Norskt guld i oroliga oljetider

Välkomna till EFN Börslunch.

I dag riktar vi blickarna mot oljeindustrin i spåren av attackerna i Saudiarabien.

Vi tittar även närmare på ett par nordiska alternativ.

Här är EFN Börslunch, som sagt, och det är 26 september.

Välkommen Filippa Gerstädt.

För ett par veckor sen sa du att det inte händer så mycket inom olja–

–och att det inte fanns nåt att prata om.

Men sen blev det dramatik i Saudiarabien.

Ja, attackerna kom som en överraskning för många.

Vi såg en omedelbar reaktion på oljepriset som stack iväg–

–på måndag morgon när den började handlas igen.

Initialt plockades 5,7 miljoner fat bort från den globala marknaden.

Vi producerar runt 100 miljoner fat, så en betydande del försvann–

–efter en attack. Utöver det var det viss "natural gas liquids"–

–som används i petrokemiska produkter. Stor påverkan, utöver produktionen–

–även på förädlingskapaciteten i Saudiarabien.

Spekulationerna om vem som ligger bakom och om de geopolitiska konsekvenserna–

–produktionsstörningarna och prisrusningarna...

Men sen har det återgått till det normala...

Börslunch är förinspelat, ovanligt nog, men...

Man återgick till det normala och oljepriset har tickat upp väldigt lite–

–efter den snabba normaliseringen.

Om man tittar på "forward"-grafen ser man ett stort lugn.

Som man inte borde vänta sig.

Många olika aspekter finns som kan förklara forward-kurvans utseende.

Forward-kurvan visar prissättningen på olja långt fram i tiden.

Ja. Den blå kurvan visar hur priset ser ut efter attacken.

Den oranga visar hur det såg ut före attacken.

I dag höjdes oljepriset med 4 dollar fatet.

Mot 2020 ser vi bara en ökning med 2 dollar fatet.

En liten ökning med tanke på att över 5 % av den globala produktionen slogs ut...

...i en handvändning.

Det visar på ett otroligt lugn.

Och längre fram i tiden syns nästan ingen skillnad alls.

Man kan hitta olika skäl till det, men det visar att man tar det lugnt.

Som aktiemarknaden.

Vi brukar tala om den stora geopolitiska risken som ingen bryr sig om.

Innan det smäller gör man inget.

Och nu efter smällen går man snabbt tillbaka till det normala.

Man tittar på det en dag. Sen kommer nästa nyhet och man går vidare.

Möjligen finns olika skäl till det.

Man ser på mönster, exempelvis hur flygbolagen har "hedgat".

Det kan skapa rörelse i forward-kurvan.

Budskap från Saudiarabien manar till lugn.

De har kapacitet och lagernivåer och kan starta fält till havs–

–där produktionen kan ökas för att kompensera för det man tappat.

Presidenten i USA talar om strategiska petroleumreserver...

Faktorer finns som kan dämpa oron.

Och den generella oron kring ekonomin är också en faktor–

–som håller forward-kurvan nere.

Ju högre oljepriset är desto större blir skadan på ekonomin.

I den känsliga perioden vi är nu finns risker med ett för högt oljepris.

En gång är ingen gång, men en upprepning kan förändra bilden.

Ett högt oljepris kan påverka ekonomin, man tänker på USA som är oljekänsligt.

Nästa bild visar att USA är världens största producent av olja–

–och natural gas liquids i kombination.

Innebär det att USA är mindre beroende av Saudiarabien generellt?

Ja, det har vi sett från att oljepriset började falla 2014 till där vi är i dag.

USA:s skifferolja spelar en allt större roll på den globala marknaden.

Man har stor tilltro till att USA ska kunna möta efterfrågan–

–som finns. "Vi investerar inte lika mycket till havs"–

–eftersom USA:s skifferolja möter behovet.

Lite av lugnet kring Mellanöstern förklaras av tilltron till USA.

Men då måste skifferoljeindustrin växa.

Ja, och där börjar vi se tecken på haltande.

Under lång tid har antalet oljeriggar minskat i USA.

Brunnarna måste färdigställas, det räcker inte med att borra nya.

Men nya måste borras för att kunna färdigställa dem.

En typ av ledande indikator.

Tidigare effektivitetsökningar som triggades av oljeprisfallet–

–finns inte heller på samma sätt.

Utöver det...

Under en period manade investerarna producenterna att växa mest möjligt.

Spendera hur mycket ni vill, bara ni växer.

Nu vill investerarna se fria kassaflöden och disciplin.

Även i den petrokemiska industrin ville man tidigare...

...expandera till varje pris.

Oavsett vad det kostade.

Den typen av investeringsvilja finns inte längre.

Expansionstakten har minskat, ser du genom att riggarna blir inte fler–

–och riggarna kanske inte blir bättre när man har borrat klart.

Finns det mindre olja eller är det intresset att leta efter den som är mindre?

Än så länge ser vi fortsatt tillväxt, men fram emot 2020, 2021–

–riskerar USA:s skifferolja att inte uppvisa styrkan vi tror–

–och som vi kanske är beroende av.

Då tittar vi åter mot Mellanöstern–

–och vårt beroende av Opec-länderna.

Intressant och beklämmande.

För alternativ behöver man inte gå så långt.

Du har tidigare talat om ett par nordiska aktier i sektorn.

Vi börjar med giganten. Tidigare Statoil som numera heter Equinor.

Ett tryggt alternativ i Norge.

Ja, inte 100 % Norge, men en stor del.

Kärnan i bolaget är Norge.

I ett land som Norge är riskpremien väldigt låg.

Bolagskulturen skiljer sig väl från börsaktuella Aramco?

Norsk kultur.

Ja. Ett sätt att styra bolaget som vi svenskar är vanare vid.

Transparens av en helt annan grad.

Ett annat sätt att driva och styra bolaget.

Utomstående aktieägare kan lättare förstå vad de köper–

–i ett fall som Equinor, jämfört med Saudi Aramco.

Equinor har inte haft ett så bra år på börsen–

–det följer väl oljepriset?

Ja, men det finns alltid bolagsspecifika skäl.

Nu på senare tid har det kommit tillbaka.

Stor oro har funnits kring gaspriset. Det europeiska gaspriset–

–är otroligt viktigt, inget annat finns. Man tittar på "majors":

Equinor, BP, Total, de här spelarna...

De är så beroende av det europeiska gaspriset.

Där har vi sett ett överutbud. Gas från Ryssland, USA...

Där finns en oro.

Men Equinor har inte heller legat högst–

–i produktionstillväxtligan.

Men blickar vi framåt, mycket drivet av Johan Sverdrup–

–som förväntas börja producera redan nästa månad, i oktober...

Det blir en helt annan tillväxtmaskin.

Grafen visar utsikterna för produktionen i Equinor.

Berätta vad vi ser.

Vi brukar tala om bolags basproduktion.

Stora bolag jämförs med lite mindre bolag–

–som Lundin Petroleum eller Aker BP.

Då måste bolaget springa för fullt bara för att hålla produktionen stilla.

Bolaget måste ständigt mata produktionsbasen.

Man nu står vi vid nån typ av inflektionspunkt.

Eftersom bolaget har en så stor andel av Johan Sverdrup...

Efter transaktionen med Lundin Petroleum har bolaget över 40 % i Johan Sverdrup–

–ett fält som troligen ska producera över 700 000 fat per dag–

–på platånivå. Det blir ett stort bidrag.

Andra fält bidrar förstås också–

–till produktionstillväxten vi förväntar oss av Equinor.

Men Johan Sverdrup är absolut stjärnan i klassen.

Lysande utsikter för produktionen.

Kassaflöden och utsikter för återköp eller utdelningar...

Finns det skäl för oro?

Nej. Bilden visar att en period vid oljeprisfallet–

–och kanske till och med före det spenderade industrin enorma pengar–

–på nya projekt.

Tittar vi på svackan 2015-2016?

Ja, det "peakade" redan före oljeprisfallet.

Man stod i en investeringspuckel och sen kom oljeprisfallet utöver det–

–så att det fria kassaflödet tyngdes rejält.

Eftersom ledtiderna är rätt långa–

–har vi rätt bra förståelse för hur det ska se ut de närmaste tre, fyra åren.

Med de utsikterna och produktionstillväxten ser vi framför oss–

–en rätt fin utveckling av det fria kassaflödet.

Den tuffa tiden som varit när många bolag införde "scrip dividend".

Man ville inte minska den ordinarie utdelningen–

–aktieägarna fick i stället välja mellan utdelning i pengar eller aktier.

Ett sätt att komma runt det.

Vi har sett en trend mot att många av de större oljebolagen–

–har startat återköpsprogram.

Tidigare under månaden hoppade Equinor på tåget.

De meddelade att bolaget ska köpa tillbaka aktier–

–för 5 miljarder dollar fram till 2022.

Ett moderniserat och aktieägarvänligt bolag.

Inom Equinor vill man förnya sig mot förnybart.

I dagarna kablades en nyhet ut som du får hjälpa mig att analysera.

Dogger Bank i Storbritannien, en stor vindkraftspark till havs.

Är det värt att titta på i Equinor, det är väl en rätt liten affär?

-Vad tänker du? -Bolaget har en ambition att ställa om sig.

I dag är inte den nya energin...

Den delen av bolaget påverkar inte–

–mitt sätt att se på bolaget.

Men projektet du nämnde handlar om 9 miljarder pund.

–som ska investeras under ett visst antal år–

–tillsammans med en partner.

Men det blir allt mer pengar och över tid ser vi snarare–

–att avkastningen för ett bolag som Equinor, som tvingas investera i fält–

–eller i projekt med lägre avkastning...

Då blir avkastningen även lägre på gruppnivån.

En aspekt...

Men det här signalerar bolagens stora press–

–omställningen till den nya världen.

Allt fler investerare kräver hållbarhet.

Du måste ha en strategi för att visa hur det ska se ut om 20-30 år.

Tyngd på avkastningen som kan tynga värderingen–

–men i bästa fall nån slags ESG-premie i värderingsmodellen längre fram.

Men nu ser vi redan pressen på värderingen–

–kanske inte avkastningen, utan snarare att de måste hitta–

–en inkrementell köpare till aktien. När allt mer fokus ligger på hållbarhet–

–är de här inte vinnarna.

Du nämnde Johan Sverdrup, ursäkta uttalet...

Även Lundin Petroleum är väldigt aktivt i det här spelet.

Kan du säga nåt kort om det bolaget?

Om Equinor är den stora bjässen–

–är Lundin Petroleum...

Med uppstarten av Johan Sverdrup–

–går bolaget från att vara det lite mindre bolaget...

Här ser vi en prognos för produktionen några år framåt.

Det ser lovande ut.

Ja, bilden visar vår syn på det.

De röda prickarna visar bolagets guidance.

Er prognos ligger högre.

Ja, med den potentialen...

Fälten bolaget har i portföljen ger mer att leverera.

En försiktig guidance är förstås bra.

Bättre att dra upp guidance över tid än att tvingas till det motsatta.

Det här är en faktor som hjälper till att driva aktiekursen.

Johan Sverdrup är en viktig byggsten, men i portföljen finns också andra drivare.

Dagens sista graf visar kassaflödena i Lundin Petroleum.

Åter jämförs våra estimat med bolagets guidance.

Våra estimat var högre än bolagets för produktionen.

Det krävs aktiva beslut och investeringar för att nå dit.

Därför ligger vi lite lägre än bolaget för några år.

Då fäster vi blicken på de blå staplarna för 2022 och 2023–

–där er prognos är lägre än bolagets. Är det kärnan i resonemanget?

Ja. Den mer kortsiktiga investeraren fokuserar på de två åren–

–då investeringarna som krävs äter upp en del av utdelningspotentialen.

Men det är positivt på längre sikt.

Är du bara ute efter utdelning finns Equinor.

Vill du ha bolag som ger utdelning och även god produktionstillväxt–

–finns Lundin Petroleum.

Därför är det positivt att de här besluten fattas.

-Men det kräver lite mer is i magen. -Precis.

Tack för att du kom hit. - Vi är tillbaka som vanligt, i morgon fredag.

Vi sänder direkt från studion och gästas av Fredrik Skoglund–

–och Stephanie Göthman. Häng med oss 11.45, som vanligt.

Hur ser läget ut för oljan och för i första hand nordiska oljebolag efter attackerna i Saudiarabien? Det diskuterar Gabriel Mellqvist med Filippa Gerstädt från Nordea i dagens Börslunch.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.2%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Stillfront Group 4%
Evolution Gaming Group 3.9%
Embracer 3.4%
Paradox Interactive -2%
Sinch -3%
Ericsson -6.7%
Uppdaterad fre 12:42
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier