Jämställdhet är en bra affärsmöjlighet

Välkommen till Börslunch–

–som i dag har Berit Behring som gäst–

–vd för Danske Bank, Sverige. – Välkommen.

Danske bank är en storbank och en uppstickare–

–på den svenska marknaden.

Var finns Danske Bank på den svenska bankkartan?

Vi är Nordens näst största bank.

I Sverige är vi fortfarande mindre–

–framför allt i antal anställda.

Så i Sverige är vi en utmanare.

Lite snabbare och lite mer flexibel än konkurrenterna.

Året som gått var bra. Hur summerar du 2017?

Svårt att inte vara nöjd. Vår ambition var långsiktig–

–vid köpet av Östgöta Enskilda Bank för 20 år sen–

–och sen dess har vi flyttat fram positionerna i Sverige.

Alla delar växer och vi tar marknadsandelar överallt.

Med god lönsamhet.

Men du är inte nöjd med marknadsandelen ni har i Sverige.

Utlåningsmässigt ligger den på 5 %.

Vi fokuserar minsta möjligt på marknadsandelen.

Vårt enda mål är att ha de nöjdaste kunderna.

Men vi vill flytta fram positionerna i Sverige–

–och då växer vi. Men bara så länge kunderna är nöjda–

–lönsamheten kvarstår och kreditkvaliteten är god.

Utmaningarna i år...

Hur ser du på den svenska bomarknaden?

Den är en av sektorerna vi lägger fokus på.

Vi är lättade över korrigeringen av priserna–

–i samband med offentliggörandet av amorteringskravet.

Sektorn är känslig. Alla banker–

–har stor exponering mot den.

Vi följer utvecklingen noggrant–

–men tror inte på nåt totalt fall.

Hur jobbar ni för att växa på den svenska marknaden–

–jämfört med den danska, där ni dominerar?

I Sverige utnyttjar vi fördelarna–

–med att vara färre antal anställda.

Vi behöver inte huvudkontors- och gruppfunktioner–

–så nästan alla jobbar med kunder och affärer.

Den speciella kulturen gör oss snabbare, mer flexibla–

–vi känner varann bättre–

–och kan vara mer proaktiva mot kunderna.

I Danmark blir ansvaret större, som en stor spelare.

Danske Bank, Länsförsäkringar och SBAB–

–har under året ökat andelen nya bolån–

–från 15–40 %, enligt SvD.

Tar ni större risker i låneutgivningen–

–eller är ert kunderbjudande bättre?

Vi har nischat oss–

–och har partnerskapavtal med Saco och TCO.

De får bra erbjudanden–

–och främst där tar vi marknadsandelar.

Vi följer kreditkvaliteten noggrant och har låg risk–

–i vår bolåneportfölj. Vi är noggranna med risken–

–och växer försiktigt med fina kunder.

Sen årets början gäller regelverket Mifid II.

Hur har det påverkat ert arbete?

Mifid II har skapats–

–för att förbättra kundernas situation.

Ökad transparens, kunden ska veta vad den betalar för–

–och rådgivningen ska vara anpassad–

–efter den aktuella risknivån.

Det innebär att visa processer blir "knöligare".

För några kunder känns det onödigt–

–att behöva svara på frågor–

–när deras relation med banken varat länge.

Men det görs för kundernas skull.

Vissa problem har skapats:

Nya processer, strukturer, vi måste ställa fler frågor...

Ökade kostnader?

Till viss del: systeminvesteringar.

De nya regelverken skyddar kund och konsument.

Positivt.

När spelreglerna ändras...

Som utmanare i Sverige försöker vi utnyttja det–

–som en möjlighet att synas bättre bland konkurrenterna.

Danske Bank ligger långt framme med digitaliseringen.

Jag träffade dig i Almedalen i somras.

Då sa du så här:

Den stora skillnaden med digitaliseringen:

Förut bestämde bankerna–

–vilka produkter kunderna skulle använda.

Makten har flyttats till kunderna. De väljer kanalerna–

–vi ska mötas i och där måste vi finnas.

Kunderna sitter i förarsätet i stället för bankerna.

Att möta kunderna i rätt kanaler.

Makten förflyttas till kunderna. Vad sker konkret?

Att sluta fokusera internt och lägga örat mot rälsen.

Lyssna och titta på kundernas beteende.

Och omsätta det så snabbt som möjligt.

Konkret försöker vi förkorta tiderna för projekt.

När vi tror att vi har nåt som passar kunderna–

–testar vi det innan lösningen är helt klar.

Tillsammans med kunderna ser vi om utvecklingen är möjlig.

Vi utvecklar fler produkter tillsammans med kunderna.

De är med på hela resan. Det är viktigt.

Att vara bättre än storbankerna på användarvänlighet–

–är inte så imponerande.

Hur står ni er mot uppstickare som Klarna och Tink?

Det är svårt att jämföra.

Bättre nischprodukter kommer alltid att finnas.

Vår bank är stor och kan offerera många olika produkter.

Som enkla bolån, komplexa företagstransaktioner–

–och till och med börsnoteringar. Det är vår styrka.

Vi har en hel pallett och kan se alla risker samlade.

Sen kan kunden välja vilka bitar den vill ha–

–av oss som en leverantör. Det är vår fördel.

Ett annat regelverk träder i kraft i vår, försenat.

I maj träder PSD2 i kraft. Det gäller digitaliseringen–

–och att andra aktörer än banker–

–ska få tillgång till kundernas bankinnehav.

Hur påverkar det er?

PSD2, Payment Services Directive. Åter ett direktiv–

–för att underlätta betalningar mellan EU-länder.

Nåt som kunderna verkligen vill ha, tror jag.

Vi måste öppna bankerna...

Om kunden vill lämnar vi ut bankinformation–

–kontonas saldo och transaktioner, till tredje part.

Vi kan också få information.

Vi har precis lanserat aggregatorn till vår mobilbank.

Är du kund i vår mobilbank kan du be andra stora banker–

–att du vill se dina konton och transaktioner hos dem–

–i vår mobilapp. Danske Bank ser dem inte–

–men du kan se dem i vår app.

Den lösningen görs möjlig.

Men även för andra aktörer än banker.

Flera stora, globala spelare: Facebook, Google, Amazon–

–kanske söker lösningar på området.

Trots att det närmar sig–

–tycks det ha hamnat i medieskugga.

Det har kallats en "game changer" för bankerna.

Är du orolig för nåt?

Nej. Vi ser det som en möjlighet.

Som första bank har vi lanserat aggregatorn–

–för att samla all information. Precis som med det andra–

–ska vi lyssna på vad kunderna önskar i olika kanaler...

Vilken service vill de ha från vilken spelare...?

Det ger möjlighet att kombinera olika serviceerbjudanden–

–inte bara finansiella tjänster. Andra tjänster–

–kan adderas på samma typer av plattformar.

Mycket kommer att förändras–

–och mycket håller på att utvecklas.

Ni går i bräschen för kvinnliga entreprenörer...

Finansbranschen har en rätt bra mix, jämställdhet...

Plats tre av elva för andel kvinnor i ledningsposition.

Varför är bankerna bra på det?

Är tre av elva bra?

Nej, tre av elva i rankningen.

Det är stiftelsen Allbright som rankar.

Det gläder mig. Vi har ju fördelen att vi...

Våra kunder är ju 50 % män och 50 % kvinnor.

Så är det också bland anställda.

Men vi har ju samma problem med traditionella mönster–

–som alla andra. Men det kanske är därför–

–vi historiskt har varit så bra.

Även i bankerna ser det olika ut–

–beroende på var i banken man jobbar.

Där är vi mer traditionella.

Ju större företagskund desto fler manliga medarbetare.

Så är det generellt i alla banker.

Vad kan en bank göra–

–så kvinnliga entreprenörer får tillgång till mer kapital?

Det är en jättestor fråga som bottnar i många delar.

Man måste jobba mycket med utbildning internt–

–för att se egna mönster och hur man gör bedömningar.

Sen jobbar vi till exempel också mot–

–entreprenörer och startups generellt i några initiativ.

Då attraherade vi inte så många kvinnor som vi ville.

Så nu gör vi speciella arrangemang–

–bara för kvinnliga entreprenörer.

Vi hade "Femtech"–

–som skulle attrahera bara kvinnliga startup-bolag.

Det var 79 stycken som kom på en sån dragning.

De presenterade fantastiskt spännande idéer och så vidare.

Man måste göra olika saker för att försöka hitta rätt.

Men det är stora frågor.

Ett problem är att riskkapitalbolagen i sig–

–är extremt ojämställda.

Det är en av sju i investeringsteamen som är kvinnor.

På vilket sätt kan ni ställa krav på dem?

Det måste ändå vara en otroligt viktig del av problemet.

Där kommer det där in igen.

För företagsaffärer är det färre kvinnor i den delen.

Jag kommer själv från den bakgrunden.

Man måste jobba med positiva exempel och prata–

–men också börja tidigt. Jag är på skolor och universitet–

–och pratar med de som studerar finansiell ekonomi–

–och kvinnor är tyvärr inte lika intresserade som män–

–av den här delen. Troligen för att det ser ojämställt ut.

Vi måste börja där. Jobbet passar kvinnor fantastiskt bra.

Det är dessutom spännande och roligt.

Vi måste ta olika initiativ. Det finns inget enkelt sätt.

Kvinnor startar generellt färre företag än vad män gör.

Men då kan man fråga sig–

–om affärsidéer som riktar sig till kvinnor–

–kanske inte kommer ut–

–på grund av att kapitalet inte förstår sig på idéerna?

Det finns många skäl. Det kan vara ett.

Kvinnor startar färre bolag. Men det är inte så ojämställt.

Ungefär en tredjedel är kvinnliga.

Den största skillnaden är att kvinnor inte har–

–samma ambition att ta nästa steg och utveckla bolaget.

Här finns en enorm kapacitet om vi kan dra nytta av det–

–och få dem att ta nästa steg.

Det vore bra för sysselsättning och tillväxt.

För kvinnorna har definitivt den här kapaciteten.

Om vi tittar på hur Danske Bank jobbar med det här...

I er hållbarhetsrapport ser det inte ut som om–

–jämställdhet och startups kommer så högt upp–

–på graden av hur viktigt man tycker att det är.

Vare sig för intressenter eller för verksamheten.

Samtidigt är ju femtech ett väldigt trendigt tema just nu–

–i media. Är det inte mycket marknadsföring bakom det här?

Till skillnad från dig tycker jag att det kommer högt upp.

Om du ser på delarna allra längst upp till höger här–

–så är det det grundläggande kravet för banker.

Vi ska agera för finansiell stabilitet–

–motverka finansiell brottslighet och ha säkra it-system.

Det är några saker som kommer högt på vår lista.

Det är definitivt genuint. Vi gör inte så mycket reklam.

Vi engagerar oss i de delar där vi kan bidra.

Hur bidrar det här positivt till Danske Banks verksamhet?

Det mest fantastiska är att jag genuint tror–

–att det är en otroligt bra affärsmöjlighet för banken.

För det finns en kapacitet hos de här kvinnorna.

Och risken är absolut inte högre på nåt sätt–

–än våra andra affärer. Om vi bara kan bli bättre på–

–att identifiera och supporta de här kvinnorna–

–så kan vi göra jättebra affärer.

Internt försöker vi få våra avdelningar att jobba–

–utifrån inkluderingstänket och tänka på det i affären.

Vad kan vi fånga upp? Då blir det långsiktigt hållbart.

Det blir inte reklam utan nåt vi genuint jobbar med–

–då vi tror på ett värde här.

Tack så mycket, Berit Behring.

Finanssektorn i allmänhet och Danske Bank i synnerhet är i fokus när Berit Behring, vd för bankens svenska verksamhet, gästar Börslunch.

I dagens program:

Danske Banks utmaningar.

Hur påverkar Mifid II?

Digitalisering i finansbranschen.

Kvinnor och riskkapital.

Programledare: Ellinor Beckett.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.9%
NASDAQ Composite -0.9%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2%
Atrium Ljungberg 1.6%
Millicom 1.4%
Intrum Justitia -2.8%
Bravida Holding -3.3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier