Värdebolag och gröna favoriter

–Det var fint. Nu blir jag glad. –Det är regnigt där ute.

Många är sjuka och Stockholmsbörsen är ner 0,2 %.

Här i studion lyser solen. Just sol, vind och vatten är ett tema–

–som vi ska prata om i dag. Dessutom blir det lite småbolag.

Det är torsdag 28 november och det här är EFN Börslunch.

"Happy Thanksgiving!" Eller glad tacksägelsedag.

Det är stängt i USA – och fara och färde för världens kalkoner.

Bland nyheterna märks en blandad KI-barometer.

FI varnar för obalanser i spåren av de evigt låga räntorna.

Elekta backar 1,7 % på sin rapport i dag.

Men Esbjörn Lundevall och Christer Linde, varmt välkomna.

Gränges... Ni båda, och jag, är från Dalarna. Gränges har gjort ett förvärv.

De har köpt Aluminium Konin. Ingen jättereaktion, kanske?

Analytikerna måste räkna på det.

Marknaden gillar förvärvsintensiva bolag. Man får titta på värdering och sånt.

Vad ska jag säga? Vi kanske snart kommer tillbaka till Gränges med energifokuset.

–Det passar vårt gröna fokus. –Har det ett signalvärde?

Att man ser möjligheter? Absolut. Vi pratade om värmeväxlare för en stund sen.

–Ska vi gå vidare? –Vi har ett grönt tema och många grafer.

Esbjörn, ta den första. Det handlar inte om bilbatterier, utan om större batterier.

Diagrammet visar Bloomberg New Energy Finances prognoser för stora batterier.

Det är större än bilbatterier och kopplas ihop med kraftanläggningar och liknande.

Det vi står inför nu, tror jag,–

–är nästa riktigt viktiga steg uppåt i andelen förnybar energi som produceras.

Men sol- och vindkraft producerar bara el när solen lyser eller vinden blåser–

–i stället för när du trycker på knappen till kolkraftverket.

Då måste du balansera det här med lagringslösningar.

På det har vi tagit fram ett nytt certifikat.

Ett stort antal bolag från Europa och Amerika–

–ska allihop vara vinnare på den här utvecklingen–

–där man med effektiva lagringslösningar lyfter tillväxten till nästa nivå–

–för sol- och vindkraft.

Vi ska lyfta på locket till innehaven i det här certifikatet.

Först nyktrar vi till med Christers graf, som visar att vi har långt kvar att gå.

–Det är väl ett bra perspektiv. –Man blir nästan chockad när man ser den.

Man pratar om vind, vatten och sol, och det är så mycket som händer.

Men så tittar man på hur det ser ut... Hur mycket av konsumtionen just nu–

–går via "renewables"? Du ser knappt siffran där nere. Det är under 10 %.

Kol, gas och olja är de stora delarna, även om vissa delar krymper just nu.

Oljan backar markant.

Man får ta med sig det perspektivet–

–att världens energibehov hela tiden växer.

Två krafter verkar samtidigt.

–Mycket återstår att göra. –Massor.

I många, många hundra år, tänkte jag säga. Då tar man i lite.

Stora analyshus som Morgan Stanley gick nyligen ut och sa–

–att de ser den här utfasningen av fossila bränslen–

–som en 50 000 miljarder dollar-business under kommande 30 år.

Det är väl en av de största ekonomiska omställningarna som världen har gjort.

Det är jämförbart med industrirevolutionen att fasa ut dessa fossila bränslen.

Det är stora möjligheter för investerare och företag.

Här märker vi att alltmer institutionellt kapital söker sig till de möjligheterna.

De söker sig bort från de klassiska oljebolagen.

–Vi är ganska duktiga i Norden. –Vi är nästan bäst i världen.

Jag ville att du skulle säga det.

På cleantech-indexet... Vi kanske får se den grafen strax. Då ligger vi trea.

2017 kom den sista studien på det.

Då var Danmark, Finland och Sverige trea i världen. Det är ju fantastiskt.

Vi har byggt många bolag, från Atlas Copco till Nibe.

Nu kanske en ny generation kommer.

På börsen har det tillkommit många nya bolag. Alla blir inte succéer.

Men några av dem har stora möjligheter för det.

För Norden och Sverige är det här enorma möjligheter. Vi är duktiga på innovation.

Hoppingivande. – Håller du med, Esbjörn?

Absolut.

Det är roligt att kunna konstatera att vi är kraftigt överrepresenterade–

–i Corporate Knights-rankingen. Det är världens hundra mest hållbara företag.

Norden slår långt över sin vikt i världs-BNP och liknande.

Vi har ganska gott om företag i sektorn på börserna.

Om man sen ska hitta större företag, så måste man kanske titta globalt.

–På solenergisidan är vi inte så starka. –Av naturliga skäl.

Esbjörn, du har två bolag med dig.

–En hel säck har han med sig. –Vi börjar med två.

Det här var de två nordiska vi hittade i ditt gäng.

Vestas ska vi prata mer om, men säg nåt om Wärtsilä först. Det har gått dåligt.

Absolut. Wärtsilä finns ju med i det här.

I ett mer långsiktigt perspektiv–

–så är det så att deras gaskraftgeneratorer är väldigt flexibla.

Man kan starta upp och stänga ner dem fort.

Det är ett bra komplement till vind- och solkraftanläggningar–

–för att ta hand om toppar i efterfrågan.

Samtidigt är de lite ett offer för den utveckling vi ser.

Deras dieselkraftgeneratorer konkurreras ut–

–av kombinationen solpaneler med ett batteripack.

I närtid är de på väg utför. Mycket av de problemen ligger redan i aktiekursen.

Det finns en återhämtningspotential relaterat till det där.

De har en division som heter Greensmith.

Det är mjukvara för styrning av hybridkraftanläggningar.

Den är fin. Tyvärr utgör den bara enstaka procent av bolaget.

–Men gröna skott i Wärtsilä ändå. –Små gröna skott, ja.

Och "stay away" en liten stund till?

Nej, vi vågar gå in redan nu i det här fallet, för vi har tre års perspektiv.

Vestas har ni båda haft koll på länge. Du har följt dem sen 2007.

Jag har inte analyserat bolaget i detalj, men 2007 byggde vi ett grönt index.

Även då var det väldig mycket fokus på Vestas.

Det här med miljö och att skapa energi via "renewables" har funnits hela tiden.

Men det var en annan hajp då. Värderingen var uppe på 30-40 i P/E-tal.

Subsidier fanns också på ett helt annat sätt.

Den här gången ser det mer realistiskt ut.

Det är bättre från aktieägarnas perspektiv att titta på det bolaget. Vi har en graf.

Kan du inte förklara den?

Om man ska göra det enkelt för sig kan man titta på P/E-talet till höger–

–som har gått mellan 10 och oändligheten.

Förra gången det var en hajp kring Vestas var 2004-2007.

Då var P/E-talet upp mot 30-35.

Det var också en situation år 2000 då allting var en hajp, om man är krass.

Till vänster har vi priset och vinsttillväxten i bolaget.

De går hand i hand. P/E-talet har inte rört sig nånting.

Här har vi ett bolag som levererar vinst, aktien följer med–

–P/E-talet står och stampar. Tittar man framåt...

Vi ser möjligheter för det här bolaget att utvecklas bra på börsen.

Det finns trigger för att bolaget ska kunna leverera överavkastning.

Hur pass beroende är man av statliga subventioner och bidrag?

Det är en situation i USA på tapeten just nu. Kan du skjuta in lite där?

De håller på att trappa ner bidragen. Kortsiktigt kommer de att gynnas.

Sen kommer ett bakslag 2021-2022.

Bolaget pratade med oss bägge häromdagen och sa–

–att vi kommer att klara det med åtminstone "flat sales".

Behovet av stöd för landbaserad vindkraft är inte alls lika viktig.

På många håll i världen är det den mest konkurrenskraftiga energikällan.

För att koppla tillbaka till mitt energilagringscase–

–så är det just svagheten i vindkraft historiskt.

I vissa regioner som Sydaustralien, Kalifornien och delar av Tyskland–

–har man fått upp en stor andel utav elkraftproduktionen ifrån vindkraft.

Den behöver kompletteras med lagringslösningar–

–för att det ska vara möjligt att ta nästa steg uppåt.

Vi har lite europeiska spelare i samma segment.

Varta har dragit som en raket är inte det sammankopplat till den här.

Varta som gör batterier, vilket är en lagringslösning.

Det mesta av uppgången i Varta är kopplat till små, små batterier–

–till hörapparater osv.

De har en mindre division, där de gör batterier–

–som man kan ha i källaren och komplettera solpanelen på taket.

Det är en lagringslösning.

Unicore är ett europeiskt bolag som är världsledande komponentleverantör–

–till de stora batterierna till el-bilar och lagringsanläggningar.

Andritz, som ni också hade med–

–är nog det enda sättet att få signifikant exponering mot pumpad vattenkraft.

Om batterierna är den mest självklara partnern med solpanelerna–

–så satsar man mycket på pumpad vattenkraft i Kina och Nordamerika–

–som komplement i stora vindkraftsparker.

Utöver att utvinna vattenkraften när vattnet rinner nedåt–

–så när elen är riktigt billig, pumpar man upp den–

–och kan släppa ner den en gång till. Det är också ett lagringsalternativ.

Kring Tesla och batterisituationen i USA–

–så har en teori varit att den stora grejen just är lagring i hemmet.

Att man skjuter in energi i hemmen och bilen och tvärtom.

Man använder ett eget elnät kan man säga.

Det är ett jättestort tema generellt sett i världen.

Inte minst i Teslas hemland, Kalifornien–

–har de jätteproblem med strömavbrott.

Miljontals hushåll blev utan ström i höstas–

–på grund av...

Det är alltså frivilliga stopp. Det är inte nån smutsig generator.

Man har solpaneler på taken och ett batteri i källaren.

De är ute till försäljning av till exempel Tesla.

Nästa kapitel handlar om att man inte måste leta–

–bland europeiska jättar för att hitta den här utvecklingen.

Det finns flera på hemmaplan också. Du har gett oss en teaser om det.

Här är en bil på Christer Lindes gröna estradörer.

Det är bolag som ska presenteras på ABG:s småbolagsdagar.

Japp. Man kan gå in på introduce.se och läsa mer.

Vi har 40 bolag representerade den 4-5 december.

Det finns fler gröna bolag än de här.

Det här är mer cleantech-tiltat. Men vi har Midsona som gör grön mat.

Men Ferroamp jobbar med försäljning av batterier–

–kopplat till hemmahoslösningar.

Vindbolagen har haft en väldigt bra utveckling på börsen.

Men många kan inte räkna på dem. Stirling är ett intressant bolag.

De jobbar med att skapa elektricitet via höga gaser från ferrochromeverk–

–i bland annat Sydafrika. Så det finns många bolag.

Det finns en lång lista.

Man får botanisera i segmentet.

Det finns mycket för olika smaker.

Eolus tjänar ganska bra med pengar redan. En del är mer i en tidig fas.

Det finns risk/reward med allt.

Det pratas mycket om att skapa energi.

Vi får inte glömma bort Nibe. Aktien har gått upp 20 000 % sen starten.

Så att spara energi är ett jättetema.

Nästa tema i programmet knyter an till det. Du gillar ju småbolag.

Vi ska fortsätta prata om mindre bolag även om de som inte är så gröna.

Berätta lite om dynamiken i de här graferna.

Man gör det enkelt för sig. "In the long run" vill man ha vinst.

Man vill ha bolag som växer och levererar hög vinst.

Graferna visar stora, mellanstora och små bolag.

Det är tydligt att mindre bolag växer mer på vinst.

Man brukar ofta betala en högre premie för dem. De är dyrare.

Grafen till höger visar att så inte är fallet.

Det är samma värdering på stora som på små bolag just nu.

Det här segmentet är fortsatt väldigt attraktivt att kika på fortsatt.

Trots att det har varit ett bra börsår. Många småbolag har gått upp 35-40 %.

Men 2018 var så där, så att... Men det finns absolut mycket.

Vill du "battla" med Christer och små "versus" stora bolag?

–Håller du med? –Självklart finns det spännande småbolag.

Det finns fina storbolag också.

Vi avslutar med en lista på just fina småbolag.

Vi hade en diskussion i försnacket om Concordia Maritime högst upp.

Intressant i den här gröna kontexten.

Vi har ingen bevakning av Concordia.

Men däremot av deras konkurrent Torm som gör samma sak.

Transporterar raffinerade oljeprodukter.

Vi konstaterar att det är en bransch som gynnas av EMO 2020–

–den nya regleringen för rederier som får effekt nu den första januari 2020–

–och som gör flera bolag i branschen till vinnare.

Det är Christers lista från ABG vi tittar på. Vad är det vi ser?

Vi har gjort en enkel screening på P/E-tal nästa år, rensat för "one off".

Det är bolag under P/E 8. Man betalar åtta årsvinster för dem.

Varje gång man pratar om värdebolag, jag gillar ju också tillväxt–

–men i det här segmentet finns det bolag som faktiskt också växer.

Concordia är ett så lågt värderat att man undrar om det är nåt fel.

Men bolaget har haft en tuff resa i 20-30 år.

Nu börjar det hända saker som spelar dem i händerna.

Det är ett bolag man kan kika på.

Men det finns mycket annat med attraktivt värde där ute.

Jättebra.

Nu ska vi runda av för i dag, Petra. I morgon fortsätter vi. Vilka kommer då?

Då är det girl power. Då kommer Frida Bratt och Alexandra Stråberg.

De ska så klart prata Black friday. Det vill ni inte missa.

Börslunch 11.45 som vanligt. Tack för i dag. Vi ses i morgon!

Denna Thanksgiving bjuder Esbjörn Lundevall från SEB och Christer Linde från ABG på aktietips i Börslunch. Det blir en blandad kompott med både hållbarhet och småbolag.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman

  • En handfull tekniska nyårsraketer21:07

    En handfull tekniska nyårsraketer

    Espen Grønstad från Investtech och Martin Hallström från Swedbank bjuder på teknisk analys och potentiella nyårsraketer i dagens Börslunch. Dessutom intervjuas Balcos vd Kenneth Lundahl.

  • Balco: ”Vi utbildar marknaden”6:05

    Balco: ”Vi utbildar marknaden”

    Balco är störst i Europa på inglasade balkonger. Bolagets vd Kenneth Lundahl gästar Börslunch för att prata om tillväxt, hållbarhet och konjunkturpåverkan framöver.

  • Saudi pressar Opec6:31

    Saudi pressar Opec

    Miljoner strejkar i Frankrike. Saudi pressar Opec att hålla kvoterna. Rejält uppsving i svenska bytesbalansen. USA:s president Trump lämnade Natomötet i protest.

  • Räntekänsliga raketer och aggressiva återköp17:41

    Räntekänsliga raketer och aggressiva återköp

    Sparekonomerna Johanna Kull från Avanza och Joakim Bornold från Söderberg & Partners diskuterar humöret bland småspararna i dagens Börslunch. Dessutom blir det rapportvinnare och amerikansk statistik.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Peab 4.9%
Trelleborg 2.2%
Millicom 2.2%
Lifco -1.4%
Sinch -3.7%
Sectra -3.8%
Uppdaterad tor 16:03
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier