Tuffa tider för detaljhandeln

Välkommen till Börslunch.

MTG delas upp, Kappahl rapporterar–

–och Dropbox noteras i dag.

Och med oss har vi Agnetha Jönsson och Maria Landeborn.

Välkomna båda två. – Det jag försökte avbryta och säga–

–är att MTG i dag meddelar att man delar upp bolaget–

–i två verksamheter: MTG, som huvudsakligen är e-sporten–

–och Nordic Entertainment, som är tv-verksamheten.

För att ge lite mer klarhet i det–

–har vi med oss Jørgen Madsen, som blir vd för MTG–

–och Anders Jensen, som blir vd för Nordic Entertainment.

Jørgen, jag börjar med en fråga till dig.

Det har spekulerats i marknaden om en sån här uppdelning–

–under ganska lång tid. Varför sker den nu?

Det sker nu, då vi länge har investerat–

–i de här två bolagen.

Nu skapar vi två separata aktiehistorier.

Vi har en historia för det nordiska–

–och en för det digitala och globala, i MTGx.

En naturlig resa för MTG och en del av vår omvandling.

Anders, du blir vd för Nordic Entertainment.

Det uppfattas inte lika spännande som MTG.

Hur ser du på möjligheterna för bolaget på marknaden?

Jag ser inte det på det sättet.

Vi har byggt upp en fantastiskt spännande verksamhet–

–i Nordic Entertainment under de senaste åren.

Jag får höra benämningar som "gammel-tv"–

–och "traditionella plattformar" och så.

Det är lite missvisande. Vi är i en digital omvandling–

–där vi ligger i framkant.

Vi har cirka 20 % i digitala intäkter redan i dag.

Viaplay och Viafree växer och går som tåget.

Vi kommer att fortsätta investera tungt–

–i tillväxtmöjligheterna.

Vi har stark kassa och en stark nordisk position–

–och kan lägga oss i framkant.

Det är en spännande verksamhet–

–som inte bara innehåller tv och digital verksamhet–

–utan även den kreativa motorn i våra studior–

–och nu också Splay.

En följdfråga om det här investeringsbehovet.

Kan du berätta om var behoven är störst–

–för att stärka er konkurrenskraft? I vilka områden?

Det handlar nog mycket om att elda på.

Våra satsningar på originaldrama i Viaplay–

–gör verkligen positiv skillnad.

Vi har en pipeline med högkvalitativa produktioner–

–de kommande två, tre åren.

Där kan vi öka investeringen och ligga än mer i framkant.

Vi kan också ta fler kliv i den tekniska innovationen–

–för Viafrees och Viaplays plattformar.

Men vi kan också göra organiska investeringar–

–i våra tv-boxar för att ge stöd till reklammarknaden.

Vi investerar nästan 400 miljoner i nya licenser–

–för våra radiostationer i Sverige, som också går bra.

Jag ser flera möjligheter till god avkastning på kassan.

Jag tror att Agnetha har en fråga till Jørgen.

Ja, det rör det här med kassaflödet.

Nu när ni knoppar av tv-verksamheten–

–släpper ni också en stor del av kassaflödet.

Har ni sett på hur ni ska göra med uppdelningen?

Ska ni kapitalisera upp kvarvarande MTG?

Båda bolag kommer ju att ha korrekt kapitalstruktur.

Det är väsentligt. MTGx har en lång rad förpliktelser–

–kring "earnout" och annat.

Vi har ett antal förvärv vi vill göra.

Därför kapitaliserar vi bolagen på rätt sätt–

–så att båda bolag kan gå ut och förvärva–

–och ta produkterna och affärerna ytterligare steg framåt.

Jørgen, en följdfråga på det.

Hur ser du på konsolideringsbehovet?

Hur ser marknaden ut och hur aktiva ska ni själva vara–

–i en sån konsolidering?

Om du menar MTGx, så vill vi ingå partnerskap.

Vi vill att produkterna ska accelerera snabbare–

–för att få större marknadsandel och bli mer relevanta.

Det kan man göra med partners, som vi söker aktivt–

–för att kunna få ut våra produkter på större bredd–

–till de olika konsumenterna.

Du kan säga nåt om Norden där.

Konsolidering har man talat om länge, ur olika perspektiv.

Efter 20 år i telekom innan jag kom till MTG för 4 år sen–

–har ordet "konsolidering" dykt upp ofta.

Konsolidering är ingen strategi–

–men de möjligheter den medför är intressanta–

–som tillgång till större kundbaser–

–och fler möjligheter att kapitalisera–

–på investeringar vi gör i innehåll och teknologi.

Konsolidering kan ske på olika sätt.

Frågan är om vår tilltänkta sammanslagning med TDC–

–var konsolidering eller inte.

För mig var det nog snarare produktutveckling–

–och möjlighet för båda att kapitalisera.

Det finns fler såna möjligheter på horisonten.

Vi tackar er för det, Anders och Jørgen.

Vi ska gå över till den skakiga börsen.

Vi börjar med att titta på–

–hur S&P 500 har utvecklats under Q1–

–jämfört med 2016 och 2017.

Svag start på året. Det har skakat till några gånger.

Senast nu är det handelskriget.

En av flera faktorer som får det att skaka till.

Vad är era tankar kring vad som händer?

Det är flera samverkande faktorer.

Efter den urstarka starten på börsåret–

–var det först lönestatistik och inflation.

Sen har både korta och långa räntor stigit kraftigt–

–speciellt i USA. Det gör aktiemarknaden orolig.

Sen är det också oberäkneligheten från USA:s president.

Han återkom plötsligt med ett förslag om tullar–

–och nu går vidare med det mot Kina.

Marknaden är orolig för konsekvenserna–

–för världshandeln och konjunkturen.

Vi har precis fått upp tillväxten i global ekonomi–

–och centralbankerna förbereder reträtt.

Det känns som dålig tajmning.

Vad ska man säga?

Nu kommer det man oroade sig för innan Trump tillträdde.

Han har gjort saker som har tagits emot positivt–

–som skattesänkningar, men det här med protektionism–

–har aldrig varit bra för börsen.

Man drar paralleller till 2002–

–när Bush införde ståltullar.

De var tänkta att vara begränsade.

Trump pratar om att de ska vara länge.

2002 gick börsen ner 37 %.

Om man drar den parallellen, kan man bli lite nervös.

Är det en överraskning? Han har sagt det sen valkampanjen.

Man har förträngt det.

Nu är det fakta, innan var det snack.

Det positiva kan vara att det bara är förhandlingstaktik.

Man går ut stenhårt för att förhandla med Kina...

Det är väl lite hans stil att agera.

Jag hoppas på att det är så.

Som Mia säger, blir det ett eskalerande handelskrig–

–knäcker det nog den här konjunkturfasen snabbare–

–än det hade gjort annars.

Kina tar det lite lugnt med motåtgärder.

Man har inte dragit på med det stora artilleriet ännu.

Det tyder på att man hoppas på en förhandlingsfråga–

–snarare än ett regelrätt handelskrig.

Det händer mycket i dag. KappAhl har rapporterat.

Det var som väntat ganska svagt. Aktien backar.

KappAhl har haft det tufft den senaste tiden.

"Retail" har över lag haft det väldigt tufft.

Om vi tittar på stilindex–

–så råder ingen tvekan om att det är en svag marknad.

I februari skyller man även på vädret.

Hur är era tankar? Finns det hopp?

På sikt finns det hopp.

Det handlar om att försöka kompensera för tappet–

–i fysiska butiker med försäljning online.

KappAhl pratar om en tillväxt på 30-40 %. Det är högt.

Problemet är att precis som för H&M och MQ–

–är online så lite av den totala försäljningen.

Den kompenserar inte för tappet i butikerna.

De backade med över 5 %.

På sikt börjar det få balans–

–men det dröjer. Vi vet inte hur trenden–

–med omsvängningen till online fortsätter.

Det här är en väldigt pressad sektor.

Om konjunkturutvecklingen försvagas–

–blir det fortsatt tufft.

Det är många moment. Butik kontra online är en del.

Det är också hur man handlar.

Förr var det en butik för ett märke.

Nu är det plattformar som säljer flera märken.

Hela logistik och lagerkedjan–

–blir viktigare än den varit för traditionell handel.

Där agerar bolagen olika.

Där kommer också att utkristallisera sig ett mönster.

Där har H&M inte varit så jättelyckade–

–vad det gället snabbhet i leveranser, returer–

–fraktfritt och så vidare. Där finns mycket att göra.

För konsumtionen över lag–

–är man kanske redan inne i en fas–

–där man konsumerar mindre.

Om man hade lagt in Boozt i den här grafen–

–hade de gått väsentligt bättre än de traditionella.

Men Boozt har backat på senaste tiden.

Är det bara e-handeln och vädret?

Är det ett annorlunda köpbeteende hos konsumenterna?

Det är möjligt. De låga räntorna har ju inneburit–

–mer pengar över att konsumera för.

Där börjar vi också nå vägs ände.

Boozt och Zalando har vuxit väldigt fort–

–men marginalerna har varit tunna eller negativa.

Marknaden har inte brytt sig om det.

Börssentimentet har varit positivt och riskaptiten hög.

Det har man glatt betalat väldigt mycket för.

Nu när man börjar oroa sig för vad handelskrig–

–och stigande räntor får för effekter, är man försiktig–

–med att betala P/E 50 för en tunn marginal.

Det finns risk för en nedvärdering av de bolagen.

I går satte Dropbox priset på sin notering i dag.

Eller hur? 21 dollar, man hade sagt intervallet 18-20.

Det har varit ett stort intresse inför noteringen.

Dropbox tjänar än så länge inga pengar.

Man förlorade runt 100 miljoner dollar–

–på en omsättning på 1 miljard dollar förra året.

Bolaget växer snabbt, det klassiska it-bolaget–

–som förhoppningsvis växer in i lönsamhet.

Mottagandet är intressant, med tanke på klimatet i övrigt.

Vi har Spotify som ska noteras om nån vecka–

–så det är centralt för dem.

Tech är ner 6 % på en vecka, USA:s sämsta sektor.

De får ett lite högre pris.

Den största noteringen sen Snap för ett år sen–

–på techsidan. Ett värde på 67 miljarder kronor.

Ett rätt stort bolag.

Det var övertecknat 25 gånger i emissionen.

Ett rätt stort intresse...

Stort fokus på USA:s centralbank, räntor och inflation.

USA:s tioåring ligger på 2,8, långt från botten–

–som noterades i september, om jag minns rätt.

Det får Maria att tänka på tre damer:

Mat-Tina, Tina Turner och Tina Fey.

Varför tänker du på dem?

De här kvinnorna har namnet gemensamt.

Vi har använt ett begrepp i samband med börsuppgången:

TINA, "There Is No Alternative".

Inga alternativ till aktier.

Jakten på avkastning har inneburit–

–att alla pengar som strömmar in på marknaden–

–inte ökat inflationen för priser–

–men för tillgångspriser, som aktier.

Rätt stor risk på aktiemarknaden har krävts–

–för att kunna få avkastning. Obligationer gav nollränta–

–eller negativ avkastning. Men nu när räntorna stiger–

–snabbast i USA, där tioåringen närmar sig 3 %–

–blir det ett alternativ igen. En löpande avkastning–

–på att hålla den där och även stötdämpning–

–om konjunkturen försämras. När räntorna faller–

–stiger obligationspriset. Effekten som efterfrågas–

–av investerare i obligationer återkommer.

När räntan stiger mot 3 % blir det intressant.

Men andra alternativ kommer, som råvaror–

–som verkar intressantare än på länge.

Vi talade om guld tidigare.

En klassisk investering i oroliga tider.

Om vi backar till att USA:s tioåring ligger runt 2,8...

Den globala vinsttillväxten på aktiemarknaden–

–beräknas till 10 % i år.

Blir det så, är aktier fortfarande intressant.

Men skakar det, så att investerarna flyr från risken–

–väljer de räntebärande för att komma åt sidan.

Det finns fler alternativ.

Förut var aktier det enda, nu finns annat också.

För tredje programmet i rad–

–talar vi om guld eller silver. Vi tar pulsen...

Men i räntediskussionen tar vi även upp bankerna.

Svenskt bankindex ligger klart under index i år.

På fem års sikt visserligen upp–

–men bankerna hänger inte med.

Ett skäl är de strukturella förändringarna–

–med alla stora förändringar av regler–

–som kräver mer kapital.

Problem när räntan sjunker, men även när den stiger.

Dels har vi det som pågått några år:

Mer kapital krävs, stora förändringar i regelverken...

De har lyckats höja marginalen på bolån–

–eftersom de måste ta mer betalt för risken.

Klassiskt går det bättre när räntorna stiger.

Är du lite försiktig?

Ja, för osäkerheten påverkar.

Storbankerna börjar bli mer lika obligationer.

Vinsttillväxten är inte stor, utdelningarna är höga–

–vilket kan göra det intressant...

Ingen rejäl vinsttillväxt.

Enligt prognoserna ligger det "flat" för storbankerna.

Hur tror du att den nya aktören Enkla–

–påverkar de etablerade bankerna?

Det kan förstås få effekt. Även andra aktörer–

–erbjuder ungefär detsamma med lägre räntor–

–och pressar priserna. Konkurrensverket rapporterar–

–om effekten av de nya aktörerna:

Boräntorna kan troligen pressas med 0,2–0,4 %.

Det gynnar konsumenter på marknaden–

–men blir tuffare för bankerna.

Bankernas lånetillväxt har drivits av stigande bopriser.

Redan goda marginaler har stigit. Men marginalpress–

–och avstannad tillväxt på bostadsmarknaden–

–gynnar inte bankerna. Och stigande räntonetton–

–har vi inte sett mycket av på hemmaplan.

Riksbanken har fortfarande –0,5 i styrränta.

Och regleringarna minskar knappast.

Nej, det gör de inte. Och apropå de nya aktörerna...

Enkla, och Stabelo som samarbetar med Avanza–

–rundar bankerna genom att själva emittera obligationer–

–direkt på marknaden. De tar bort mellanledet–

–och kan därför få lägre ränta.

Men de obligationerna och den typen av lån–

–funkar bara för kunder som klarar kraven.

Fastigheterna har bra värde–

–och måste hålla sig till bottenlån.

Nån annan har gjort den första kreditbedömningen.

Även Collector ska ge sig in i bolånebranschen–

–för kunder som inte passar i bankernas mallar.

Utan fast anställning, men med hyggliga inkomster.

Företagare, personer med många, korta anställningar...

Många yngre jobbar så.

En nisch av personer.

Hårdrar man aktörerna blir det bara en mittfålla–

–kvar till bankerna. Inte de bästa kunderna–

–de sämsta vill de inte ha–

–"mellanmjölkskunden" blir kvar hos storbankerna–

–om det här fortsätter.

Tidigare har du talat om de mindre aktörerna här.

Nordax utvecklas bättre än Resurs och Collector.

Man har lite tur. Det blev utköpt.

Ett bud kom från storägarna Nordic Capital.

Tror du att man ska ha Collector och Resurs nu?

Collector är spännande, den har sjunkit mycket.

Inte bara i år. En längre graf–

–hade visat en ännu större nedgång.

Nivåerna börjar bli intressanta. Tillväxten är bra.

Fastighetsexponeringen genom Balder har straffat sig.

Storägaren som de samarbetar med.

Pengarna läggs på tillväxt–

–och utveckling av nya produkter.

Bristen på utdelning avskräcker många–

–men tillväxten är bra. Lyckas de finns i grunden–

–en väldigt bra digital verksamhet–

–som inte är så dyr att expandera.

Collector är intressant för under 70 kronor.

Vi får se hur det gått när du kommer nästa gång.

Maria var inne på bygginvesteringarna.

I förrgår kom siffror från Byggindustrierna–

–som fick oss att sätta kaffet i halsen.

Prognoserna för byggandet 2018 och 2019–

–visar att det, inte förvånande, toppade 2017.

Men för 2019 förväntas ett fall på 30 % för nybyggen.

En risk... Det har ju bidragit till konjunkturuppgången.

Den extremt starka svenska ekonomin–

–var kopplad till bomarknaden på två sätt:

Byggandet bidrar starkt till BNP-tillväxten.

Och hushållen känner sig rika–

–när bostadspriserna och börsen stiger–

–och ekonomin går bra. Hushållens konsumtion–

–har bidragit till farten på ekonomin. Nu bromsar den in–

–bostadspriserna sjunker, osäkerhet...

Risken finns att hushållen slutar konsumera–

–så att det blir självuppfyllande. En risk för framtiden–

–som Riksbanken borde fundera på.

Lite deppigt program, känner jag.

Eller hur? Det gynnar strategin "buy the dip."

Men nu behöver vi ta helg.

Med de orden tar vi helg och köper "dippen".

På måndag gästas vi av Cecilia Auvray–

–och Ulrika Enhörning.

Och Lucara Diamonds vd kommer, om jag inte tar fel.

Vi hoppas det. Tack och trevlig helg.

Turbulensen på börsen och uppdelningen av MTG är två av ämnena i dagens Börslunch.

I dagens program:

Jørgen Madsen Lindemann,  vd MTG och Anders Jensen, vd Nordic Entertainment intervjuas om uppdelningen av MTG.

Svag start för S&P 500.

Tungt för detaljhandeln.

•Dropbox börsnoteras.

•T.I.N.A – There Is No Alternative

Minskade bygginvesteringar 2019?

Bankerna släpar efter.

Gäster: Maria Landeborn, Skandia och Agnetha Jönsson, Finansliv.

Programledare: Jesper Norberg och Matilda Karlsson.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Beijer Ref 7.2%
Modern Times Group 6.7%
Alfa Laval 6.4%
THQ Nordic -2.1%
Billerudkorsnäs -2.1%
Fagerhult -4%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier