En negativ tysk tioåring, en inverterad räntekurva och några preffar

Välkomna till EFN Börslunch måndag 25 mars.

Vi gästar med glädje vår Göteborgsstudio.

Välkommen Fredrik Carlsson. Du skulle tala om-

-preferensaktier och andra tillgångsslag-

-men du är även erfaren ränteförvaltare-

-och i fredags smällde det till på marknaden.

Kul att du är här. Stockholmsbörsen balanserar på nollan-

-vänder ner lite nu. Den slits mellan orolig konjunktur-

-och glädjande nyheter under helgen från USA.

Först till den inverterade yield–kurvan-

-som skrämmer slag på många på marknaden.

Vi har talat mycket om den i Börslunch.

Den ser ut så här. USA:s tioåring minus tremånaders...

Varför är det så viktigt och vad hände i fredags?

Siffror från Europa-

-var ytterst svaga konjunkturindikationer.

Men kurvan har varit flack länge i USA.

Marknaden överraskades av att den är så flack.

Landet lånar väldigt mycket pengar i högkonjunktur.

Högkonjunkturen har varat länge-

-och ändå har den långa räntan inte stigit mycket.

Det kan vara en indikator för lågkonjunktur, recession.

Men indikatorn är inte precis.

Det brukar ta lång tid innan det slår igenom.

Och rejäla börsuppgångar kan komma på vägen.

Grundproblemet är att man får sämre betalt för pengar-

-långt borta än i närtid. Man tror att det ska gå dåligt.

I normala fall är det en indikation på att marknaden-

-vill gå ur riskfyllda tillgångar-

-och in i nåt mycket säkert-

-och nöjer sig med den avkastningen, runt 2,5 %.

Kanske även en indikation-

-på att Fed sänker räntan om ett antal år.

Det tar 16 månader i snitt, variationerna är stora-

-på när det blir lågkonjunktur. Och fram till dess-

-kan börsen rusa upp emot 20 %.

Så kanske ska man inte sälja på grund av det här.

I fredags var den andra stora räntesnackisen-

-Tysklands tioåring. Den har sjunkit under noll.

Vad betyder det?

Tysklands tioåring är dopad av ECB-

-eller av euron. Den enda säkra tillgången-

-inom eurosystemet. Så den fungerar inte som en mätare.

Om Tyskland hade en egen valuta i dag-

-kanske den borde handla 1,5-2 %.

Euron skapar problematiken-

-att när Italiens statistik är riktigt dålig-

-stiger italienska räntor...

Den dynamiken måste ECB ständigt brottas med.

Att det går under nollstrecket, är det psykologiskt?

Ja, förstås, men den har varit under noll ett bra tag-

-så det är inte så stor grej. Men man måste tänka på-

-att det är den säkraste investeringen inom EMU.

Men vi har även glada nyheter från Tyskland.

Ifo–siffrorna var starka: 99,6 i mars-

-upp från 98,7 i februari. Allt är inte nattsvart.

Är tysk industri inte så dålig som man kan tro?

Den motsvarar absolut inte 0 % i tioårig ränta.

Men tysk industri är osäker med tanke på bilindustrin.

Jag är ingen expert på det, men det känns osäkert-

-för stora investeringar-

-man vet inte vart marknaden tar vägen.

Till USA igen. I fredags kom ännu en ränterelaterad nyhet.

Trump nominerade Stephen Moore till Fed–ledamot.

Han är en Fed–kritiker.

Penningpolitiken i USA har blivit mer dramatisk.

Nån reflektion?

När Trump tillträdde tyckte han att centralbankschefen-

-höll räntorna för låga. Han gjorde sig av med Yellen.

Sen har Trump varit på Powell om att räntorna är för höga.

Då blir man inte förvånad av nomineringen-

-av en person som är duvaktig.

Vi visar den prick i "dotplotten" som är relevant-

-eftersom Fed hade möte förra veckan.

Många ledamöter justerade ner sina prognoser-

-från två höjningar till inga alls. Överraskande?

Nej, det hade de kommunicerat.

Men ändå lite överraskande för marknaden-

-räntorna sjönk mycket efter det.

Det förvånade oss lite.

Intressant att se på Fed Funds...

Prognoserna från marknaden diskonterar sänkningar nu.

Marknaden räknar med sänkningar.

I fjol när börsen skakade-

-gick den och räntemarknaden åt samma håll.

Den traditionella säkerheten uteblev.

Men nu är ordningen återställd. Fungerar det bättre nu?

I november, december när marknaden var riktigt stökig-

-sjönk statsobligationsräntorna i de stora länderna.

Det hjälper förstås till att Fed visar-

-att det är ungefär det här man tål. Marknaden-

-var nog osäker på om Fed skulle höja räntan-

-trots den skakiga marknaden.

Nu visar man hur mycket skakighet man tål-

-innan man vill stävja det.

Det har nog ökat marknadens självförtroende.

Färdigskakat, hoppas vi. Huvudnumret i dagens program-

-är preferensaktier. Vi talar om dem för sällan här.

Det heter aktier-

-men kan snarare betraktas som ett ränteinstrument-

-eller ett mellanting.

Preferensaktier påverkas mycket mer av-

-den allmänna räntenivån, så länge bolaget är okej.

Det är lite intressant.

Vår första graf kommer från USA-

-och visar landets "preffar" som kollektiv i orange.

Och ett klassiskt amerikanskt börsindex-

-som stiger, i blått.

De är utan utdelningar...

Värdeökningen för den som investerar i preferensaktier-

-kommer helt från utdelningen: kupongen.

Värdeutvecklingen som vanlig aktie är noll-

-och det är "fine".

Ja, för du får den fina räntan varje år.

Runt 6 %.

Du får lägre beta, lägre samvariation med aktiemarknaden-

-men hög utdelning. Frestande.

Klövern är ett exempel på samma sak.

Du kapar några toppar och bottnar i den oranga preffen.

Tar man bara ett enskilt namn-

-kan det handla om namnspecifika saker.

Men när man tittar på många som i förra bilden-

-blir det lättare att se-

-att instrumentet är mer ränteliknande.

Klövern var ett dåligt exempel-

-med oron över skuldsättningen.

Över till en bredare kurva med fyra andra preffar.

Klövern är ett fastighetsbolag-

-liksom de här fyra bolagen.

Fastighetsbolagen tycks fullständigt dominera...

I Sverige gör de det.

Vår fastighetssektor är stor och framgångsrik.

Här är det lättare att se-

-att de tappade i värde i början av 2018-

-för att ränteuppgången diskonterades.

Går det allmänna ränteläget upp-

-blir kupongerna mindre attraktiva.

Eftersom du kan hitta avkastning på annat håll.

Men i slutet av 2018 påverkades de av den allmänna oron-

-så det fanns två skäl...

De har kraftigt slagit tillbaka under 2019-

-när Fed visar att man inte vill höja räntan i evighet-

-och tar hand om marknaden...

Du får tillbaka de båda samtidigt.

Dubbelt tryck nedåt och dubbelt tryck uppåt.

Så du är inte helt immun mot kurssvängningarna-

-när du köper en preff? Värdeförändringen finns-

-även om den är dämpad.

En kreditbedömning av bolaget krävs.

När du köper en aktie räknar du på kommande värdeökning-

-men en preff ska...

...fortsätta betala.

Som en obligation. Är den analysen svårare att göra-

-för en privatinvesterare?

Nej, den analysen är lätt, men i det här-

-finns även ett optionsämne.

De aktuella bolagen har rätt att köpa tillbaka de här-

-på vissa nivåer. De nivåerna måste man ha koll på.

Man måste sätta sig in i dokumenten.

Om värdet handlas upp över återköpsnivån-

-kan man tvingas ner om det blir dags.

I vissa lägen kan det ändå vara värt att äga dem.

Tror man inte att de ska köpa tillbaka dem-

-kan det ge bra avkastning.

Jag har en bild av...

Vi har ju tittat på seriösa fastighetsbolag...

På ytterkanten finns sämre bolag som ger ut preffar.

Ska man vara extra försiktig? Även vanliga aktier-

-kan ju vara dåliga.

Man får göra en ordentlig kreditbedömning-

-men de bra bolagen i Sverige...

Eftersom de vill kunna låna billigt på sin vanliga skuld-

-ger de ut preffar för att öka det egna kapitalet-

-och då är de redo att betala upp rätt bra...

Riktigt bra bolag som betalar 5,5-6 % i kupong-

-är riktigt spännande.

En stor skillnad mot...

..."high yield"–obligationer.

Man tar mer specifik risk, mer risk-

-men på ett bra bolag till skillnad från den sidan.

Högavkastande "high yield"–räntor rör ofta högriskbolag.

Här får du säkra bolag med bra ränta.

D–aktier gränsar till det här. Två finns-

-på Stockholmsbörsen. Sagax med sin finansinnovation-

-och SBB som nyligen hakade på, i orange.

Samma dynamik. De flyter på i sidled medan stamaktierna-

-svänger. Vad är en D–aktie?

En stamaktie med en kapad utdelning.

Man köper den som en preferensaktie...

Ja, men det här drivs av "rating"–instituten-

-som inte accepterar hela kapitalet i en preferensaktie-

-som eget kapital. Men det gör de med D–aktierna.

Tanken är densamma. Att få en bra "rating"-

-på sin vanliga skuld.

Högre kapital i stället för högre belåning-

-och lägre kreditbetyg. "Kapad", en övre gräns...

Men det låter dåligt. Du köper dem för utdelningen...

...men den har ett tak.

Ja, det stämmer.

Avslutningsvis över till några andra tillgångsslag-

-som är ännu ovanligare för svenska investerare.

En av dina fonder där preferensaktier har störst andel.

Mycket fastigheter.

Kan du förklara hybrider kort?

Hybridobligationer är efterställda.

De är betydligt mer riskfyllda än seniora obligationer.

De kan även användas av fastighetsbolag-

-fördelen för bolaget är att räntekostnaden kan dras av-

-till skillnad från när man ger utdelning.

AT1:or. Banker som behöver pengar.

Efter finanskrisen kom regelverket-

-som får marknaden att ta mer risk vid bankkonkurser-

-i stället för staten.

Vi har inte gått upp så mycket i AT1:or-

-för att Santander Bank köpte inte tillbaka-

-fast det har varit kutym.

Vi tror att det blir bättre för investerarna framöver-

-man kanske måste höja kupongen vid emittering.

Lite osäkert regelverk.

Santander ändrade dynamiken på marknaden.

Ja, absolut.

Nu har en kvart gått, tyvärr.

Alla de här tillgångarna ligger i gränslandet-

-mellan traditionella obligationer-

-och konventionella aktier. Hög avkastning...

...med ränteliknande avkastning oavsett instrument.

Preferensaktier är kanske lättast-

-för privata investerare. Hoppas att det var lärorikt-

-även för er som tittade. Det blir kul-

-att följa räntemarknaden och börsen.

I morgon är vi tillbaka i Stockholmsstudion-

-och ska tala med Esbjörn Lundevall och Erik Sprinchorn.

Tack för i dag, vi ses igen i morgon.

Preferensaktier, marknadsoro och den inverterade räntekurvan. Det är några av ämnena som tas upp när Börslunch har åkt till Göteborg för att prata med ränteförvaltaren Fredrik Carlsson från Carlsson Norén Asset Management.

Programledare: Gabriel Mellqvist

 

  • Fortsatt lönepress i USA2:39

    Fortsatt lönepress i USA

    Skärtorsdagens och veckans sista makroanalys med Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken, och EFN:s Ara Mustafa.

  • 16:28

    "Ericsson ska värderas högre"

    I dagens Börslunch ligger fokus på rapporterande bolag som Ericsson och Billerud Korsnäs. Dessutom har Martin Guri från Kepler Cheuvreux och Jonas Olavi från Alfred Berg med sig några egna case.

  • Kinas stimulanser ger effekt3:37

    Kinas stimulanser ger effekt

    Positiv statistik från Kina. Förhandlingarna mellan Theresa May och Jeremy Corbyn går trögt. I dag kommer inflationssiffror från Storbritannien och eurozonen. Morgonens makro med Lars Henriksson och Nada Razooq.

  • Tre japanska köpcase21:13

    Tre japanska köpcase

    Är Japan en intressant marknad att investera på? Det svarar Jonas Edholm från Skagen Fonder och Linn Hansson från Handelsbanken på i Börslunch. Dessutom intervjuas Avanzas vd Rikard Josefson, efter att bolaget släppt sin kvartalsrapport i dag.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.6%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 6.5%
Beijer Ref 4.6%
Sandvik 3.6%
Sagax -1.5%
Avanza -2.6%
Thule Group -3.1%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Rikard Josefson: ”Vi måste växa vår fondaffär”6:18

    Rikard Josefson: ”Vi måste växa vår fondaffär”

    Nätmäklaren Avanza Bank släppte sin rapport under tisdagen och aktien föll tio procent. Både rörelseresultatet och intäkterna var lägre än väntat. Bolagets vd Rikard Josefson gästar Börslunch för att kommentera rapporten, verksamheten och framtiden.

  • Fed öppnar för högre inflation3:34

    Fed öppnar för högre inflation

    EU och USA förhandlar om frihandelsavtal. Fedledamöter kan tänka sig inflation över två procent. Inköpschefsindex från New York överraskade positivt.

  • Game of Thrones & Game of Makro19:26

    Game of Thrones & Game of Makro

    Streamingtjänster och makroekonomi är högt på agendan i dagens Börslunch som gästas av Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg och Nordnets sparekonom Frida Bratt. Dessutom intervjuas Storytels vd Jonas Tellander.

  • Storytels vd: så expanderar vi internationellt5:35

    Storytels vd: så expanderar vi internationellt

    Streamingtjänsten Storytel växer snabbt och är i dagsläget verksamma på 16 marknader. Bolagets vd Jonas Tellander gästar Börslunch för att kommentera tillväxten, möjliga konkurrenter och dispyten med Bonnier.