Sol, vind och diamanter

Sol, vind, vatten, diamanter–

–och kanske en burgare med raketfart.

Det är några av dagens ämnen–

–för Cecilia Auvray och Ulrika Enhörning.

Men först Eira Thomas, vd i och medgrundare av–

–Lucara Diamonds. Välkommen.

Du har varit i gruvindustrin i över 25 år.

Du var med och grundade Lucara 2007. Nu är du vd.

En massa har hänt. Ni flyttade ert huvudkontor–

–och har ny finanschef.

Kan vi vänta oss fler förändringar?

Det är två stora nyheter för Lucara.

Ja, jag har gått in i rollen som vd–

–efter att William Lamb bestämde sig för en timeout.

Och vi har förvärvat Clara Diamond Solutions–

–en säker digital försäljningsplattform–

–som vi tror kan förändra hur diamanter säljs.

Huvudkontoret har alltid legat i Vancouver–

–men vi omgrupperar med ledningen i Vancouver.

Att sälja diamanter är ibland kontroversiellt.

Det har varit problem med transparens och annat.

Vill ni komma åt det med Clara?

Clara kommer att adressera transparensen–

–och säkra diamanternas proveniens. Det är en fördel.

Men Clara är främst en affärslösning–

–som moderniserar hur man säljer diamanter.

Det har inte förändrats på över hundra år.

Med teknologins hjälp kan vi nu förbättra processen.

I ditt företag har aktiepriset varit under press.

Ni hade operationella problem i Botswana i fjol.

Hur ser du på hur affärerna går?

Affärerna går riktigt bra.

Det bekräftas av Karowe, vår viktigaste gruvtillgång.

Den ligger i Botswana och har blivit välkänd–

–som en världens främsta producenter–

–av väldigt stora, högkvalitativa smyckesdiamanter.

Utvinnandet av såna diamanter–

–understryker våra finansiella prestationer.

Vi hade ett väldigt bra år 2017.

Vi hade lite problem med utrustningen–

–och nådde inte våra initiala produktionsestimat–

–men nu är vi inne i en period–

–där vi gräver genom en massa jord–

–för att nå vår högt värderade södra ådra.

Vi är inne i den senare delen av det.

I slutet av året är vi klara med grävandet–

–och har tillgång till malmen där–

–som vi kan bryta i 6–8 år.

I Karowe undersöker vi potentialen under mark–

–och är optimistiska till det.

I slutet av året vet vi om det finns nån potential där–

–men det är troligt att vi kan utöka gruvans livstid–

–från 2026 till 2036.

Ulrika hade en fråga.

Jag undrar bara... Ni hittade ju en jättediamant.

Var förvarade ni den innan ni sålde den?

Och hur svårt var det att sova?

Det är nåt som man är väldigt medveten om.

Jag kan inte avslöja var vi förvarade den.

Det är viktigt för vår säkerhet.

Men såna här stora ovanliga diamanter–

–hittas ganska ofta i Karowe.

Det är en stor del av vår verksamhet.

Det är stor efterfrågan på dem.

Aktiepriset, då? En diamant säljs för 56 miljoner dollar.

Påverkar stora enskilda fynd aktien mycket?

Det gör det nog. Det har varit stort intresse för Lucara–

–tack vare de stora diamanterna.

Men det vi vill betona–

–är att vi regelbundet hittar ädelstenar–

–som är större än 10,8 karat–

–och att det utgör en stadig affärsplattform.

De här ädelstenarna är inga anomalier, utan rätt vanliga.

10,8 karat är inte stort som ett äpple.

Lesedi La Rona på 1 109 karat är mer som ett äpple.

Men en ädelsten på 10 karat är nåt så här.

Det är ändå stort.

Och det är ovanligt för diamantfyndigheter–

–att konstant producera–

–så många stora diamanter som vi gör.

Det är en del av vår normala produktion.

Det är nåt vi försöker kommunicera.

75 % av intäkterna som härrör till diamanter i Karowe–

–kommer från den mer priståliga delen av marknaden–

–och ädelstenar större än 10,8 karat.

Cecilia?

Du sa att Clara blir viktigt för branschen.

Kommer era konkurrenter också att använda Clara?

Det hoppas vi verkligen.

Vi kommersialiserar Clara med diamanter från Karowe–

–det närmaste halvåret, och bjuder sen in konkurrenter–

–att prova Clara. De vill nog sälja diamanter via Clara–

–eftersom de kommer att uppnå större vinst–

–och få bättre pris för sina diamanter.

Och de tillverkare som köper via Clara–

–kommer också att få bättre marginaler.

Clara är en värdefull affär för hela diamantvärdekedjan.

Därför är det så tilltalande.

Och vi tror att ett brett införande är ofrånkomligt.

Kan jag ställa en sista fråga?

Jag med, men börja du.

Jag måste fråga om blockkedje-plattformen.

Absolut. Clara är en affärslösning.

Blockkedjetekniken är en naturlig applicering för Clara.

Med tekniken kan vi bibehålla säkerhet och integritet.

Vi började med att prata om behovet av säkerhet–

–och att skapa transparens när det gäller proveniens.

Blockkedjetekniken gör att vi kan uppnå det.

Clara är en affärslösning–

–och blockkedjetekniken får Clara att fungera.

Innan du får gå, ge oss en bild av diamantmarknaden.

Går priserna upp eller ner?

Det gör de. Det är viktigt när vi talar om hur aktien går.

År 2017 var inte det lättaste av år.

Diamantmarknaden var under press–

–och jag är glad över att det har vänt i början av 2018.

Försäljningen har varit starkare–

–och det är uppmuntrande inför framtiden.

Vi fortsätter tro–

–att tillgång och efterfrågan på diamanter förblir stark.

Tack så hemskt mycket.

Vi tackar Eira för det och går vidare.

Vi tänkte köra lite "topdown"-analyser.

Vi börjar med hur börserna har utvecklats.

Här ser vi USA, Europa, Norden och Stockholm–

–de senaste fyra, fem åren.

I år har det varit en svag start–

–även om Norden är upp lite.

På fem års sikt är Norden i topp även där. Varför?

Det där är lite orättvist. Europa ser så himla dåligt ut.

Men om man mäter det i svenska kronor–

–skulle det vara cirka 30 procentenheter högre för Europa.

En svensk sparare får 30 % mer än det där.

Om man måste trixa med valutan–

–för att en börs ska se bra ut, så är det lite olyckligt.

Norden har extremt bra bolag och jättebra vinstutveckling.

Det har gett avtryck i kurserna. Det är en rättvis bild.

Det hettar till direkt. Vi ska se vad 2017 gav oss.

Vi börjar med den här världskartan.

De som inte är röda är ekonomier som har vuxit under 2017.

Det är fyra länder... Venezuela, Sudan och några till.

Till och med Ryssland växer.

Allt växer. Vi har pratat mycket om vinsttrenderna–

–som vi ser här. De har reviderats upp på flera marknader.

Hur tolkar vi det här?

Det är positivt. Det var nedrevidering ganska regelbundet.

Jag har yngre kollegor som inte tror att de kan peka neråt.

Det var så längesen de gjorde det.

Vet de att börserna kan vända neråt?

Men det är nåt väldigt positivt. Makroekonomer och...

Bolagsvinstprognoser har ju varit nödvändiga–

–att revidera upp de senaste åren.

Det hänger ihop med bilden. Hela världen är i tillväxt.

Frågan är hur länge.

Nu säger börsen att handelskriget tar slut på festen–

–men jag är inte säker på att det blir så illa.

Börsen säger: "Det är otäckt. Vi tror inte på 2018–2019."

Ulrika, du reste väl i USA för ett tag sen?

Det tuffar väl på bra där?

Jag träffade framför allt amerikanska cykliska bolag.

De var extremt positiva.

Efterfrågan är superstark och de ser inga orosmoln.

Man tar förstås upp handelskrig som ett möjligt problem–

–men än så länge är det bara prat.

Några kollegor var i Småland förra veckan–

–en minispaning...

De industrierna som är underleverantörer–

–till en stor del av världens industrier, var positiva.

Även annat än handelskrig–

–har fått marknaden att skaka till.

Det här är PMI i Europa: "Är toppen nådd?"

PMI har fortfarande höga nivåer.

Det är fortfarande tillväxt, men lite avtagande.

Fokuserar man inte på riktning, att det går nedåt?

Börsen gör oftast det.

Överraskningsindex fick stor spridning–

–när Citi kom ut med det i förra veckan.

Det var svårt att förstå. Sverige pekar nedåt.

Betyder det att Sverige är sämst och överraskar negativt?

Förväntningarna har kommit ikapp verkligheten.

Det är ingen överraskning att det går bra.

Gabriel frågade om det inte är riktningen...?

Jo, och nu när Sverige kommit ner så långt–

–bör det vara slut på negativa överraskningar.

Vi har varit rädda för bolånekurvor och mycket annat–

–så nu kan det vara positivt.

Sverige kan ge positiva överraskningar–

–för värre kan det inte bli.

Men det går ju så bra...

Vad det gäller överraskningar.

En annan graf över vinstrevideringar är intressant.

Hur revideringarna sett ut för cykliskt–

–respektive defensivt.

Europeiska siffror.

Upprevideringar för defensivt–

–och nedrevideringar för cykliskt.

Man hade trott att det skulle visa sig i aktiekurserna.

Men trots den svaga börsen har defensivt gått sämre.

Jättekonstigt.

PMI, fortfarande högt, men toppen verkar vara nådd.

Förväntningarna har varit höga, även för cykliskt–

–de har höga värderingar.

Man ska välja selektivt, inte bara köpa brett.

Man får leta noggrannare bland cykliska bolag nu.

Ska man inte gå över till defensivt?

Man kan även ha defensivt.

Du har med ett defensivt förslag: Eon.

Utvecklingen har varit sådär.

Allt kan bevisas med grafer och statistik.

Den här perioden ser jättebra ut.

Men långvariga aktieägare i Eon–

–vet att det varit en katastrofinvestering.

Nu byter de tillgångar–

–med sin stora konkurrent i Tyskland.

Det blir ett rent nätverksbolag med höga "returns"–

–hög utdelning, och aktien är billig.

Vilken värdering har bolaget?

Ev/ebitda under 6, p/e 13, "dividend yield" 5 %...

Sker det mycket i sektorn?

Inte så mycket, men den ska vara stabil och tråkig.

Byter man bort energiproduktionen?

De ger bort "renewables" och får in nätverken i stället.

Oavsett vart börsen är på väg–

–är det bra att äga framtiden, enligt Cecilia.

Det får oss att tänka på Ted Gärdestad.

Sol, vind och vatten.

Den blev rätt bra.

Sol, vind och vatten. Vi börjar med vinden.

Vind är mycket attraktivt.

Aktierna har pausat i form också.

Både Vestas Wind och Gamesa kan man äga–

–om man tror på det här långsiktigt.

2018 minskar vinsterna, men från 2019 och framåt–

–är vi övertygade om att de ska växa igen. En investering–

–i framtiden. Vind börjar bli konkurrenskraftigt och oron–

–för att Trump skulle ta död på vindkraftsindustrin–

–kom på skam. Vi tror på vind långsiktigt.

Ja, det finns även i Europafonden.

Men Vestas har stora problem. Titta på grafen.

Har bolaget tagit tag i dem?

Det vände upp på slutet.

Aktien gick jättebra i fem, sex år–

–sen pausar det när vinsterna för första gången på länge–

–slutar växa. En riktig tolkning av börsen.

Vi är överens.

Till solen. Först tillväxten för solceller–

–en global karta. Vad vill vi säga om den?

Kina står för den stora tillväxten av solceller.

Halva nybyggnationen 2017–

–och en tredjedel av den installerade kapaciteten globalt.

Dit går allt.

130 plus 53. Är det 2017 och 2018?

130 är installerad kapacitet och 53 det nya.

En ny bransch under uppbyggnad.

Det går inte att jämföra med vind.

Strukturell tillväxt.

Det är lättare att få ekonomi i det nu.

Producerar inte Kina så billigt–

–att ingen annan kan bygga solceller lönsamt.

Ja, men i många andra delar i värdekedjan–

–kan man tjäna pengar.

Vi har två exempel: Meyer Burger, svårt att uttala–

–och Scatec Solar. De verkar i olika delar...

Vill du ha "action" ska du välja Scatec Solar.

Bolaget bygger upp solkraft i tillväxtmarknaderna.

Bolaget är norskt.

Meyer Burger tillverkar utrustningen–

–för produktion av solcellspaneler. Ett schweiziskt bolag.

Där finns inte samma prispress?

Nej, men orderboken är knepig.

Kommer de stora beställningarna nu eller i nästa kvartal?

Om priset på solpaneler sjunker–

–är det positivt för världen, solkraft konkurrerar bättre.

Men man måste stanna kvar ett tag i sektorn?

Ja, den är volatil.

Många lycksökare...

Många lycksökare har nog rensats ut.

Med låga priser slås spelarna ut, men där är vi inte ännu.

Nej.

Meyer Burger stiger 6 % i dag, men har fallit mycket i år.

Förra veckan meddelades att orderingången varit svag i år–

–men kunderna skjuter beställningarna framåt–

–enligt bolagsledningen.

"Börsluncheffekten".

Fast det var faktiskt före programmet.

Lite vatten?

Förra gången ni var här pratade vi Campari.

I Börslunch håller vi på "varannan vatten"-principen.

Vi ska tala om vattenbrist i världen.

Kartan är något daterad. Kalifornien och Los Angeles–

–ska nog vara blått som för vattenbrist. Ni vill väl visa–

–att vattenbrist är ett stort och växande problem?

Över till Gabriels favoritämne: alkohol.

Och torkan stör produktionen.

Ja, mycket öl produceras i Indien och Afrika–

–som är stora marknader. Det kan även påverka–

–Europas börsbolag.

Grafen visar att en stor del av Heinekens produktion–

–sker i länder med vattenbrist.

Men en betydligt mindre del av Carlsbergs–

–och Diageos produktion sker där. Har du Carlsberg?

Ja.

Och du har Diageo.

Men det är bättre–

–att köpa bolag som löser vattenproblemen–

–än Gabriels ölproducenter.

Ingen humanitär katastrof...

Hur påverkas Campari?

Det förtäljer inte historien.

Kan det bli en högre råvarupriseffekt vid vattenbrist?

Ja, men det kan också bli produktionsstopp–

–om de inte får fram rent vatten–

–som ju även krävs för rengöring av maskinerna.

De hygieniska kraven är höga.

Sverige har ju jättemycket vatten–

–och stor aptit på öl.

Sol, vind och vatten... Vi knyter ihop säcken.

Hur viktigt är det i era investeringskommittéer–

–och talar om hållbarhet?

Vi har inga investeringskommittéer.

Investeringar på börsen ska vara för framtiden.

Områdena är attraktiva och vi tror på dem långsiktigt.

Ett av flera teman.

Man försöker hitta bra bolag för de kraven–

–men det finns även andra intressanta teman.

Kan man tvingas in i dåliga bolag på grund av ett tema?

För att spelarna i branschen är för få.

Faran finns, för att man så gärna vill gilla aktierna.

REC i Norge. Aktien är inte bra, men man vill gilla den.

Men den ska man hålla sig ifrån.

Man måste inte köpa, men man vill köpa.

Man vill att de ska lyckas.

Börslunch gick det bra för i dag. Ett toppenprogram.

Men det är slut för i dag.

Börslunch är tillbaka i morgon med Erika Wranegård–

–och Anita Lindberg. Häng med oss då.

I dagens Börslunch behandlas bland annat energi- och dryckesbolag. Dessutom gästar Eira Thomas, vd för Lucara Diamond.

I dagens program:

Intervju med Eira Thomas, vd Lucara Diamond.

Svag start på börsåret 2018.

Är toppen nådd?

Överraskningsindex vänder ned.

Nedrevideringar för cykliskt.

Sol, vind och vatten: Eon, Vestas, Meyer Burger och Scatec Solar.

Carlsberg.

Gäster: Ulrika Enhörning, Swedbank Robur och Cecilia Auvray, Handelsbanken.

Programledare: Jesper Norberg och Gabriel Mellqvist.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2%
Atrium Ljungberg 1.6%
Millicom 1.4%
Intrum Justitia -2.8%
Bravida Holding -3.3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier