Här finns pengarna inom hållbar energi

Hej och välkommen till Börslunch på EFN.se.

Det är torsdagen den 24 augusti.

Börsen handlar kring noll.

En del mindre bolag rapporterar.

De flesta tas emot negativt.

Men i dag ska vi helt ägna oss åt sektorn–

–som präglas av strukturell tillväxt - hållbar energi.

Patric, berätta om de strukturella drivkrafterna.

Det handlar om att det har hänt många nya grejer.

Viljan att det ska hända finns verkligen.

Dessutom börjar det finnas ekonomiska förutsättningar.

Och i slutänden börjar folk få pengar–

–för att finansiera den här typen av verksamheter.

Du är inne på att viljan finns.

Den finns ju i konsumentkraften till stor del.

Alexander, du har en graf som visar styrkan–

–i konsumentkraften. Det här är när Tesla lanserades.

Global andel av sedanförsäljningen i världen–

–jämfört med olika iPhone-modeller.

Tittar man på storstäderna ser man vilket tryck det är–

–på elbilar.

Att köra avgasbil kommer att bli som att röka inomhus–

–inom kanske ett-två år. Trycket i trenden visar–

–att man på ett dygn lyckades sälja fler–

–än mot när iPhone kom för tio år sen.

Det var en hygglig konsumenttrend.

Likheterna var att pris och kvalitet framhölls–

–som orimliga. Samma sak har vi hört om elbilar.

"Det är för dyrt och för dålig räckvidd."

Just dragningskraften från konsumenter har gjort–

–att prognosen för elbilar har justerats upp–

–för varje år som går. Du har en graf över det också.

Det här är basen i all form av teknikutveckling.

Marknaden och analytiker har svårt att hänga med–

–eftersom det inte är linjärt utan exponentiellt.

Det är inte 1, 2, 3, 4, 5 utan 1, 2, 4, 8, 16, 32 osv.

Det gör att bedömarna hela tiden ligger efter kurvan.

Det har vi sett inom solenergi som är exakt samma sak.

Priserna faller i takt med att efterfrågan stiger.

Då ligger man hela tiden efter kurvan–

–och måste justera upp hela tiden.

Det är inte bara genom Tesla man kan få exponering–

–mot elbilstrenden. Det finns också Infineon–

–som är marknadsledande inom halvledare. Berätta.

Det är ett klassiskt case att man ska köpa spaden–

–och inte guldgrävarna.

Elbilsbolagen är svåra att bedöma framför allt Tesla.

Vår tanke är att el är vårt århundrades olja.

Om man då vill exponera sig mot en helt central aktör–

–i omläggningen av samhället från råvaror till teknik–

–så är Infineon en tysk leverantör–

–av craft semiconductor.

Det finns i alla eldrivna handverktyg–

–laddningsstolpar till elbilar, i elbilar...

Man har ungefär fem gånger mer av den varan i en elbil–

–kontra en förbränningsmotor.

Det är helt fundamentalt i hela omställningen mot el–

–oberoende vad det handlar om.

Tesla är en populär aktie även hos svenska småsparare.

Håller du med om att man ska bredda...

Det finns skäl att titta bortanför varan som ska säljas.

Det händer så mycket på teknologifronten.

Vi tittar ännu längre bak i värdekedjan.

Litium kommer att finnas där–

–oavsett vad som händer på batteriteknologisidan.

Efterfrågedimensionen är väldigt stark–

–och drivs på av att dieselbilar blir mindre poppis.

Då måste man ersätta dem med batteribilar.

Vi tittar på två bolag som vi tycker är intressanta–

–i litiumdimensionen. Efterfrågan på litium växer–

–samtidigt som utbudet är begränsat.

Framför allt kommer de projekt som ligger i pipeline–

–sällan att kunna leverera förväntade volymer.

Men litiumbolagen är inte svenska, utan...?

Ett bolag som vi gillar heter Orocobre.

Det är noterat i Australien.

Ett annat finns i USA – Albemarle.

Här måste man vara noga och göra jobbet–

–när det gäller miljödimensionen.

Det finns miljörisker på vattensidan–

–och det gäller att respektera lokalbefolkningen.

Där får man göra ett tydligt jobb–

–för att se om det är långsiktigt hållbart.

Det är samma resonemang som Alexander.

Han valde Infineon. Vad tror du om det?

Där kan man ha lite olika syn på utbud och efterfrågan.

Efterfrågan finns tveklöst.

Man kan ha olika syn på huruvida utbudet–

–överskrider efterfrågan.

Där skiljer vi oss åt lite grand.

Just råvarubolag har vi valt att ställa oss utanför.

Vi vill investera i kvalitativa bolag–

–med ett starkt management som styr förutsättningarna.

För råvarubolagen är det en volatil råvarumarknad–

–som styr. Hur skicklig man är har mindre betydelse.

Priserna på elbilsbatterier har sjunkit.

Du har en bild som visar att det ska gå ännu mer nedåt–

–och följa mönstret för solpaneler.

I så fall kan vissa få problem, eller hur?

Det är en central graf i tänket–

–att el är vår tids olja.

Det bygger på att det är teknikbaserat.

Inom solenergi har vi sett Swansons lag.

För varje dubbling av produktionskapaciteten–

–av solpaneler så faller priserna med runt 20 %.

Samma sak finns inom datorindustrin med Moores lag.

Nu ser vi att batterierna verkar följa–

–samma inlärningskurva som solpaneler har gjort.

Batterierna faller ungefär 15-20 % per år.

Vi är ganska tidigt i cykeln. Produktionskapaciteten–

–mångdubblas varje år.

Det har du också en graf över.

Här jämför vi kapaciteten 2017, det blå.

Panasonic har 12-13 gigawattimmar per år–

–och ska nästa år gå upp till över 50.

Man inser vilka enorma investeringar som görs.

I och med att det är den här kostnadsutvecklingen–

–desto mer produktionskapacitet, ju mer faller priset–

–förstår man vad som händer med priserna.

Intressant är Teslas samarbete med Panasonic–

–i Gigafactory. De andra stora aktörerna är kinesiska.

Där kan man generellt tänka sig vad som händer–

–inom lagringsbranschen i stort. Slåss inte med Kina–

–och de statssubventionerade bolagen.

Det har vi sett inom solpaneler där kineserna tagit över.

Det har gjort det enormt svårt att tjäna pengar där.

Riskerna finns att det också kommer att gälla batterier.

Vad tycker du kring det, Patric?

Man ska var försiktig med att investera i miljöer–

–där kinesiska staten har ett intresse–

–och där teknologiutvecklingen går väldigt fort.

Där går fort att hamna på fel häst.

Därför tittar vi lite längre bak i kedjan.

Men också där man inte får samma problem som i batterier–

–och det bara handlar om att ha en stor plånbok–

–och investera i nästa stora fabrik.

Då är man med sin inte lika stora fabrik–

–tvåa på bollen. Konkurrensfördelen är bara–

–plånbokens storlek. Det har vi sett i halvledarindustrin–

–solindustrin och andra industrier. Jag är orolig för–

–att vi får se det när kineserna är med i matchen.

Elbilsbatterier är väldigt stora och tunga saker–

–vill man inte ha det nära bilfabrikerna?

De jag har pratat med tycker att det ska var nån i Europa.

Här finns ju en stor bilindustri. Alla ska göra elbilar.

Absolut. Men det finns många andra, rätt tunga grejer–

–som går att exportera till konkurrenskraftiga priser.

Det är förstås viktigt att vara nära slutkunden–

–men i många andra industrier har det gått att lösa.

Det blir nog ingen skillnad här.

Ett närliggande ämne är energilagring.

Din kollega Christian Brunlid talade om MyFC här i går.

Är det hög risk?

Absolut. Bolaget är tidigt i sin utveckling–

–och risken är betydande.

Det handlar om att finansiera den typ av teknologier–

–vi tror ska driva många år framöver.

MyFC är ett alternativ–

–där vi valt att vara med som rätt stora ägare.

Spännande, men ett bolag som från tid till annan–

–måste jobba igenom utmaningar.

Ett annat är Alelion, också energilagring.

Ett bolag som jobbar med energilagring för lyfttruckar.

Det är extremt kostnadseffektivt–

–att byta ut blysyrabatterier mot litiumjonbatterier–

–betydligt miljöeffektivare och väldigt bra–

–även ur ett payback-perspektiv.

Det är spännande, en annan typ av exponering.

Ett First North-bolag, market cap runt 0,5 miljarder.

Det låter riskfyllt, men du har en graf–

–över ett bolag där det var riskfyllt.

Det är viktigt att satsa på rätt häst.

Ett exempel... Industrin är rätt ny.

Den lockar till sig entreprenörer–

–och affärsmodeller som kan vara "långsvansade"–

–med stora investeringar. Då kan det bli–

–som för Hanergy Thin Film.

Det bästa inom solenergin visade sig få stora utmaningar–

–och innehålla mycket luft.

Därför är det så viktigt att göra en finansiell analys–

–och även en hållbarhetsanalys, riskhantering även där.

För oss är den delen lika viktig–

–som den traditionella finansiella analysen.

Alexander, du tycker att sol är riskfyllt–

–och tycker att det är bättre att satsa på vind: Vestas.

En kort kommentar till det Patric sa.

Vi skiljer oss åt. Vi fokuserar på lite större bolag–

–Patric på lite mindre. Vi vill hitta–

–de kvalitativa bolagen som redan tjänar pengar.

Vestas är ett exempel på ett bolag...

Inte lika illa som Hanergy, men de var rätt illa ute 2012.

I dag har det förändrats till en kassamaskin–

–de lämnar utdelning och köper dessutom tillbaka aktier.

De har nästan problem med överkapitalisering.

En skillnad mellan vind och sol–

–är att det finns service inom vindkraft.

Mekanik. Grejerna kräver service regelbundet–

–annars havererar de. En solpanel sätter du upp på taket.

Efter 20 år fungerar den lika bra som vid installationen.

Ingen service-business att tala om.

För Sveriges framgångsrika verkstadsbolag–

–ger servicen stabilitet och hög marginal på intjäningen.

Därför tycker vi att vind är det intressanta.

Men det här omöjliggör på lång sikt–

–för vindenergi att konkurrera med solenergi.

Mekanik kan aldrig gå till noll, om man extrapolerar.

Men det kan teknik. Man kan se ett scenario–

–där solenergi blir nästan gratis – el blir nästan gratis.

Då kan vind inte vara med längre.

Stålpris och växellådor kan inte bli noll.

Men det ligger längre fram.

Vestas vinner så länge–

–sen blir det dina högriskaktier i sol.

Det var ett par exempel på bolag i portföljen.

Vi jobbar inte enbart inom den typen...

Det är ett av de mindre innehaven i portföljen.

Vi jobbar mycket med rätt stora bolag–

–världen över, men vill även hitta en relevant exponering–

–och bestämma oss för var i värdekedjan vi ska vara.

För att undvika problem med konkurrens och teknologi–

–som är svåra att överblicka–

–i en brasch som förändras så snabbt.

Ett annat spår inom sektorn är energieffektivisering.

Förklara vad grafen visar.

För att vi ska klara tvågradersmålet–

–har IEA tittat på hur mycket som behöver investeras–

–inom förnybar energi. Det traditionella–

–när vi talar om ny energi, men även energieffektivitet.

Ett område som ska växa mer än dubbelt så snabbt–

–som förnybar energi.

För miljön är det effektivaste att inte förbruka energi–

–istället för att investera i "fiffigare" produktion.

Energieffektivitet är ett område–

–för en stor del av våra investeringar.

Vilka bolag gillar du där?

Ett amerikanskt bolag: IPG Photonics är världsledande–

–inom energieffektiv materialbearbetning.

Ett japanskt bolag som jobbar inom OLED.

Ett betydligt mer energieffektivt sätt att skapa skärmar.

Fagerhult i Sverige.

Äntligen.

19 % av världens elförbrukning används för belysning.

En LED-lampa sparar 80 %.

Är det en av dina favoriter?

Fagerhult är nog för litet, men Osram–

–en avknoppning från Philips–

–sysslar också med LED-belysning.

Jag håller med Patric. Det talas om "negawatt"–

–energi som sparas är den bästa energin.

Där finns de riktigt stora, fina frukterna.

Och de mest kvalitativa bolagen, vi slipper teknikrisken.

Innan vi avslutar vill jag rekommendera–

–förmiddagens intervju med Elektas vd på EFN.se.

I eftermiddag intervjuar vi Latours vd Jan Svensson.

I morgon får vi fler bra gäster. Tack.

Dagens Börslunch ägnas helt åt en sektor på börsen som präglas av strukturell tillväxt, nämligen hållbar energi. Patric Lindqvist, förvaltare på Handelsbanken, och Alexander Jansson från CB Fonder gästar programmet.

I dagens program:

Explosionsartad försäljningsökning av elbilar väntas
Infineon dubbelt så stora som konkurrenter
Litiumbolagen Orocobre och Albemarie
Elbilsbatterierna följer solpanelernas prisfall
Batterifabriker ökar i antal
Energilagring
Syna energibolagen!
Sol är riskfyllt, vind är det som är intressant
Energieffektivisering

Programledare: Charlotte Stjerngren och Ellinor Beckett

 

  • MTGX en besvikelse för MTG4:29

    MTGX en besvikelse för MTG

    Mediebolaget MTG:s resultat för det tredje kvartalet blev bättre än väntat på de flesta punkter. Johan Fohlin intervjuar bolagets vd Jørgen Madsen Lindemann.

  • Allt från morgonens rapportbonanza9:08

    Allt från morgonens rapportbonanza

    MTG slår förväntningarna. Avanzas kostnader tynger. Telia har tillväxtproblem. Tele2 imponerar. Axfood ser högre matinflation. Fabege överraskar positivt. Mycket pekar uppåt för Klövern. Orexos marginaler lyfter. Ökad orderingång för Mycronic.

  • Atlas starkt och Getinge tappar efter rapport3:58

    Atlas starkt och Getinge tappar efter rapport

    Atlas Copco och Getinge har presenterat sina rapporter under dagen. Atlas Copcos aktie har gått upp runt två procent medan Getinge tappar kring tre procent. Lars Söderfjell, aktiestrateg på Ålandsbanken, kommenterar rapporterna. 

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Tele2 6.6%
Axfood 2.5%
Getinge 1.4%
Avanza -4.7%
Modern Times Group -7.5%
Mycronic -8.6%
Uppdaterad tor 10:42
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier