Hållbara aktiefavoriter

Vi pratar hållbarhet vilket vi även berörde i går.

Vi lovar en rad intressanta case i dagens Börslunch.

Det är onsdagen den 27 mars. Börsen balanserar på nollan.

"Svensk ekonomi går in i en avmattningsfas" skriver KI.

Swedbank faller fritt efter att Ekobrottsmyndigheten–

–har gjort ett tillslag hos storbanken.

Den har handlats ner 7 % under dagen.

I studion har vi ingen avmattning, tvärtom.

Vi har tre starka gäster:

Alexander Jansson från SEB Fonder.

Johan Florén från Sjunde AP–fonden–

–och Anita Lindberg från Alfred Berg. Varmt välkomna.

Johan, hur hanterar man det som nu händer i Swedbank–

–som aktivt ägande fond?

Man har olika verktyg att jobba med.

Det säkert alla aktiva ägare i Sverige gör just nu–

–är att de försöker reda ut vem som är skyldig till vad.

Vi har kanske mer globalt och aktivistiskt perspektiv.

Det verktyg som ligger närmast till hands–

–är snarare att titta på nån sorts rättsprocess.

Nu är vi där än, men om de har gjort nånting-

–som skadar oss som ägare kan man dra dem inför rätta.

Vi har ett femtontal pågående processer just nu.

Det skadar väl bolaget ännu mer?

Man måste ju försvara aktieägarnas rättigheter–

–så det är både av finansiella skäl som principskäl.

Det har ju hänt med Deutsche Bank och Danske Bank.

Den här typen av problem återkommer inom finansbolag.

Som hållbara investerare, vilket ni alla är–

–hur ska man tänka i de här frågorna?

Det är en av de mest centrala frågorna i branschen.

Alltså ekonomisk brottslighet i stort–

–och hur man medverkar i det.

Allt som händer är ju ett tydligt branschproblem också.

Det är som en lök som skalas sakta men säkert–

–men vi har nog inte sett slutet på processen–

–vare sig med Swedbank eller branschen som helhet.

Man får väl avvakta och se...

Har du nån reflexion i frågan?

Ur generellt perspektiv kan man konstatera–

–att det pratas mycket om "japanifieringen" av Europa.

Det har samma demografiska mönster.

Det som har varit sämst att investera i är Japan–

–sen bubblan sprack 1989/1990 är banker.

Samma sak ser vi i Europa efter finanskrisen.

Deutsche bank ligger 50 % under bottennoteringen 2009.

Det finns en relevans i det temat.

Intressant och beklämmande.

Nu ska vi prata hållbar tillväxt.

Anita, du har med dig ett par kugghjul som visar–

–att Stockholmsbörsen är ett ganska bra ställe för–

–att skapa tillväxt.

Ja och där ägnar jag största delen av min tid.

Stockholmsbörsen har några kvaliteter som är bra för–

–att skapa hållbar tillväxtpotential.

Vi har en graf för det som vi kan kika på.

Svenska bolag var tidiga med att anamma hållbarhet–

–kanske drivet av helt andra krafter än i dag.

Många svenska bolag var tidiga med att jobba–

–med hållbar affärsutveckling och hållbart företagande–

–och introducerade det för 20 år sen.

Det är en mognadsfråga innan man kan göra det här–

–till en affärsdrivare – också.

Där befinner sig många svenska bolag i dag.

Många av dem är ju verksamma på en internationell marknad–

–och känner av de stora drivkrafterna där.

Det finns mycket kunskap och affärsrelevans att jobba med.

Sen är innovationsklimatet starkt i hela Norden.

Vi ligger på topp i många innovationsindex.

Johan, hur driver ni på den här utvecklingen?

Vi investerar ju i bolag som löser problem–

–så det är en del av det.

Vi gjorde en undersökning–

–bland svenska bolag och på hur de såg-

-på hållbarhetsfrågorna generellt och hur de såg–

–på stramare lagstiftning och tydligare incitament.

En majoritet var positiva, även på kort sikt.

De har redan en fördel i en global kontext–

–och om vi odlar den fördelen–

–alltså den svenska hållbarhetskulturen–

–så kan de även tjäna pengar på det.

Apropå bankerna så säger ofta folk–

–att vi är lite självgoda i Sverige.

Vi kanske ska titta mer på vilka bolag vi har på börsen–

–och vilka drivkrafter de har i sina affärer.

Ofta leder den till hållbara affärsmodeller.

En annan sak som tycks elda på trenden är tekniken–

–som kommer till vår undsättning. Din graf visar–

–att snart blir det billigare med förnybart.

Det är väl ett inlägg i klimatdiskussionen–

–att vi som tittar på bolagens teknik–

–faktiskt är väldigt optimistiska gällande världsläget.

Här ser vi att förnybar energi är konkurrenskraftigt.

Exempelvis i Indien.

Det lodräta röda strecket visar när den billigaste–

–förnybara källan för sol– och vindenergi–

–går igenom det billigaste fossila energislaget.

Det är kol i samtliga fall.

I Indien har det redan skett och i Tyskland–

–som har den tuffaste marknaden för konkurrenskraft–

–så beräknas det ske inom fem år.

Så länge vi har marknadsekonomi är det helt avgörande.

Det här är alltså utan subventioner.

När vi når den punkten sker det av rätt ekonomiska skäl.

Då kan man tycka vad man vill.

Då behöver vi inte införa planekonomi.

När man pratar om hållbarhet–

–pratar man ofta om "stranded assets".

Branscher som slås ut och att det blir problem.

Det här är samma sak, men med andra perspektiv.

På samma sätt som vissa branscher inte kommer ha en plats–

–i framtidens "low carbon"–samhälle–

–så kommer vissa andra kunna utvecklas fantastiskt.

Det är kul att göra båda.

Det ska vi göra nu! Nu sitter våra case–törstande tittare–

–och undrar var de ska stoppa sina sparpengar.

Anita, ett av dina bolag är värt att nämna – en klassiker.

Ja, jag ville slå ett slag för de strukturella vinnarna.

Bolag som gör det de alltid har gjort–

–men de råkade göra det som vi kommer att behöva mer av.

Kollektivtrafik har ju blivit ett politiskt verktyg.

De här drivs av en lokal marknad och tillhör inte–

–de internationella bolag som drivs av de stora trenderna.

De drivs av de vi gör i Norden.

Det är alltså Nobina som vi pratar om.

En bussoperatör med systemkompetens.

De kör alltså inte bara buss. De kan även hjälpa kunderna–

–att göra det på effektivast möjliga sätt–

–och faktiskt få folk att ställa bilen.

Att göra det attraktivt att åka buss.

Man måste inte investera i ett teknikbolag–

–för att få den påverkan. Ska vi gå vidare?

Alexander har med sig en trio av heta bolag.

Ett bolag som vi brukar prata om är med – Tomra.

Vi har även Vestas Wind och ett nytt bolag, för oss–

–som vi ska återkomma till. Vi börjar med Vestas.

Tomra har blivit väldigt populärt–

–vilket avspeglas av den väldigt höga värderingen.

Vestas har varit lite upp och ner–

–och det har ofta varit ganska mycket motvind...

Det är ju bara bra för Vestas!

Jag visste att du skulle plocka upp den.

Gällande den strukturella biten med branschen–

–så växer vindbranschen med cirka 10 % per år globalt–

–och väntas göra så de kommande åren.

Det är en bra och lagom tillväxttakt.

Vestas är marknadsledande globalt och man börjar även–

–komma in i ett moget skede gällande hela vindbranschen.

Dels har man fortsatt bra tillväxt–

–i nya installationer av vindturbiner.

Sen har man mycket service tack vare att man–

–har installerat många vindturbiner.

Även där har man en god marginal.

Sen börjar man komma in i en fas, främst i Europa–

–där 30 % – 35 % av vindkraftverken–

–har nått sin livslängd 20-25 år och ska bytas ut.

Så då kommer ett tredje ben in för Vestas.

Det låter bra, men Lars Hallström sa i Börslunch-

-att produktionsomställningen-

-kanske inte blir så smärtfri som många har prisat in.

Kan det ge marginalpress?

Möjligen, men det oroar oss inte så mycket.

Vi tycker inte att Vestas värdering är orimlig.

Förväntningarna är inte skyhöga.

Dessutom kommer 15 % av försäljningen från service.

Där är marginalen mer än dubbelt så hög:

10 % rörelsemarginal i hela verksamheten-

-och runt 25 % i serviceaffären som också växer snabbt.

En kudde som kan balansera eventuella problem.

Och också konjunkturella motvindar-

-som lägre efterfrågan på nya turbiner.

För några år sen var olyckor ett problem.

Problemet är inte stort. Vestas har jobbat hårt-

-med att minska olyckorna. De har lyckats väl med det-

-så problemet är inte stort.

Det kan också ses som ett hållbarhetsproblem.

Investerar AP7 i vindkraftbolag?

Vi har 3 000 bolag globalt...

Du har väl koll på alla...

Knappt 1 % av bolagen ligger i Sverige.

Vår Sverigeexponering är liten.

Det vore intressant att höra-

-kanske i ett annat sammanhang...

Tekniken är en möjlighet, liksom politiska förändringar-

-men även motsatsen...

För oljeindustrin ritades kartan om-

-när oljepriset sjönk till hälften.

Det påverkar ju förnybara källor.

Världen man navigerar i är svår att förutsäga.

Även för vindturbiner ritas kartan om.

En maffig bild visar framtidens snurror.

Stora som ett Eiffeltorn.

En viktig poäng är att teknikutvecklingen-

-kommer att hjälpa oss mycket framöver-

-som varit fallet de senaste hundra åren. Grafen visar-

-att om man fördubblar ett vindkraftsverks storlek-

-fördubblar längden på bladen, blir kraften fyrdubblad.

Exponentiella samband.

Och är vindkraftverket högre upp i luften-

-minskar friktionen, mer vind fångas upp.

Skog och byggnader kan störa annars. Den faktorn-

-är ännu starkare. En vindby på 15 meter per sekund-

-jämfört med en på 30 meter per sekund...

Den på 30 sekundmeter har åtta gånger mer kraft-

-så effekten av att fånga mer vind blir enorm.

Det ska man ha med sig.

Det knyter an till ditt resonemang om kostnaden....

Teknikutvecklingen är exponentiell.

Och turbinerna börjar bli så stora att det räcker...

Yta har tidigare varit ett problem.

Många vill inte ha massor av vindkraftverk-

-"på sin bakgård". Men nu ger varje snurra 10 megawatt.

Svenska kärnkraftverk ger en effekt upp emot 1 gigawatt.

50-100 vindsnurror av den här storleken-

-ger samma effekt som ett kärnkraftverk.

De producerar inte dygnet runt-

-men effekten ligger på samma nivå.

Vi går vidare till fastighetssektorn.

För hållbar tillväxt och hållbart värdeskapande-

-behöver vi vrida och vända på perspektiven.

Nobina talade vi om för att kollektivtrafiken ska öka.

Andra omställningar är kanske inte drivna av hållbarhet-

-men de sker ändå.

Övergången till e–handel som växer varje år.

Grafen visar att nivån ännu är låg...

Grafen visar Catena fastighetsbolag-

-och nästa graf visar handelsomställningen.

Catena Fastigheter är ett logistik–fastighetsbolag.

Hållbar logistik blir avgörande-

-för att få skiftet i konsumentbeteendet att bli hållbart.

En del i kedjan är var logistikhubbarna byggs-

-och hur hållbara transporter förenklas.

Catena har byggt upp stor kompetens.

Nobina har systemkompetens kring persontransporter-

-Catena har detsamma kring hållbar logistik.

Det kommer att gynna Catena framöver.

Aktiekursen har tickat på stadigt och bra.

Fastigheter är inte det första-

-som kopplas till hållbarhet, men många andra bolag-

-gynnas av den gröna vågen. Intressant.

Ja, nödvändigheten att ställa om...

Svenska fastighetsbolag ligger väl bra till?

Många har gröna obligationer.

De är väldigt duktiga generellt.

Byggnader och fastigheter-

-står för en stor del av utsläppen. Kan det förbättras-

-exempelvis genom energieffektivisering är det viktigt.

Hur stor vikt lägger fastighetsbolagen vid det här?

Ur ett investerarperspektiv...

Det här utvecklas ständigt-

-eftersom många vill göra gröna investeringar i dag.

Via obligationer eller direkt.

Det ger bättre möjlighet till finansiering.

Och de kan ofta sänka kostnader. Dubbel vinst.

Många inom kommersiella fastigheter-

-vittnar om den affärsmässiga drivkraften-

-i att kunna erbjuda det mest miljövänliga huvudkontoret-

-till nåt noterat företag. Hållbara fastigheter-

-är en del av varumärket.

Till fastigheten åker man med sin elbil.

Även den tekniken blir bättre och billigare av sig själv.

Kanske behöver lagstiftarna inte göra så mycket.

Grafen visar den snabba teknikutvecklingen-

-inom batterier och elbilar.

Grafen visar hur bildrörsteven slås ut av platteven-

-den vänstra grafen. Den högra visar-

-att nåt liknande kan vara på gång... Omvända S–kurvor...

S–kurvor brukar visa tillväxt med ny teknik.

Men de här visar den gamla teknikens haveri.

Inversen av den nya tekniken. Sannolikt blir det så här-

-drivet av kostnaden för batterier.

Hittills liknar utvecklingen-

-den för solpaneler och vindsnurror.

Nästa graf visar att förbränningsmotorn därför blir passé.

När man tittar på såna här grafer...

Konsensus, marknaden, vi som tycker till om sånt här...

...har ofta svårt att förstå hur snabbt det går.

Konsensusprognoser för priset på batterier till elbilar-

-och priset på solpaneler över en tioårsperiod...

Förväntningarna är konstant för låga.

Ständigt tror man att priset ska falla mindre än det gör.

Skiftet framstår som dramatiskt.

Visar grafen skiftet?

Ja. Det ska man ha med sig när man tittar på grafen.

Kurvorna från vänster till höger-

-stigande trend, visar förbränningsmotorns kostnader.

Den heldragna linjen visar de som uppfyller-

-dagens regulatoriska krav på utsläpp. Alla bilbolag-

-gör inte det, åtminstone inte på ett korrekt sätt.

Den streckade visar bilar som inte uppfyller kraven.

Nu till grafen över litiumbatteriernas prisutveckling.

De blir förstås billigare snabbt.

Den som tittar på Börslunch, men inte vill investera-

-kan trösta sig med att även "soffliggarfonden"-

-gör den här typen av placeringar.

Berätta om ert senaste initiativ.

Under förra året satte vi två nya mandat-

-eller ett mandat med två delar. Det ena-

-relaterar till färskvatten och hållbarhetsmål 6-

-och den andra till 13. Där ingår nog en del av det här.

Att finansiera de som ska lösa utmaningen vi står inför.

Kalasintressant.

Tack för oss. I morgon ska vi tala om frontiermarknader-

-med Aki Kostiander och Peter Elam Håkansson.

Häng med oss då. Tack för i dag.

Blir de marknaderna hållbara?

Alexander Jansson, från CB fonder, Anita Lindberg från Alfred Berg och Johan Florén från AP7. Det är trion som är inbjudna till dagens hållbarhetsspecial i Börslunch. Det bjuds på hållbara aktiefavoriter och snack om allt från vindkraft till förbränningsmotorn.

I programmet diskuteras även penningtvättshärvan runt Swedbank ur ett hållbarhetsperspektiv.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

 

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 -3.1%
NASDAQ Composite -3%

Vinnare & förlorare

Sagax 1.9%
Sectra 1.8%
Kindred Group 1.3%
Lundin Petroleum -3.3%
Nolato -5.4%
Vitrolife -6.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier