Därför krymper kreditspreadarna

Välkommen till Börslunch på EFN.se, tisdag 29 augusti.

Börsen är ner 1 % i dag efter Nordkoreas testrobotar.

Mest sjunker Lundin Petroleum–

–efter en misslyckad prospekteringsborrning.

I dag fokuserar vi helt på räntor.

Maria och Katarina ska guida oss i räntedjungeln.

Välkomna tillbaka.

Vi tänkte utgå lite från riskerna–

–i marknaden utifrån ert perspektiv.

Om vi börjar med aktiefrågan... Vi är ju lite aktienördar.

Tar aktiemarknaden för lite hänsyn till räntemarknaden?

Ibland är det nog så.

Inte nödvändigtvis i varje ögonblick–

–men ett exempel var i samband med Lehman-krisen–

–då det dök upp i kreditmarknaden tidigare.

Kanske även riskerna kring Grekland är ett exempel–

–där kreditmarknaden har givit starka signaler.

Vad tycker du, Katarina?

Vi diskuterar det flitigt internt. Våra aktieförvaltare...

På sistone har vi diskuterat den absoluta räntenivån.

De är väldigt medvetna om–

–att räntan är en komponent i avkastningskravet.

När den ändras, ändras även avkastningskravet på aktier.

Det är nog lite både och.

Ska vi se var vi står nu?

Vi börjar med USA och vad som har hänt med tioåringen.

"Ränteuppgången som kom av sig lite", heter grafen.

Varför har det vänt ner?

En anledning är ju att den makrostatistik som har kommit–

–sen början av året inte har varit lika överraskande stark–

–utan kommit in sämre än de högt ställda förväntningarna.

Det har bidragit till att ränteuppgången kom av sig.

Man har prissatt allt mindre av styrräntehöjningar–

–i de korta räntorna.

Det är Fed-möte 20 september.

Alla verkar tro att det inte blir nån höjning.

Det stämmer.

Vi ser på de aspekter som spelar in.

Vi har en graf på sysselsättningen och lönerna i USA.

Den visar att sysselsättningen har kommit upp.

Lönerna håller sig därnere.

Nästa graf visar korrelationen–

–mellan styrränta och löneutveckling.

Vad säger det här om ränteutvecklingen framöver?

Det man kan notera om man ser på graferna lite längre–

–är att löneutvecklingen har laggat–

–arbetslöshetens utveckling lite längre än vanligt.

Lönerna har inte riktigt accelererat så snabbt–

–som de brukar göra när arbetslösheten faller så mycket.

Sen har dessutom Fed varit väldigt långsamma–

–i sitt agerande, givet den lilla...

Vi har sett en acceleration i löneutvecklingen.

Fed har tagit det lite mer försiktigt–

–och startar också från en väldigt låg räntenivå.

Utifrån det här är signalerna ändå tydliga om–

–att räntorna ska upp i USA?

Ja, vi är fortfarande inne i en räntehöjningscykel.

Det kan bli i slutet av året, fast det inte är prissatt.

Då konstaterar vi att räntorna ska upp i USA.

Då går vi över till kreditspreadar.

Ett centralt begrepp i räntevärlden.

Tittarna vet kanske inte vad det är.

Katarina, berätta vad en kreditspread är.

Det är egentligen ett påslag–

–som vi får ovanpå den underliggande räntan–

–som kompensation för den kreditrisk vi tar.

Så ju större kreditrisk det är i ett bolag–

–desto högre kreditspread.

Sen har vi det jobbiga sambandet–

–att när kreditspreadarna går ihop–

–då blir obligationerna dyrare än normalt.

Då måste jag ställa en dum fråga.

Vi aktiemänniskor buntar ihop allt med ränta till en sak.

Om man ser på räntor mot företagsobligationer.

Hur ska man tänka då?

Det är ganska stor skillnad–

–för om vi pratar underliggande ränta...

Om man investerar i stat–

–fokuserar man bara på den underliggande räntan.

Men vi som investerar i företagsobligationer–

–har vårt absoluta fokus i kreditrisken–

–att bedöma bolagens kreditrisk.

Det blir lite mer aktie-likt.

Man tittar på det specifika bolagets kreditrisk–

–och försöker bedöma en rimlig kreditspread.

Sen får man separera det från räntebenet som bara är...

Vi går in i kreditspreadarnas värld–

–och ser på en graf över vad som har hänt med spreadarna.

Vi ser att de går ihop.

Där har vi också Vix, volatilitetsindex.

De har tajtat ihop under sommaren.

Vi kan se på nästa graf–

–och ser att de har kommit upp under augusti.

Vad kan man säga om det här?

Det intressanta att notera är ju–

–att kreditspreadarna verkar ha ett närmare samband–

–eller koppling till Vix-index och upplevd volatilitet–

–än till faktiska aktiekurser. Det torde hänga samman med–

–det vi precis pratade om. Som Katarina sa–

–fokuserar vi på risk mer än avkastningspotential.

Risken att inte få tillbaka pengar.

Då blir risken mer central i prissättningen.

Den sista grafen är ett tecken på att risken har ökat?

Den prissatta risken har gjort det i sommar.

Vad är hönan och ägget? Vix, räntorna eller spreadarna?

"The million dollar question."

De har rört sig ganska simultant.

Det beror på varifrån aktiemarknadens volatilitet kommer.

Om den har att göra med skuldsättning och skuldproblem–

–kommer nog signalerna från kreditmarknaden.

Skuldsättningen hos amerikanska bolag har ju ökat.

Det här är skuldsättning på längre tid–

–och nettoskulden mot ebitda.

Sen har vi en graf över skuldsättningen mot Vix-index.

Jag reagerar på skillnaden mellan Vix och skuldsättning.

De har korrelerat hyggligt tidigare. Varför är det så?

Nu är det ju glidande medelvärden här.

Det visar bara på trenderna.

Centralbankspolitiken ligger bakom.

Den gör att marknaden prissätter mindre risk–

–än vad de skulle ha gjort i en annan situation–

–om de hade sett de här nyckeltalen.

Att skuldsättningen ökar i företagen–

–beror på att räntan har varit så låg.

Det är billigt att låna pengar. Vi ser på det senare.

Nu finns det en tro om att räntan ska upp.

Kommer det att öka riskerna i företagen–

–utifrån ett företagsobligationsperspektiv?

Om vi får se en snabb ränteuppgång–

–och bolagen har väldigt hög skuldsättning–

–så kan det leda till problem.

Sen är den stora frågan: Blir det en snabb ränteuppgång?

Vi får se vad som händer.

Vi lämnar USA och går till Sverige.

Först hör vi vad Robert Bergqvist–

–SEB:s chefsekonom, sa till EFN i morse.

I dag kör både Riksbanken och regeringen för fullt.

Vi har minusränta, sedelpressar i gång–

–och vi har en regering som överraskade med–

–att säga att man ska spendera 40 miljarder nästa år–

–ungefär 1 % av BNP.

Vi har redan en svensk ekonomi som är i högtryck.

Och så fyller man på med extra bränsle.

Det är lite oroväckande.

Robert är lite orolig. Har han en poäng?

Visst har han det. Man ser i bristtalen på arbetsmarknaden–

–och i andra data att det är högt resursutnyttjande–

–och hög optimism. Så det får man hålla med om.

Sen ska man kanske tolka vissa data försiktigt.

Vi hade ju en BNP-release här på andra kvartalet–

–där BNP hade stigit med 4 % på ett år.

En snabb-release som ska hinna in i budgetpropositionen.

Den är baserad på färre data–

–än vad en första release normalt är.

Det kommer ett nytt utfall efter Riksbankens möte.

Konfidensindikatorerna visar att industrin mår bra.

Byggbolagen mår bra. Råder det optimism bland bolagen?

Absolut. Generellt sett är alla bolag positiva just nu.

Nästan lite väl positiva?

Det är lite läskigt när alla är så positiva.

Vi tittar på den svenska marknadens kreditspreadar.

De har gått starkt, som grafen visar.

Vi ser en tydlig utveckling från början av 2016.

Den stora triggern som fick kurvan att vända–

–i början av 2016, var när den europeiska centralbanken–

–inkluderade företagsobligationer–

–med investmentgrade-rating i stödköpsprogrammet.

Även om ECB inte köper direkt på den svenska marknaden–

–får vi spridningseffekter. När ECB köper i Europa–

–går våra kreditspreadar, vårt kreditpåslag, ihop–

–och våra obligationers kurser stiger.

Innan vi går över till bolagen några ord om Ingves.

Du nämnde den starka BNP-"releasen".

Konfidensindikatorerna är starka, liksom CPI.

Styrräntan har justerats upp i marknaden.

Det som händer under sommaren.

Och Riksbankens egen tolkning av räntebanan ser ut så här.

Blir det en snabb räntehöjning?

Att man prisat in lite tidigare än den från Riksbanken–

–har att göra med konsumentpris-releaserna–

–och där finns också tillfälliga effekter. Vi får se–

–lägre inflation framöver. Nu skjuter inflationsutfallen–

–mycket över Riksbankens egen bana.

De måste ändå förhålla sig till den starka ekonomin.

Ska man lägga nåt i andra vågskålen–

–utöver de tillfälliga effekterna–

–har vi, via dollarn, fått en starkare krona.

Den påverkar inflationstalen direkt.

De får väga de faktorerna mot varann. Svårt att veta–

–vad slutsatsen blir. Men inflationsförväntningarna–

–som Prospera mäter, har närmat sig inflationsmålet.

Då blir det lite lättare för Riksbanken–

–att släppa sitt fokus på uppmätt inflation.

Och titta mer på arbetsmarknad och resursutnyttjande.

Men kanske inte just i september.

Över till bolag och sektorer. Vissa sektorer–

–kan vara för positiva. Som fastighetssektorn.

Du vill tala om fastighetssektorn, Katarina.

Under första halvåret–

–hade den svenska kreditmarknaden rekordstora volymer.

Runt 100 miljarder emitterades första halvåret 2017.

Lika mycket som under hela 2016.

Volymerna har varit rekordstora.

Och stor efterfrågan.

Generellt är det positivt.

Det blir också mycket att välja på.

Fastighetssektorn är störst.

Därför har de flesta förvaltare–

–en stor andel fastigheter i portföljen.

Det blir viktigt att välja noggrant–

–eftersom sektorexponeringen är stor.

Vi har valt större bolag–

–med lägre skuldsättning.

Vad hittar vi då?

En favorit sen länge är Castellum–

–och den fortsätter att vara det. Många fastighetsbolag–

–har fått officiell rating på sistone.

Castellum inte ännu, men det ligger nog i korten.

Det blir nog en investmentgrade-rating.

Ert favoritbolag som kan få en rating–

–men varför är det en favorit? Vad ser du i bolaget?

Bolaget har en lång historik.

Bolaget är stort. Efter förvärvet av Norrporten–

–har de runt 70 miljarder i fastigheter.

Inställningen till balansräkning–

–skuldsättning och risk är sund.

De fokuserar på att snarare minska skuldsättningen–

–och risken i portföljen än att öka den.

Som kreditinvesterare uppskattar vi det.

Trots det får man hyggligt betalt.

Det låter bra.

Maria, du har tittat på Husqvarna.

Mer som ett exempel på att investmentgrade–

–utanför fastighetssektorn är rätt dyrt.

Eller snarare väldigt dyrt.

Det syntes i tidsserierna vi tittade på.

Generellt är investmentgrade dyrt.

Husqvarna är ett exempel på annan exponering.

Portföljen är full med fastigheter–

–och så kommer ett emitterande bolag från en annan sektor.

Bland rekordvolymerna som Katarina nämnde–

–finns bolag utanför fastighetssektorn–

–som inte emitterat så ofta senaste året–

–men gjorde det första kvartalet.

Husqvarna var ett av dem. Först skaffade de en rating–

–i början av året, investmentgrade.

Sen emitterade de på 95 punkter över Stibor.

Och sen den starka marknadsutvecklingen.

Så nu handlas den obligationen, som är nästan fem år–

–på 73 punkter. Rätt dyrt, tycker jag–

–fastän Husqvarna är ett fint bolag.

Utan att påstå att just Husqvarna skulle gå i konkurs–

–så utsätts man ändå för en marknadsrisk.

Om räntorna och volatiliteten på aktiemarknaden stiger–

–oavsett skäl, är de här krediterna känsliga.

Alltid kul att höra vad som händer på räntesidan.

I morgon blir det mer aktiesnack. Fredrik Skoglund–

–och Petter Löfqvist kommer hit. Missa inte det. Tack.

Denna dag då börsen faller tillbaka efter Nordkoreas senaste missiltest väljer Börslunch att fokusera på räntemarknaden i stället för aktier.  Gäster är förvaltarna Maria Ljungqvist från Aktieansvar och Katarina Ponsbach från Lannebo Fonder.

I dagens program:

Ränteuppgången kom av sig

…men kommer tillbaka.

Kreditspreadarna går ihop.

Risk för svensk överhettning.

Stigande förväntningar på Riksbanken.

Castellum och fastighetssektorn.

Märkliga händelser i Husqvarna.

Programledare: Jesper Norberg och Simon Tarvainen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier