”Man tjänar inga pengar på att tycka”

Välkomna till Börslunch i Göteborg torsdag 26 april.

Supertorsdag. Över 100 börsbolag rapporterar–

–och Riksbanken gav sitt besked tidigare i dag.

Ränteförvaltaren Fredrik Carlsson är här–

–men vi börjar med P-G Persson, vd för Platzer–

–en av dagens rapportörer. – Välkommen och grattis.

Rapporten verkade habil.

Vi är nöjda med rapporten och bolagets utveckling.

Men i vd-orden lät du inte helt övertygad.

Som vd är man aldrig nöjd.

I enskilda kvartal finns sånt som kunde varit ännu bättre.

Vi hade ett fantastiskt uthyrningshalvår i fjol–

–men årets kvartal har inte varit lika bra.

Det finns alltid saker att jobba på.

Men som helhet går det som tåget.

2017 var ett kanonår.

Förväntningarna på 2018? Kan ni leva upp till 2017?

Det blir nog precis lika bra. Marknadssituationen–

–är lika bra, våra förutsättningar är desamma–

–vi är lika bra riggade–

–och har lika spännande saker på gång.

Är uthyrningarna slagiga till sin natur–

–eller är det ett tecken på inbromsning?

Uthyrning ska man inte ta fram per kvartal.

Det slår mycket. En stor uthyrning räddar ett kvartal.

I branschen mäter vi skillnaden mellan uthyrda–

–och uppsagda kontrakt .

Ett kvartal kan ha extremt många uppsägningar.

Kvartal ett i år har vi haft många uppsägningar.

Med dagens marknadssituation–

–finns det vissa som gillar uppsägningar–

–eftersom hyrorna stiger vid omförhandling.

Hur mycket?

23 %, skriver vi i rapporten. För i fjol.

Vi har ett väldigt bra läge.

Och Riksbanken säger att vi inte har inflation...

En stark konjunktur i Göteborgsregionen.

Hyresutvecklingen är extremt stark.

Jag har varit på den här marknaden sen 1994.

2017 är bland de enskilda år som varit allra bäst–

–under alla de åren.

Göteborgs tillväxtmarknad–

–drivs väl främst av fordonsindustrin?

Stockholms bostadsindustri har varit lite avvaktande.

Hur har det varit i Göteborg?

Det är samma...

Vi är en kommersiell utvecklare, ingen bostadsutvecklare.

Men vi tar fram detaljplaner även för bostadsbyggrätter.

Vi har sålt ett antal bostadsbyggrätter 2017–

–och även i kvartal ett 2018. I rätt läge är det bra–

–men de vi säljer till har det tufft.

Marknaden för bostadsutveckling–

–är tuffare även i Göteborg.

Underliggande efterfrågan finns–

–men just nu är det avvaktande.

Ni påverkas inte av bostäder–

–ni har företag som hyresgäster, exempelvis Volvo.

Vi påverkas inte alls av det.

Bara om det blir en allmän sättning i fastighetsbranschen.

Då påverkas vi, förstås.

I er årsredovisning finns en graf över Göteborgs export–

–som växer starkt.

Det påverkar väl era hyresgästers betalningsvilja?

Oroas du av ett eventuellt handelskrig?

Nej, det gör jag inte.

De stora bolagen i Göteborg: Volvo Cars och AB Volvo–

–har haft egna lokaler ute på Hisingen.

Men de har sålt av och 2016 köpte vi.

Söderport köpte 2014, 2015.

Då blir de hyresgäster.

Det de genererar är underleverantörer och tjänstebolag–

–som jobbar mot dem.

Och de blir våra hyresgäster.

Där gynnar det oss om det går bra för storbolagen.

Vilka är årets målsättningar?

Vi har alltid målsättningar för uthyrningen–

–men det är interna mål i affärsplanen.

De målen är rätt tuffa.

Ni vill att substansvärdet ska öka med 10 % årligen.

Ni överträffade det målet med råge 2017.

Är det dags att höja målsättningen?

Man kan fundera över det när det går väldigt bra.

Vi ligger på ett rullande tal på 30 % med rapporten-

-i ökning av sunbstansvärde. Vi har ett finansiellt mål-

-visserligen över tid, på 10 %.

Då kan man fundera över om man ska höja det.

Men om man tittar över ett långt perspektiv-

-och det är så man ska se de finansiella målen...

10 % är ganska tufft, för vi når inte dit med kassaflödet.

Vi måste göra projektutveckling även i dåliga tider.

Jag tror att 10 % är ett bra mål över tid.

Med den här konjunkturen och avkastningen som sjunker-

-så är det ett lite för defensivt mål.

Vi ska snacka mycket räntor idag.

Är du orolig för stigande räntor?

Nej, jag är inte jätteorolig.

Med den negativa räntan som är nu-

-och vi som har ränteswappar...

Vi vill att det går upp till noll. Det är bäst för oss.

Så gärna upp till noll.

Men allting över det...

Alla höjningar av räntan är negativt för fastighetsbolag.

Tusen tack för att du kom hit.

Tack P-G Persson. Fredrik Carlsson kommer strax.

Men först ska vi titta på vilka rapporter vi haft.

Det är en diger och brokig samling.

Gränges finns bland vinnarna. Eftersom vi är i Göteborg-

-ska vi peka ut Latour som vinnare samt SKF.

Assa Abloy kan nästan ses som ett Göteborgsbolag-

-eftersom Latour är storägare.

Getinge däremot, Carl Bennets tyngda bolag-

-fortsätter sin resa ner idag efter besvikelse.

Vi får nämna Nokia också.

Oroväckande för Ericsson. Vi får nämna Johan Carlström.

Han föreslås bli ordförande för Fingerprint-

-där han är dominerande ägare.

Då säger vi välkommen till Fredrik Carlsson.

Du förvaltar ju en räntefond.

Det kom in många bolagsrapporter.

Kollar du på rapporterna? Konjunkturläget?

I vår räntefond investerar vi inte i företagsobligationer.

Men självklart påverkar det makrot i Sverige-

-och Riksbanken, vad som händer. Man tittar på sektorer.

Många är intresserade av bostadsutveckling och priser.

De sakerna tittar man ju på.

Och kanske på banker.

Verkstadsbolag?

Exportsiffror idag visar att exporten är urstark.

Så det är jätteviktigt.

I Sverige har BNP de senaste åren mycket byggt på-

-bostadsbyggande och byggande generellt.

Det är viktigt också.

Att räntemarknaden påverkar blev tydligt i tisdags.

Då gick tioåringen över 3 %.

Svårt för många att förstå varför det är viktigt.

Vi har en graf. Wall Street backade genast lite grann.

Varför är det så viktigt?

Att det är just 3 % beror på att det är jämna siffror.

Det har egentligen inget med saken att göra.

Är det bara en psykologisk effekt?

Jag tror att det är mer styrt av de som handlar aktier.

Om man kan få en säker avkastning-

-på 3 % de närmaste tio åren-

-och man inte ser att börsen har så mycket mer att ge-

-så blir det en intressant nivå att gå in i.

Det kan påverka. Annars tycker inte jag att just 3 %-

-på amerikanska statsobligationer i det segmentet-

-är särskilt högt. Man får betänka att Donald Trump-

-har gasat på med ofinansierade skattesänkningar-

-och nu blir det infrastrukturpaket.

Fed säljer obligationer...

3 % är egentligen inte högt.

Så det blir ingen jätteallokering från aktier till räntor?

Innan vi släpper tioåringen och tvååringen. Kombinationen.

Om de närmar sig för mycket. Förklara grafen.

Vi har försökt få in de här perioderna.

Ofta kan man se att när en centralbank...

...har höjt klart i en högkonjunktur går långräntorna ner.

Det är en indikation på att man går in i en lågkonjunktur.

Då tror marknaden på mindre avkastning på lång sikt?

Man ser räntesänkningar framöver-

-och man går in i långa obligationer och säljer börsen.

Det har varit en bra konjunkturindikator tidigare.

Jag är osäker på hur väl det fungerar idag.

Efter finanskrisen tog centralbankerna-

-ett mycket större grepp över hela räntekurvan.

Man köpte statsobligationer och höll koll på räntekurvan.

Det ser vi i Japan, Europa och i USA också.

Jag är osäker på om det är en parameter.

Men Fed är lite oroliga för den. Om den går mot negativt-

-så tycker de inte att det är så roligt-

-om det påverkar det allmänna förtroendet för marknaden.

På grund av att den går åt det hållet.

Nu när räntorna börjar stiga.

Hur ska man tänka när man går in på räntemarknaden?

Värdet på obligationerna borde minska när räntan stiger.

Det stämmer.

Egentligen ska man se det historiskt, hur det har varit.

Idag är räntorna oerhört låga.

Men Riksbanken har ju sitt inflationsmål.

Det är det de tittar på. Vi fick besked idag.

Många har pratat under året och sagt-

-att nu är det dags att Riksbanken normaliserar räntan.

Det har snarare varit ett tyckande.

Man tycker att det är dags?

Vi tycker också att det vore skönt om räntan kom upp lite.

Men vi som jobbar med ränteförvaltning får ta hänsyn till-

-vad vi tror, och vad Riksbanken gör. Vi kan inte tycka.

Det kostar bara pengar om man tar position efter det.

Du har med en graf som handlar om förhållandet-

-i den här svåra lågräntemiljön. Vi ska få upp den.

I en väldigt lång historisk tillbakablick...

Om man har tagit statsskuldväxlar så har man fått-

-positiv avkastning. Längre ut på riskkurvan så har man-

-fått väldigt mycket mer positiv avkastning.

I dagsläget, om vi tar nästa graf–

–så ser man att hela kurvan har flyttats ner.

Det betyder att ända ut till företagsobligationer–

–med bra kreditvärdighet, är det negativ avkastning.

Tar man hänsyn till inflationen så är den kraftigt negativ.

Det betyder att man tvingar ut kapitalförvaltare–

–på riskkurvan.

Ska man få nån vettig avkastning måste man ha börsen.

Där handlar det mycket om tajming.

För obligationer måste man ända ut till "high yield"–

–som förr kallades för "junk".

Det har folk förträngt att det kallades så.

"High yield" är vackrare.

Hur tänker man när man går in långa och korta räntefonder?

När är det dags att byta?

Traditionella räntefonder är ointressanta i dag–

–om du inte är säker på att skydd dig mot en börsnedgång.

Då spelar det ingen roll om avkastningen blir lite negativ–

–om det går riktigt dåligt på börsen.

Är du orolig att allt fler lockas in i det här?

Man tar mer och mer risk med både räntor och börs.

Vi har absolut sett–

–att bolag som aldrig skulle kunna låna pengar–

–i kapitalmarknaden för tio år sen–

–har lätt för att låna pengar i dag.

Det gör att andelen "dåliga" namn som lånar pengar ökar.

Det finns risk för att gemene man–

–äger kreditobligationer med ganska hög risk–

–fast de inte är medvetna om det.

Det är den stora risken med detta.

Det kom ett riksbanksbesked i morse.

Det var inga stora överraskningar.

De har alltid höjningar i sin bana.

Nu flyttar man fram det igen.

Du har med dig några grafer.

Jag vill visa det som Riksbanken ofta hänvisar till–

–KPIF exklusive energi.

Det här är en väldigt lång graf.

Men det är ingen dramatik.

Den har snarare vikt nedåt på sista tiden.

När man rensar bort de komponenterna...

De kan ju välja vilken inflationssiffra som helst.

Men nu fokuserar de mycket på den här.

Den ligger runt 1,5 %.

Det är för lågt.

De har gjort så mycket: sänkt räntan till minus–

–köpt statsobligationer och gjort allting de här åren.

De har även låtit kronan försvagas.

Ändå så orkar inte inflationen upp till deras mål.

Vad kan Riksbanken göra, då?

Så länge det är väldigt låg inflation i omvärlden–

–hos de vi handlar, är det enda de kan göra–

–är att se till att kronan försvagas hela tiden.

Det har de lyckats med.

Vi har en krongraf som visar hur dåligt det har gått.

Den känner ju alla till.

Det finns oro för att Riksbanken inte kan göra nånting–

–nästa gång det blir en sättning i ekonomin.

Kronan är redan sänkt och räntan är på minus.

Delar du den...

Verktygslådan är ju... Stefan Ingves hävdar–

–att en centralbank kan skapa inflation.

Sen får man negativa effekter av det.

Men verktygslådan är relativt tom.

När vi gick in i finanskrisen 2008–

–kunde man sänka räntorna ordentligt–

–och få fart på bostadsmarknaden osv.

I dag får man inte den effekten igen.

Det går inte att göra om det tricket.

Det är oroväckande.

Men då är det skönt att man har flytande växelkurs–

–så att man slipper hamna i den problematiken som...

Sista frågan... Finns det några instrument–

–som du tycker är intressanta, några särskilda räntepapper?

Företagsobligationer som inte ger nån ränta–

–är helt meningslösa.

Det är absolut det sämsta av två världar.

Det kan bli problem även i industribolag som ser bra ut.

Avkastningsfri risk skulle jag inte rekommendera.

Däremot om du är duktig på att hitta vissa bolag–

–kan du gå in i de mer högförräntade papperna.

Då får du läsa in dig på just de bolagen.

Vanliga räntefonder är jag inte särskilt...

Då får du ha en strategi–

–där vi kan tjäna pengar på rörelserna–

–och andra på andra saker. Det ska man leta efter.

Vilken ränta ska man nöja sig med?

På en företagsobligation?

Nöja... Det går inte att svara på.

Det är bara i förhållande till risken.

Men inga tydliga tecken på räntehöjningar i närtid.

Tack så mycket för att du kom hit.

Börslunch är slut för i dag.

Vi kommer nog snart tillbaka till Göteborg.

I morgon sänder vi från Stockholm som vanligt.

Vi har då med oss Stephanie Gabrielsson och Lars Hallström.

Börslunch sänder direkt från Göteborg och det är fokus på fastigheter och på räntemarknaden.

I dagens program:

Intervju med Platzers vd P-G Persson.

Dagens rapporter.

Är det viktigt att den amerikanska tioåringen är över 3 procent?

Råvaror och räntor.

Utmaningen med negativ ränta.

Kommentar till att Riksbanken lämnade räntan oförändrad.

Sveriges underliggande inflation.

Kronan och Riksbankens prognos.

Gäst: Fredrik Carlsson, förvaltare Carlsson Norén.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.7%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 16:20
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • MTG: 5:12

    MTG: "Våra produkter är relevanta"

    Under onsdagsmorgonen släppte MTG sin rapport där ett lägre resultat än väntat kunde presenteras. Bolagets vd Jørgen Madsen Lindemann är trots det nöjd med kvartalet.

  • Första storbanken rapporterar starkt3:39

    Första storbanken rapporterar starkt

    SEB lämnar stark rapport som slår förväntningarna på flera punkter. Bonava överraskar positivt och redovisar mindre vinstminskning än väntat. Getinge visar en bättre omsättning och orderingång än väntat och aktien stärktes. Husqvarnas nettoresultat levde inte upp till förväntningarna och aktien föll under morgonen.

  • Byggmax faller på rapport3:49

    Byggmax faller på rapport

    Morgonen bjuder på flera nya rapporter. Byggmax faller på börsen efter att ha rapporterat om minskat resultat. Inwido ökar omsättningen enligt förväntningarna och aktien är...