–

–hamnar i det här.

Andelen av kinesisk export har gått från 35 % av ekonomin till 17 på 10 år.

De har redan gjort en stor del av justeringen.

Vi ska fortsätta argumentationen med hjälp av din graf över sannolikhet för recession–

–när du replikerar på Christians oro.

Du satte rubriken: Sannolikhet för recession = 0.

Det tror jag inte många håller med om. Det är USA vi pratar om.

Folk är oroliga. Utmaningen när man ansvarar för och ska förvalta pengar–

–är att vi måste kunna härleda och bevisa det vi gör.

Vi kan vara oroliga över olika scenarion.

Men vi måste ta ett beslut. Ska man gå ur börsen–

–vikta upp eller ner eller vilka regioner eller sektorer ska man ha i portföljen?

Vi har extrem övervikt i aktier helt "ohedgat" i dollar.

Vi har valt smala strategier i USA inom automatisering och robotisering–

–och även mer traditionella bolag inom large cap med låg volatilitet.

Förlåt att jag avbryter, men jag gissar att du inte har extrem övervikt av aktier.

Jag har undervikt i aktier.

Man måste skilja ut vad som är recession utifrån ett aktieperspektiv...

I min värd är fallande vinster en recession.

Vi investerar inte i offentlig konsumtion eller nåt annat som är stabilt växande.

Vi investerar i aktier och deras vinster.

Den kommer att vara i recession rätt snart.

Förmodligen under nästa år, kanske till och med i slutet av det här året.

Det är redan en tendens till fallande vinster som kommer att accelerera.

Det är möjligt att den totala amerikanska ekonomin inte går i recession.

Det är det din graf visar.

Men det vi investerar i kommer att ha fallande vinster.

Det leder till fallande multiplar.

Varför kan du inte investera i nåt annat med växande vinster?

–Digitalisering, effektivisering...? –Det gör vi.

Ur det relativa perspektivet går det alltid att hitta bolag som växer.

Men nu pratar vi om börsen i stort.

Vi har några grafer som jag tror passar in här.

Det är lite resistens i USA. Jag tänker på konsumenterna.

Vi ska bläddra igenom återstående grafer snabbt.

Den här är intressant. Som jag nämnde tidigare–

–så får man vara försiktig med vilka delkomponenter man tittar på.

Man fokuserar ofta på New York Fed. De är ansvariga för penningoperationerna–

–och tittar mycket på räntekurvan.

De har en kurva som visar recessionsvarning just nu.

Det finns andra regionala Fed-kontor som har sina indikationer.

–Där är det riktig ekonomi. Rostbälte... –Rostbälte, tech osv.

På föregående bild gör man ett nationellt index av det här. Det är det vita.

Det gick upp kraftigt inför årsskiftet. Då var vi negativa till börsen.

Den vinstrecession vi just pratade om hamnade, enligt oss, i december.

Sen vänder skeppet, missar man det, har man missat 30 % på Nasdaq i år.

Vinsterna föll ju inte förra året. De var upp 30 %.

Börsen ska ju förutse vad som händer. Du kan ju inte titta i backspegeln.

Du sa ju att det redan hade hänt. Missade jag det?

Den börsnedgången eller vinstkollapsen som vi nu ser...

–...handlades tidigare. –Det var en oro.

I realekonomin så föll ju inte vinsterna.

Börsens jobb är att handla det som ska komma, inte det som har hänt.

Men i det här fallet gick den ner utan att det här kom.

Men om du tittar på grafen så visste vi att recessionsoron steg under Q4.

Recessionsoron, ja. Då förstår jag.

Jag är makroekonom, men har svårt att hänga med i vissa grafer.

Det här bygger på makro. Det har gett den positiva börsutvecklingen.

Går vi fram en bit ser vi Chicagos indikator.

Där har vi inte gjort nån vidare matematik, men den visar en klar studs.

Det är den blå. Faran med att stirra sig blind på en eller två indikatorer...

Vi kör 6 000 dataserier varje vecka för att ha en detaljerad koll–

–på amerikansk, europeisk och kinesisk ekonomi.

Just nu funderar vi på vad det innebär att en majoritet av amerikanerna anser–

–att ekonomin är på väg åt rätt håll.

Den är intressant, bjärt och ganska provocerande–

–givet vad man tycker och tänker kring politik och ens personliga uppfattning.

Men det är nåt man måste beakta. Hur kommer det sig att de anser det här?

Slutreplik.

Har konsumenten varit en bra ledande indikator historiskt?

Det är den frågan du ska ställa dig.

Vad menar du med konsument? Vilket delsegment osv...?

I det här fallet var det andel konsumenter som tycker att ekonomin går åt rätt håll.

Ska vi säga att vi ses om en månad med boxhandskarna på.

Det här var jätteintressant.

I morgon blir det fajt igen. Då kommer trätobröderna...

–...Lars Söderfjell och Georg Nordberg... –Det blir också fest.

Eller hur? Hur ska vi fira? Det blir avsnitt 900. Det här var 899 av Börslunch.

–Får inte vi vara med på jubiléet...? –Om vi vetat att det skulle bli så bra...

Vi har dragit över tiden. Vi är tillbaka i morgon fredag 11.45.

Häng med då. Tack för idag. – Tack för att ni kom.

Ska börsen upp eller ned fram till årsskiftet? Det är bara en av de saker dagens gäster i Börslunch är oense om. Kombattanterna är Jonas Thulin från Erik Penser Bank och Christian Granquist från Lancelot.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

  • Rabatten avgörande för investmentbolagen15:30

    Rabatten avgörande för investmentbolagen

    Det är Luciadagen och Jörgen Wärmlöv, förvaltare på Spiltan Fonder, och Torbjörn Olofsson, vd på Kvartil, gästar Börslunch. I programmet är det fullt fokus på investmentbolag.  

  • Fläsk, lunnefåglar och sugrör18:10

    Fläsk, lunnefåglar och sugrör

    Allt ifrån kinesiska fläskpriser och Atlas Copco till det brittiska valet diskuteras när Lotta Faxén från Lannebo Fonder och Georg Norberg från Quesada gästar Börslunch.

  • Lagarde väntas skicka signaler5:17

    Lagarde väntas skicka signaler

    Allt om gårdagens räntebesked från Federal Reserve, dagens räntebesked från ECB och det pågående valet i Storbritannien. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • ”Ovisshet är marknadens fiende”3:58

    ”Ovisshet är marknadens fiende”

    Sean George, förvaltare på Strukturinvest, berättar vad marknaden förväntar sig fredag den trettonde, dagen efter det brittiska nyvalet.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Nobia 5%
Dometic Group 4.8%
Lifco 3.6%
Hufvudstaden -1.7%
Balder -2.3%
Getinge -2.3%
Uppdaterad fre 13:36
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Lovande data från Cantargia4:41

    Lovande data från Cantargia

    Läkemedelsbolaget Cantargia har fått positiva resultat i en pågående fas 2a-studie inriktad på behandling av lung- och bukspottkörtelcancer.

  • ”Svenska bolag är övervärderade”20:12

    ”Svenska bolag är övervärderade”

    Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.

  • WTO varnar för kollaps3:42

    WTO varnar för kollaps

    Demokraterna ökar pressen på president Trump. WTO varnar för att världshandelns rättssystem står inför en kollaps. Lägre inflationsförväntningar i Sverige.