Låt oron vänta 18 månader

I dag har vi glädjen att köra en specialare.

Vi ska blicka långt tillbaka och långt framåt tillsammans med Jonathan Wilmot.

Det är tisdag 26 november. Stockholmsbörsen är ner 0,2 %.

Det var efter en all time high på USA-börserna i går kväll.

Atlas Copco håller kapitalmarknadsdag och kronan stärks mot euron.

Alibaba rusar i Hongkong efter en parallell notering. Detta är Börslunch.

Jonathan Wilmot, det är trevligt att ha dig på besök igen.

Vi har många grafer, men jag börjar med nåt tramsigt. Tina Turner fyller 80 i dag.

Man brukar prata om TINA, en akronym för att det saknas alternativ till aktier.

Vad tycker du om det påståendet?

Jag gillar det och gillar det inte. Det är bra att det uttrycker tanken–

–att med de här räntenivåerna finns det få investeringar som ger stor avkastning–

–och att aktier därför fortfarande är attraktiva när man gör värderingar.

Men jag vill invända att det visst finns alternativ, nämligen kontanter.

Om det går riktigt illa har man större nytta av kontanter än av aktier.

Allt är beroende av vad som händer med tillväxten, vinsterna och politiken.

Sist du var här sa du att vi var på väg i negativ riktning, men på lång sikt.

Det dröjer ett tag; under den närmaste tiden blir det bättre.

–Ungefär så förhåller det sig. –Bra.

Här ser vi S&P 500 och du vill beskriva industriproduktionen.

Ja, industriproduktion och riskaptit. Jag ska berätta en sak:

Det är så enkelt att folk tenderar att förbise det.

Sen 2009, alltså här–

–när den stora finanskrisen bottnade ur–

–har vi haft tre tjurmarknadsfaser–

–då aktiemarknaden gått bra, och det har inte varit extremt volatilt.

Då är det en tjurmarknad. Det har varit en sån period här, en annan här och en här.

Avbrotten utgörs av eurokrisen och... Vad har vi där?

–Det är en nedgång 2015. –Det här är konjunkturnedgången i Kina.

Och sen är det den kraftigt sjunkande riskaptiten i början av 2016.

Det gröna är perioder då marknaden beter sig väldigt ängsligt–

–och det orangea markerar låga nivåer när det gäller global industritillväxt.

–De två sammanfaller inte nödvändigtvis. –Jo.

Här kom paniken först. Sen sa Draghi att man skulle göra "vad som än krävdes".

Det hjälpte marknaden att återhämta sig innan själva tillväxten gick upp igen.

Men poängen är följande: När man ser de här perioderna... Vi kan fylla i så här.

Här har vi nedgångar. Tillväxten går ner och riskaptiten minskar.

Här har vi 2015-2016, här har vi 2011-2012–

–och här har vi det som pågått sen början av 2018–

–när den globala tillväxten låg som högst.

Här var det en kortvarig svacka–

–i tillväxttakten i januari i år.

Efter det gick den upp, och sen bromsade den in under sommarens obligationsrally.

Mellan augusti och oktober var svackan mer betydande–

–vad gäller global industritillväxt–

–och den kommer troligen att följas av en längre uppgång i industriproduktionen.

Den globala tillväxten kommer att stiga.

Vi tror också att handelsavtalet mellan USA och Kina kommer på plats.

Det leder till att lägre tullar.

Vi tror inte att Federal Reserve kommer att vilja höja räntan.

–Aldrig nånsin? –Nej, inte "aldrig nånsin".

Men det kommer att förutsätta att inflationen blir ett stort problem.

Till skillnad från 2018–

–när de gärna höjde räntan... De har lärt sig en läxa.

De håller också på att ändra sina långsiktiga mål.

De kommer nog att gå över till ett annat sätt att angripa inflation.

Förr ville de helst ligga strax under inflationsmålet–

–men nu kommer de att låta den överstiga målet innan de agerar.

Allt det här antyder att vi har haft en inbromsning i ekonomin.

Under en stor del av den tiden införde Fed åtstramningar och tullarna gick upp.

Nu går vi in i en period på 1-1,5 år–

–när tullarna går ner, Fed undviker att strama åt och tillväxten går upp.

Så det var det? Det var en ganska kort period då det såg mörkt ut.

Kort... Den har pågått sen början av 2018.

Om man tittar på aktiemarknaden globalt, i motsats till S&P 500–

–som ju är tekniktung och där man nu gör stora vinster...

Om man bortser från USA–

–och tittar på olika länders index, så ligger de 10 % under sina högstanivåer–

–eller strax under 10 % under högstanivån.

Det var en all time high i går på Wall Street på S&P 500.

Har de här goda nyheterna som du beskriver redan prisats in?

Här ser man att varje gång man kommit till slutet av en nedgång–

–så når man nya höjder. Ser du hur mönstret upprepar sig?

Nedgångarna är bara delar av en utveckling uppåt.

När det hela löser sig, så händer det här och det här.

–Och så kommer det att fortsätta? –Ja.

Så bra. Jag ser fram emot det. Vad har vi här? Det är aktier mot obligationer.

Det är ett annat sätt att se på samma fenomen, kan man säga.

Men den här gången jämför vi industriländers aktiemarknad–

–med industriländers obligationsmarknad, i termer av avkastning.

Vi tittar inte bara på aktier, utan på aktier jämfört med obligationer.

Då blir det här med tillväxt ännu viktigare.

Här kommer en intressant sak: Sen bottenkänningen 2009–

–så har vi haft en period då aktier har gått mycket bättre.

Sen kom krisen, då de gick sämre.

Sen hade vi ytterligare en period då de gick mycket bättre och sen en nedgång.

Sen gick det upp igen, och sen gick det ned.

Återigen ser man att de här perioderna ser rätt likartade ut.

Nu ser vi att vi försöker hitta en vändning här.

Det är samma logik här. Vi har den här rörelsen framför oss.

Det bekräftar det vi såg i förra grafen.

När aktiemarknaden går bättre än obligationsmarknaden–

–på ett så här tydligt sätt–

–så går den globala industriproduktionen upp.

Den globala tillväxten går upp. Under de här perioderna går den ner.

Slutligen kan man jämföra det här mönstret med nedgångar–

–som ser ut att ingå i en utveckling uppåt–

–med topparna 2007 och 2008 och...

Hoppsan! Vi går tillbaka.

Här har vi it-bubblan.

Man ser att när det vänder nedåt–

–och man hamnar under 6-månaderssnittet–

–så blir man kvar där. De här mönstren skiljer sig från de här.

Det är det här som alla oroar sig för. Man är rädd för en recession–

–och för att det ska bli så här då marknaden är övervärderad.

Det som marknaden berättar här–

–är att det här är ytterligare en sån här och den kommer troligen att fortsätta.

Kan det till och med bryta igenom här?

En rimlig målsättning–

–under kommande 15-18 månaderna–

–bör troligen ligga över den toppen, möjligen lika högt som den.

Rätt så optimistiskt...

Global industriproduktion ända tillbaka till 80-talet.

Det är ännu en enkel graf.

Det är min modell för recessionsrisk nedbantad till en graf.

Den är i logaritmisk skala–

–vilket innebär att rak linje visar konstant tillväxt.

Trenden är 2,7 % per år.

De skuggade områden är recessioner.

Varje global recession har i stor sett varje gång föregåtts av–

–att global industriproduktion legat minst en standardavvikelse över trenden.

Den har nått upp till den prickade vita linjen, vilket vi inte ser här.

Det diskuteras huruvida trenden håller på att sakta ner.

Men det viktigaste är att inget viktigt tyder på–

–att världsekonomin skulle vara överhettad–

–på ett sånt sätt så–

–att inflationen eller inflationsrisken måste prioriteras.

Faktum är att prioriteten för världens beslutfattare–

–är att hålla igång tillväxten och inte försöka stävja inflationen.

Vi har underskridit inflationsmålen under de senaste tio åren.

Inflationen är alltså inte den värsta fienden.

Den tenderar bli det för beslutsfattarna när kurvan ligger över trenden.

Sannolikheten för recession är högre på grund av det.

Den tenderar också att blir högre här på grund av två andra faktorer:

När den globala industriproduktionen ligger över trenden förknippas det–

–vanligtvis med att företagen har överinvesterat–

–och med överskuldsättning i finanssektorn.

När produktionen ligger över trenden–

–tenderar de här två recessionsriskfaktorerna att visa sig.

Globalt är företagensektorn inte överinvesterad just nu.

Det är fortfarande lite effekter av överinvesteringarna i Kina.

Det finns en uppfattning om en hög skuldsättning i företagssektorn globalt.

Håller du inte med om det?

Saken är den att om man tittar på finanssektorns skuldsättning–

–det vill säga bankernas, så var den särskilt hög här.

Här var konsumenternas skuldsättning hög.

När vi befann oss i IT-bubblan var företagens skuldsättning hög.

Nu ser företagsskuldsättningen annorlunda ut.

En del av den oroar mig inte, en del gör.

Det som inte oroar mig är när välskötta företag–

–med stabil tillväxt använder den och de låga räntorna–

–till aktieåterköp, huvudkällan till efterfrågan på aktier är...

–Företagen köper tillbaka sina aktier. –De har inget annat alternativ.

Kostnaden för eget kapital är relativt hög, skuldkostnaden relativt låg.

Incitamentet för dem är att dra nytta av den goda tillväxten–

–för att garantera lån etc...

Med de låga räntorna blir förstås skuldbördan låg.

Men det jag oroar mig för är att i andra delar av kreditmarknaden–

–har kovenantskyddet på avkastning och lån försämrats.

Det är inte bra när recession väl kommer.

Det som inte är helt tydligt–

–är att det inte behöver vara en recessionstrigger att räntorna inte stiger.

Men se upp när det väl är recession.

Skuldsättningen i kinesiska företag är en helt annan historia.

Men det är något kinesiska staten i princip har samtyckt till.

Vi får tyvärr spara den historien till en annan gång.

Berätta snabbt vad det här är?

Det är graf över momentum för global industriproduktion.

Tidigare tittade vi på nivån, nu tittar vi på tillväxttakten.

Den visar tillväxttakten under olika treårsperioder.

Vi har jämfört den med den globala riskaptiten.

Tecken på en tjurmarknad för oss är antingen en botten–

–eller panik hos investerarna.

Intressant nog var det panik 2018.

Det var i december 2018.

Det var snarare i september 2018.

Botten i marknaden var ungefär där den röda pricken är.

Tillväxten i global industriproduktion föll tillfälligt–

–i samband med den stora avyttringen.

Bortsett från en liten studs saktade det ner under sommaren–

–och riskaptiten avtog.

En undersökning från Bank of America Merrill Lynch visar–

–att internationella investerare var dystrare än nånsin...

–...och tänkte bara på recession 2020. –Det är alltid bra köptillfällen.

Den prognos som vi har haft en tid är att momentum i industriproduktionen bottnar–

–under augusti och oktober för att sen vara tillbaka där det var i oktober 2018.

Om det ser hyfsat ut...

Det här är sex månader från nu–

–om folk inte skräms för mycket av valet i USA–

–är det här inte helt omöjligt.

Det här är vår simulering av prognosen–

–baserad på de fyra svagaste återhämtningarna–

–av den globala industriproduktionen under de senaste 30 åren.

Vi går vidare. Vi har lite ont om tid.

Du nämnde skuldsättning. Ska vi oroa oss för statsskulden–

–i dessa tider med låga räntor?

Det här är en ytterst intressant graf ur det perspektivet.

Storbritanniens statsskuldskvot efter Napoleonkrigen...

–...var 250 % av BNP. –Grafen går tillbaka till 1700-talet.

Under den här tiden gick den ner. Det var ingen inflation.

Storbritannien blev världens ledande industrination.

Tillväxten var relativt stabil.

Så här såg det ut under första och andra världskriget.

Vi var mycket högre skuldsatta förr i tiden än vi är nu.

Men det visar också att krig pressar upp statsskulden.

På ett märkligt sätt och med ett lite annat språkbruk–

–skulle jag säga att då räntan är så låg... Det är lite som med företag.

När räntan är låg och aktierna är dyra, har de incitament att göra återköp.

Länder har nu incitament att ge ut obligationer och spendera pengar–

–särskilt på investeringar.

Och det är bra eftersom det är billigt. Men vad händer om vi får inflation?

I så fall får vi problem.

Jag anser att det kan man oroa sig för–

–när man närmar sig slutet av 2020 eller 2021.

Man behöver inte oroa sig för det under den närmaste 1,5-årsperioden.

Det var intressant. Vi avslutar med en graf som visar utvecklingen historiskt.

Det är obligationsavkastningen i Storbritannien.

Det är långa obligationer under de senaste 200 åren.

Högst låg de 1974 och 1981.

Jag trodde att vi skulle hamna ungefär här. Det är 1990-talet.

I stället kommer vi att hamna på de här historiskt låga nivåerna.

–Här är vi nu. –Det är för dystert.

Men jag tror att rallyt i augusti, som var ett rally för långa obligationer–

–och vars like jag nog aldrig tidigare har sett–

–kan nog vara en bottenkänning vad gäller långränta.

Det var intressant. Tack för att du kom hit, Jonathan.

Tack för att ni tittade. Och så gratulerar vi Tina Turner på födelsedagen.

Vart är den globala konjunkturen, aktiekurserna och räntemarknaden på väg? Jonathan Wilmot, chefsstrateg på Wilmot ML/Aletheia Capital, svarar i dagens Börslunch.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • En handfull tekniska nyårsraketer21:07

    En handfull tekniska nyårsraketer

    Espen Grønstad från Investtech och Martin Hallström från Swedbank bjuder på teknisk analys och potentiella nyårsraketer i dagens Börslunch. Dessutom intervjuas Balcos vd Kenneth Lundahl.

  • Balco: ”Vi utbildar marknaden”6:05

    Balco: ”Vi utbildar marknaden”

    Balco är störst i Europa på inglasade balkonger. Bolagets vd Kenneth Lundahl gästar Börslunch för att prata om tillväxt, hållbarhet och konjunkturpåverkan framöver.

  • Saudi pressar Opec6:31

    Saudi pressar Opec

    Miljoner strejkar i Frankrike. Saudi pressar Opec att hålla kvoterna. Rejält uppsving i svenska bytesbalansen. USA:s president Trump lämnade Natomötet i protest.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Peab 4.5%
Millicom 2.1%
Embracer 1.7%
Lifco -1.7%
Sectra -3.4%
Sinch -4.1%
Uppdaterad tor 16:21
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier