Läge att skifta över mot tillväxtmarknader

Välkomna till Börslunch. Det är torsdag den 28 februari.

Vi fortsätter vår svit av specialavsnitt.

Idag ska vi snacka strategi och makro.

Roligt att ha dig i studion, Matthias Gietzelt. Välkommen.

Tack.

Vi fick svensk BNP nu på morgonen.

Överraskande stark. Vad är din reflektion?

Den förväntades vara 1,5 % på årsbasis.

Det blev 2,4 %.

Absolut starkare. Samtidigt är det en siffra som...

Det gäller ju fjärde kvartalet och tittar vi fram i 2019–

–ser det ut som att svensk ekonomi viker–

–och alla prognoser revideras ner.

Det var starkt, men det förändrar inte...

Det förändrar inte bilden.

Men visst, både exporten och konsumtionen–

–håller upp ganska väl och ger stöd–

–för en till höjning av Riksbanken.

Ger det stöd till kronan?

Det ger stöd idag till kronan, som ju är extremt svag.

Men på längre sikt beror det mer på ränteutveckling.

Intressant. Vi ska fortsätta med makro–

–men först nämna rapporter som har kommit in.

Däribland märks ABB och Zalando.

ABB är förstås tyngst.

De rapporterar i linje med förväntningarna–

–men handlas ner på börsen.

Vi ska inte fördjupa oss i det, men Ulrich Spiesshofer–

–pratar om den globala konjunkturen.

ABB är en intressant mätare. Han säger att signalerna–

–är blandade med växande geopolitisk osäkerhet.

Är det i linje med vad ni ser också?

Den geopolitiska osäkerheten är nåt vi har levt med–

–under hela decenniet.

Är det nåt som marknadsaktörer börja lära sig–

–är det att osäkerheten är med oss–

–men det är inte det som styr en konjunkturcykel.

Ofta övertolkar man det.

Ja, börserna har verkligen levt väl trots osäkerheten.

Osäkert har det också varit i klädes- och detaljhandeln.

Därför blir många glada när Zalando rapportrusar 17 %

Brukar du kolla på detaljhandel och konsumtion–

–i din makroekonomiska analys?

Absolut, konsumtion är en otroligt viktig faktor.

I USA är det närmare 60-70 % av BNP.

Det gäller inte bara USA.

Även i Europa är över 50 % konsumtion.

Med den demografiska utveckling vi har framför oss–

–med allt äldre befolkning kommer konsumtion vara viktigt–

–för all form av makroekonomiska prognoser.

Från shopping till inköpschefer.

Vi har dagens första stora graf.

Det här är en av de stora frågorna på börsen nu.

PMI pratar vi mycket om på EFN.

Det är framåtblickande. Det handlar om industri–

–som i sig är framåtblickande, och det pekar nedåt.

Den orangea linjen går nedåt.

Samtidigt har världens börser inlett året starkt.

Hur ser du på det?

Den här grafen visar ett par saker.

Historiskt finns ett starkt samband med inköpschefsindex.

Det andra är att vi har en viss frikoppling mot slutet.

Börsen går faktiskt bättre.

Men fler saker är intressanta.

Vi har fått in preliminära siffror–

–på eurozonens inköpschefsindex–

–som inte är med i den här mätningen.

De pekar på att det ska ner mot 50 på global nivå–

–så att det blir mer gap.

Det andra som grafen visar är att den globala börsen–

–i lokal valuta mätt, är ner 2 % på ett års sikt.

Det har gått väldigt bra i år.

Mycket av det är den svaga svenska kronan.

Kronan har tappat ungefär 6 % i år.

Det göder väl den svenska aktiemarknaden lite grand?

Absolut. Den här typen av ledande indikatorer–

–har ett starkt samband historiskt–

–i Sverige såväl som globalt.

Det är fortsatt viktigt att titta på.

Det finns även samband mot räntemarknaden.

Skulle inköpschefsindexet fortsätta att vika kan vi räkna–

–med att amerikansk långränta faller tillbaka också.

Du nämnde europeiska siffror.

Vi fick kinesisk PMI nu på morgonen.

49,2 om jag minns rätt. Vad har du för reflektion?

Det fortsätter att falla. Om man tittar på komponenterna–

–det finns ju sysselsättning och export med mera i det–

–så var exportorderkomponenten på tioårslägsta.

Det är tredje månaden i rad som kinesisk PMI faller.

Vi ser ännu inga tecken på att det stabiliseras.

Sen finns det hopp om stimulanser och allting.

Men det är fortfarande en svag utveckling i Kina.

Allting går ner.

Förnyade svaghetstecken från Kina, alltså.

En annan trend, som ABB-chefen var inne på–

–är att USA sticker ut. USA har gått mycket starkare–

–inte minst i ISM-sammanhang...

Men det finns svaghetstecken, dels att ISM och PMI–

–två olika sätt att mäta samma siffror, spretar isär.

Men framförallt har vi en graf på ett regionalt–

–Philly Fed-index i blått...

Exakt. Som sagt, ISM-index och inköpschefsindex–

–har normalt 50-nivån som ett slags neutralnivå–

–mellan kontraktion nedanför och expansion ovanför.

I Philly Fed-index, som är affärsklimatet–

–i Philadelphiaregionen, är 0 neutralnivån.

De följer varandra åt ganska väl historiskt.

Det finns flera regionala index...

Empire State kom också in svagt.

Det vi såg i det senaste Philly Fed-indexet–

–var att det hamnade på minus, på kontraktionsnivå.

Skulle sambandet hålla nu, vi får ISM-data i morgon–

–skulle det indikera att vi hamnar närmre 50 även i USA.

Men konsensusprognosen inför mätningen ligger på 56.

Det finns en risk att siffrorna kommer in sämre än väntat.

Jätteintressant.

Det har kommit in konsumentförtroendemätningar från USA–

–som var väldigt svaga.

Man tog intryck av den svaga börsen i december–

–och nu av den starka börsen i januari.

Kan det gälla inköpscheferna här också?

Det är alltid en fråga:

Är det börsen eller makro som ligger före?

Även såna här sentimentsindikatorer kan påverkas positivt–

–av börsen, men det är vanligare för hushållsmätningen.

Tittar man på "Consumer confidence"–

–från The Conference Board var den stark–

–på grund av börsutvecklingen.

På ISM-index är det framförallt andra faktorer–

–valutor och så vidare, som påverkar.

Vi ska prata mer "hönan och ägget"-dynamik.

Du har en graf på tysk industriorder och marginaler–

–alltså bolagens marginaler i Europa.

Förklara. Här är det en viss förskjutning också.

Exakt. Vi pratade inköpschefsindex.

Hur kan det få påverkan på börsbolagen?

För nu har vi haft en rapportsäsong–

–med okej vinstutveckling.

Men vad kan man förvänta sig framöver?

Sentimentsindikatorerna, IFO-index, SEV-index–

–inköpschefsindex, har alla en viss förskjutning mot–

–när det väl syns i bolagens orderutveckling.

På den mörkblåa linjen ser vi att den tyska–

–industriorderutvecklingen faller med 7 % på årsbasis.

Men det riktiga intressanta är att jag har lagt in–

–europeiska nettovinstmarginaler i börsbolagen i orange–

–och förskjutit det hela nio månader.

Man får ett fint samband kring finanskrisen till exempel.

Om det här sambandet fortsätter hålla–

–ska den här orangea linjen vika ner mot...

...ja, kanske 4-5 %. Lönsamheten i bolagen ska ner.

Det borde redan ha vikt ner.

Det borde kanske redan ha gjort det, ja.

Tiomiljarderkronorsfrågan blir ju:

Åt vilket håll ska alla de här gapen sluta?

Tittar vi på det som kommer in nu från Europa–

–är det en tydlig avmattning på alla håll.

Ofta landar det i att även lönsamheten i bolagen går ner.

Det låter beklämmande.

Vi ska summera det här.

Du har med dig er egen makroindikator.

Den ser ut som ett bergsmassiv. Förklara även här.

Absolut, den är knepig på ett sätt.

Men den sammanfattar risk på ett bra sätt.

Det finns en massa faktorer att ta hänsyn till.

Sentimentsindikatorer, värdering och allt möjligt.

Här har vi försökt sammanfatta och vi har inte tagit med–

–aktiemarknadsindikatorer och värderingar.

Vi har tagit tekniska indikatorer–

–sentimentsindikatorer som inköpschefsindex–

–indikatorer från räntemarknaden som kreditspreadar–

–och skapat en indikator. Läser man av den på höger sida–

–är det elva indikatorer som är inbyggda.

Om den orangea är längst upp är alla elva positiva.

Då står alla elva stjärnor i rätt riktning...

Är den på botten så är allt botten...

Det är svårt att se, men till höger ser vi en avmattning.

Det orangea pekar nedåt mot...var ligger vi?

55 % idag. Så hälften av dem är positiva.

Där har vi ett vitt streck också.

Om man tittar tillbaka under de här 25 åren–

–och lägger den amerikanska börsen i blått emot–

–och till exempel tittar på år 2001...

Då skulle man kanske slippa 70-80 %–

–av nedgången om man gick ur vid den här nivån på 55 %.

I två fall av tre.

Samma sak gäller finanskrisen–

–medan det inte var så med 2015/2016-krisen.

OM 2015/2016-krisen kliver ut och går till cash nu–

–missar man istället en kraftig uppgång.

Det här är viktigt.

Det är en marknad där vi har hög risk idag.

Jag säger inte att man ska gå ur–

–bara att man kan ta vinster efter den här uppgången i år.

Två av tre låter ju som en ganska stor sannolikhet ändå.

Är det annorlunda nu när vi har så låga räntor?

Inga indikatorer där är påverkade av det.

Så, nej, det skulle jag inte säga.

Det är ändå risk i sentimentet?

Det finns det, absolut.

Om man tittar på värderingen–

–så har vi levt med en högre värdering på aktiemarknaden–

–på grund av att räntorna är låga.

Nu under hösten kom värderingen ner ganska långt.

Då såg det ut att vara potential på aktiemarknaden.

Jag tolkar det som att man ska ta det försiktigt–

–särskilt på Stockholmsbörsen.

Var ska man då leta efter möjligheter–

–om man inte vill bida sin tid i kontanter?

Det finns alltid möjligheter, även på räntemarknaden.

Vi är mer positiva till det segment–

–som är "investment grade" på kreditmarknaden.

Men på aktiebiten har vi blivit mer optimistiska–

–till tillväxtmarknader och främst Asien.

Det börjar komma tidiga stimulanser i Kina...

Trots avmattningen i Kina?

Trots att det mattas av ser vi att kredittillväxten–

–som har gått ner under många år börja tillta lite.

Och att man kan sänka reservkraven för bankerna igen–

–och andra stimulanser som man har tagit vid.

Du har med dig en graf som visar på valutafaktorn.

Här ser vi tillväxtmarknader mot utvecklade marknader.

När den går upp går tillväxtmarknader bättre?

Exakt, det är en kvot mellan de två.

Innan finanskrisen, när det var ett kraftigt uppsving–

–tack vare kinesisk efterfrågan–

–gick tillväxtmarknader mycket bättre.

Sen dess har utvecklade marknader gått bättre.

Det är faktiskt sektorer som har gått bättre.

I och med låga räntor har konsumtionssektorer gått bättre.

Innan finanskrisen var det industrin som gynnades av Kina.

Men det som är intressant är att det som är i oranget–

–är den handelsvägda dollarn–

–som är i en inverterad skala.

Men orange ner betyder stark dollar?

Exakt.

Och det är dåligt för tillväxtmarknader?

Precis. Och vi tror att dollarn kan stabiliseras.

Inte stärkas lika mycket.

Det skulle gynna tillväxtmarknaden som har lån i dollar.

Som djävulens advokat kan man säga att många har spått–

–att dollarn ska toppa ur, men den har bara stärkts.

Men om du får rätt innebär det fortsatt lättnad.

Nåt som stödjer tillväxtmarknader är oljepriset.

Ja. Det är lägre än vad det var för nåt år sen.

Det gynnar framförallt asiatiska ekonomier.

Jätteintressant. Så fokus på Asien trots riskerna i Kina–

–när Europatåget stannar in...

Vi hade besök av Helena Haraldsson på Carnegie–

–som var inne på ett liknande spår.

Jag rekommenderar den videon, som finns på efn.se.

För oss här i Börslunch är det dags att tacka för idag.

I morgon ska vi också snacka tillväxtmarknader–

–men rikta blickarna mot Indien–

–särskilt aktuellt mot bakgrund av konflikten i Kashmir.

Lisa Synning guidar oss igenom den marknaden.

Tack så mycket. Ha en bra dag.

Inköpschefer, Philly Fed och tyska industriordrar. Det är några av ingredienserna i Börslunch makro- och strategispecial. Gabriel Mellqvist diskuterar med Matthias Gietzelt från Söderberg & Partners.

 

  • Kina sätter hårt mot hårt2:40

    Kina sätter hårt mot hårt

    Kina kommer svara med egna åtgärder mot USA efter svartlistningen av Huawei. Fedchefen Jerome Powell ser risker i kreditmarknaden. Morgonens makroanalys med Lena Fahlén och Ara Mustafa.

  • Så väljer du rätt fastighetsaktie14:29

    Så väljer du rätt fastighetsaktie

    Fastigheter för hela slanten i dagens Börslunch. Analytikern Markus Henriksson från Pareto Securities analyserar bland annat Klövern och Hufvudstaden samt diskuterar logistik, kontor och e-handel.

  • Sex norska aktiecase17:25

    Sex norska aktiecase

    Börslunch firar 17 maj med ett Norgespecial med Peter Lagerlöf från Lannebo och Daniel Johansson från Handelsbanken i studion. De snackar givetvis olja och lax och tittar närmre på bolag som Kvaerner, Sbanken och Akva Group.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 -1.7%
NASDAQ Composite -1.5%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 3.4%
Atlas Copco 2.3%
Lifco 2.2%
Elekta -0.3%
Bonava -0.4%
Paradox Interactive -1%
Uppdaterad tis 10:33
Fördröjning 15 min