Tio hållbara bolag

Välkomna till Börslunch. I dag ska vi prata ESG–

–företagsobligationer och lite aktier.

Välkomna Erika Wranegård och Anita Lindberg.

Först dagens stora aktienyhet. H&M kom med rapport–

–och mottagandet blev svalt, som vanligt.

Aktien är ner runt 5–6 %. Fokus på lagernivåerna.

Så här sa Magnus Råman till oss i morse:

Lagret stiger för H&M och är uppe på 35 miljarder kronor.

Det är en uppgång på 7 % year-on-year.

En uppgång på 4 % sekventiellt.

Det var högre än vi hade väntat oss.

Vi hade räknat med 34,3 miljarder i lager.

Det är bekymmersamt för bolaget.

Bolaget kommenterade att det leder till fler reor i Q2–

–som inleddes i mars.

Stora lager leder till reor.

Och H&M:s förmodade reor leder till rea på aktien.

Bilden visar lagerökningen. Det är inte därför ni är här.

Men vi ska tala om H&M ur ett hållbarhetsperspektiv.

Vilket rykte har H&M i branschen?

Och hur är branschen generellt?

H&M har gott rykte i branschen. En gammal favorit–

–i många hållbarhetsfonder. Branschledande...

Branschen är svår och har många utmaningar.

Sociala, miljömässiga...

På grund av produktionen?

Ja, hela värdekedjan. Produktion i lågkostnadsländer...

Rätt stor miljöpåverkan. H&M har varit ledande–

–i att hantera utmaningarna progressivt.

Och H&M har jobbat för att få styr på det i branschen.

På så sätt är H&M bra.

För hållbarhetsfonder med H&M är det tungt.

Över tid kan man fundera över H&M:s affärsmodell.

Troligen vill vi fortsätta shoppa kläder.

Vill vi shoppa billigt är H&M här för att stanna.

Det finns förstås en problematik i det.

H&M är innovativt. De försöker jobba med–

–mer resurseffektiva materialflöden.

Återvinning av textilier, vattenfrågan–

–och alla de materiella hållbarhetsfrågorna–

–som branschen står inför.

Glädjande en dag som i dag med motlut för H&M.

Vi lämnar H&M och tittar på några grafer–

–som visar en stark ekonomi, trots de skakiga börserna.

Erikas graf visar den låga arbetslösheten.

Många konsumenter.

Många konsumenter för H&M-butikerna.

Arbetslösheten sjunker globalt. Ökad ekonomisk tillväxt–

–och ekonomiernas kapacitetsutnyttjande stiger.

Och centralbankerna. De senaste årens tema.

Stödjande centralbanker.

Snygg graf.

Centralbankerna har kört snygga program...

Centralbankernas stora QE-program.

Retoriken har ändrats.

Fed är i en räntehöjningsfas.

Men i Europa ser det annorlunda ut.

ECB trappar ner de kvantitativa lättnaderna på sikt–

–de ska stödköpa fram till september i år.

Så frågan är vad som händer under nedtrappningen–

–som kanske följs av en räntehöjningsfas 2019.

Är det svettigt i din bransch nu?

Det var lättare när en av de största köparna i marknaden–

–tryckte ner "spreadarna"–

–så att värderingarna på våra innehav steg.

Vi har sett en inflation i tillgångspriser.

Nästa graf visar företagsobligationernas ränteutveckling–

–i några olika ekonomiska områden.

Svenskt kreditindex, den vita linjen, går mot räntesidan.

Europeiskt kreditindex, den blå linjen–

–och "high yield"-index, den röda linjen.

Det här visar hur kompenserade vi kreditinvesterare blir–

–över statspapper, genom att ha investerat i krediter.

När de europeiska centralbankerna har köpt obligationer–

–har spreadarna tryckts ner–

–så att priset på obligationer ökar.

Marknaden prisar nu in vad som sker–

–när centralbankerna slutar köpa. Grafen visade–

–att europeiska "high yield"-spreadar tickar upp något.

De spreadar nog inte isär så mycket–

–men eftersom en stor köpare–

–troligen slutar köpa andra halvan av 2018–

–kan spreadarna öka något.

Riskerar ni då en värdeminskning i portföljerna?

Ja, men som kreditinvesterare har du ständigt en kupong–

–som tickar. Så länge utspreadningarna inte är stora–

–borde det vara lugnt. Och med den starka ekonomin–

–ser det bra ut.

Dåligt för H&M, bra för ekonomin? Inget annat samband?

Hur går det för hållbarheten?

Först definierar vi begreppet–

–som används allt mer: ESG.

Hur sammanfattar ni ESG?

Vem ska börja?

ESG kräver ingen definition, det är vad det heter.

Miljö, sociala frågor och "governance", bolagsstyrning.

Ofta talar man om frågor som inte är finansiella–

–som företag måste hantera.

Och att de frågorna i förlängningen kan bli finansiella–

–om de inte hanteras bra. Riskerna ska hanteras–

–och möjligheterna manifesteras. Ett av de begrepp–

–som är lättast att definiera. Det är vad det heter.

Men begreppet är brett. Det är svårt att greppa–

–för den som inte är så insatt.

Och det är relativt nytt för oss i finansbranschen.

Jag ser det som två olika delar på kreditsidan:

ESG, Environmental Social Governance–

–påverkar bolagets finansiella risk.

Men för hållbarhet kan man också prata "impact investing"–

–med gröna obligationer. Vad finansieras av kapitalet?

Varför ska våra mest cyniska tittare bry sig om det här?

Om man bara vill ha avkastning.

Du är inne på att undvika risk.

Dels de fysiska riskerna med klimatförändringar–

–och hur det påverkar bolagen du investerat i.

Den risken är inte inprisad i värdet på tillgången.

Det börjar nog institutionella investerare–

–ta allt mer hänsyn till. Hur påverkas risken?

Kan investerare inte undvika det här framöver?

Är det oundvikligt att det präglar världen allt mer?

Investeraren får avkastning som är bättre riskjusterad.

Avkastningen kan vara bra även annars–

–men riskjusteringen blir inte lika bra.

Man talar ofta om ESG som "det här".

Som om det vore en enda fråga.

Man paketerar lätt komplexa frågor–

–för att göra dem begripliga.

Begreppet lever kvar, men har ställts lite åt sidan–

–när Parisavtalet, FN:s globala hållbarhetsmål–

–fick folk att förstå vad hållbarhet handlar om.

Det är mycket mer konkret och handlingsinriktat.

Det är nog därför de initiativen–

–har sugits upp så snabbt av vår bransch.

Många jobbar runt FN:s hållbarhetsmål i investeringarna.

Även bolagen gillar att få en kartbild att jobba efter.

Nån sorts färdplan.

Först med Parisavtalet blev klimatfrågorna verkliga.

Det hände nåt. ESG finns kvar, men...

En sista, allmän spaning.

Är det här större på ränte- än på aktiesidan?

Har obligationsförvaltningen kommit längre med frågorna?

Nej, aktiesidan har varit ledande.

Kanske är räntesidans arbete mer känt–

–för att miljöfrågor knöts till de gröna obligationerna–

–när de kom för tio år sen. Att kalla dem "gröna"–

–är kommunikativt jämfört med mer luddiga begrepp.

Hur stor är marknaden för gröna obligationer?

Marknaden är nu 400 miljarder dollar.

Så cirka 1 % av den globala obligationsmarknaden.

Man öronmärker pengarna man tar in–

–och så får de bara användas till "gröna" investeringar.

Man kan inte tänka sig gröna aktier–

–då man inte kan öronmärka pengar på samma sätt. Eller?

Ja, då går man kanske åt det tematiska hållet.

Vad ser man för strategier som kommer att gynnas–

–av att man har en hållbar strategi?

Det här är intressant. Det är två sidor av samma mynt.

Om man ser på marknaden för hållbara fonder i Europa...

Den senaste kartläggningen visar–

–att "impact investments", som gröna obligationer tillhör–

–och tematiska investeringar–

–är de strategier som växer snabbast i Europa.

Förvisso från låg nivå, men det finns ett stort intresse–

–som är kopplat till hållbarhetsmålen och Parisavtalet.

Det blir liksom konkret.

Om "Impact investments" handlar om–

–att finansiera omställningen och finansiera det gröna–

–så handlar det tematiska om att värdera företag–

–som har en "impact".

Så det är samma sak, men olika tillgångsslag.

Jättespännande att det sker parallellt.

Det finns en annan konkret handlingsplan:

EU:s handlingsplan, helt enkelt–

–för finansiering av hållbar tillväxt.

Det är extremt många punkter, tio stycken.

Hållbarhetsmålen i FN är 167. Den listan...

Den hade varit svår att få plats med.

Ni vill lyfta fram de två översta.

Klassificeringssystem och att skapa standarder.

Vad kan man säga om det, som är viktigt?

EU-kommissionen lade fram den här handlingsplanen–

–efter att European High-Level Expert Group kom med–

–en rapport om hur man främjar en hållbar finansmarknad.

Då lyftes framför allt de här två fram.

Att etablera en EU-klassificering av vad som är hållbart.

Det andra är att skapa en standard–

–för vad som är grönt eller inte.

Just för att kunna kanalisera flödena.

Vad är det för tidsplan? Finns det nån?

Alltså när det här ska vara implementerat.

Den första punkten, taxonomin, sker såvitt jag förstår–

–redan nu. Den har påbörjats och sker under 2018.

Det är en väldigt ambitiös tidsplan.

Nån ser på allt man kan göra under 2018–

–och början av 2019.

Det har gått väldigt fort överhuvudtaget.

Expertgruppen, där Magnus Billing från Alecta satt med–

–gjorde sitt jobb på ett år.

Handlingsplanen, som bygger på deras rekommendationer–

–var på plats inom fyra, fem veckor.

Det är ett otroligt tryck från kommissionen–

–att få det här på plats. Och den långa listan vi visade–

–är en kombination av konkreta saker–

–som de två första punkterna, och utforskande initiativ–

–som handlar om...

"Fiduciary duty" pratas det mycket om, förvaltaransvaret.

Hur ska det inbegripa ESG-frågor och hållbarhetsrisker?

Ur ett legalt perspektiv.

Punkten man utreder nu är viktig–

–för det visar också risken som EU ser–

–om vi inte adresserar frågorna–

–för vår finansiella stabilitet.

Handlingsplanen går ut på–

–att vi ska öka den finansiella stabiliteteten.

Kan man koka ner det till nån konkret lagändring–

–som vi kan få se i närtid?

Handlingsplanen kommer att bestå av lagkrav–

–och främjande förordnanden för marknaderna.

En sak som jag tycker mig se–

–när man läser mellan raderna i rapporten–

–är att man nånstans vill skapa lägre kapitalkrav–

–för att klassificera gröna produkter relativt andra.

Det är inte utskrivet, men det skulle på sikt kunna vara–

–ett resultat av handlingsplanen.

Ska vi koka ner det här till investeringar?

Ja, vi kan väl först lyssna på–

–det här med riskerna i hållbara investeringar–

–och risken för att trampa fel. Det pratade vi om i går.

Kan man tvingas in i dåliga bolag på grund av ett tema–

–när det inte finns så många spelare i branschen?

Faran finns, för att man så gärna vill gilla aktierna.

REC i Norge. Aktien är inte bra, men man vill gilla den.

Men den ska man hålla sig ifrån.

Man måste inte köpa, men man vill köpa.

Man vill att de ska lyckas.

Man vill att bolagen ska lyckas.

Vi ser på några konkreta bolag.

Anita, du har med dig tre kluster av bolag.

Vi kan hoppa till bolags- och hållbarhetsgrafen.

Det här var lite andra... Där har vi den.

Hur delar du upp de här?

Jag vill bara kommentera det Ulrika sa.

Jag lyssnade på det och det var väldigt bra det hon sa.

Att man inte måste, men att man gärna vill.

Det där brottas man med.

Jag förvaltar själv en svensk tematisk fond.

Och det är klart att man dyker på bolag–

–där man känner att det bara rinner till, så där.

Men varje investering ska göras på bolagets egna meriter.

Det räcker inte att ha en bra exponering–

–mot ett hett tema, utan man måste ner–

–och verkligen analysera och vara mer långsiktig.

Fem år eller mer. Så är det.

Om vi får upp grafen med bolagen igen...

Det är bra att tänka på lite olika kategorier i det här.

De två översta, Nibe och Climeon–

–är nog ganska uppenbara för de flesta.

Det är mycket geotermisk energi–

–som är ett växande område.

Nibe har funnits länge och växer med det.

Climeon är nya och har framtiden för sig.

Det är ju väldigt renodlade case–

–som ska värderas på sina egna meriter.

Mittenkategorin, Nobina och Scandi Standard–

–är det vi brukar prata om som strukturella vinnare.

De gör det de gör. De kör buss och producerar kyckling.

Vi tror att det här är produkter och tjänster–

–vi behöver mer av framöver. Vi vill äta mer klimatsmart.

Trevligt med en påskaktie också.

Ja, kuckeliku. Vi vill nog ställa bilen mer i framtiden–

–och kanske åka buss. Det får man fundera över.

Den nedre gruppen är mer äldre, mogna bolag, som har...

ABB har alltid varit innovationsdrivna.

De har verkligen positionerat sig inom förnybart–

–och ännu viktigare inom det här med–

–att flytta energi i tid och rum – det stora temat nu.

Billerud Korsnäs har utvecklat en traditionell råvara–

–genom innovation, till nåt väldigt framtidssäkrat.

Nämligen förpackningar som inte är gjorda av plast.

Plasten behöver vi hitta ersättare till.

Där ligger de långt fram.

8 mars pratade vi kvinnors favoritaktier.

Billerud Korsnäs var i topp, tack vare hållbarhetsarbetet.

Det lockar en del investerare.

Ja, precis. "Kvinnoaktien".

Det är ett bra bolag.

De andra talar för sig själva. Bulten vill jag nämna.

Det finns en del bolag man inte skulle associera–

–med en hållbar investering.

Fästelement för fordonsindustrin. Gäsp.

Men de är ju verkligen världsledande på–

–att hantera viktreducering i fordon–

–som är A och O, inte minst i elbilsutvecklingen.

En elbil behöver dessutom, av nån anledning–

–dubbelt så många fästelement som en konventionell bil.

Så det är klart.

Man ska tänka lite utanför lådan där.

Då kan man hitta bolag som kanske är mindre risk–

–än det norska bolaget som nämndes i går.

Ulrika, du har med dig några grafer på kreditsidan.

Då är det fastighetsbolag, som vanligt.

Jag täcker dem, så det är naturligt att ha med dem.

Här har vi Kungsleden och Sagax.

Punkterna visar de obligationer de har utestående.

Som vi såg på spreadarna förut–

–så visar det här hur mycket extra man får betalt–

–över statsrisken.

Kungsleden och Sagax är två bolag med BB-rating.

Men om man inkluderar hur långt de har kommit–

–i sitt hållbarhetsarbete i den finansiella risken–

–så skulle Kungsleden ge bättre riskjusterad avkastning–

–än Sagax just nu.

Därav gillar vi Kungsleden. Den betalar lika mycket–

–men den finansiella risken är lägre.

Fastighetsbolag har ju gått i bräschen–

–för gröna företagsobligationer.

Det kanske är lättare för dem att göra nåt konkret.

De har ju sin fastighet och jobbar med energibesparingar.

Där finns mycket att tjäna.

Wasakronan har varit ledande–

–och sparat 200 miljoner kronor per år.

Så det kan minska kostnaderna–

–och så gör man nåt som sparar miljön.

Och det är ju hela caset.

Jag har lärt mig mycket.

Så är det här också.

Tyvärr är tiden ute.

Börs- och Företagskreditslunch är slut för i dag.

Vi är tillbaka i morgon med Anna Svahn och mer H&M–

–och Ulrika Hasselgren. Tack så mycket.

En ny dyster kvartalsrapport sänker H&M. Detta och mycket mer snackas det om i dagens Börslunch.

I dagens program:

Stora lager fäller H&M.

Hållbarheten inom detaljhandeln.

Ändrad retorik från centralbanker.

Detta är ESG.

Hållbara investeringar.

Gäster: Erika Wranegård, Öhman fonder och Anita Lindberg, Alfred Berg.

Programledare: Jesper Norberg och Gabriel Mellqvist.

  • Klar ESG-profil lockar fler långsiktiga investerare6:57

    Klar ESG-profil lockar fler långsiktiga investerare

    Det lönar sig för företag att engagera sig i miljömässiga och sociala frågor. Det hävdade Laura Starks, professor i finansiell ekonomi vid University of Texas i Austin, på ett seminarium anordnat av Swedish House of Finance.

  • Och vinnaren är…16:12

    Och vinnaren är…

    Dagen är inne då det är dags att avslöja vem som komponerade den bästa sommarportföljen. I programmet snackar Mattias Eriksson och Anders Rudolfsson dessutom bland annat om SSAB, Boliden, Scandic och Facebook.

  • Digitalisering i fokus på centralbankernas Woodstock8:44

    Digitalisering i fokus på centralbankernas Woodstock

    På fredag är det äntligen dags för det årliga ekonomiska toppmötet i Jackson Hole. Utöver det så väntar en drös PMI-siffror. Analys av veckan som gått och förväntningar på veckan som kommer med Gabriel Mellqvist och chefstrateg Claes Måhlén.

  • Italien vill förlänga stödprogram2:11

    Italien vill förlänga stödprogram

    Italien vill att ECB förlänger QE-programmet, och Kina beordrar högre bankutlåning till företag. Matilda Karlsson och chefstrateg Claes Måhlén går igenom de senaste händelserna i makrovärlden.

  • Det kan sänka börsen i höst15:55

    Det kan sänka börsen i höst

    Svenska bostadspriser, italiensk politik och globala valutakurser är några av ämnena i dagens Börslunch som domineras av makroekonomi. Gäster är Mattias Sundling och Lena Fahlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.2%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 4.3%
Beijer Ref 4.3%
Peab 2.8%
Attendo -1.5%
Paradox Interactive -2.5%
Nolato -7.3%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Vinstvändningar i rapportfloden4:36

    Vinstvändningar i rapportfloden

    Boozt vänder till vinst. Peabs orderingång stiger. Björn Borgs marginaler övertygar. Nibe ser fortsatt god efterfrågan. Ratos har mer att jobba med. Rovio klår låga förväntningar.

  • 3:43

    "Pastorn är en symbolfråga"

    Inga höga förväntningar när USA och Kina återupptar tullsamtalen. Nya turer i handelskonflikten mellan Turkiet och USA. Johan Fohlin och Lena Fahlén om de viktigaste makrohändelserna just nu.