Guldkornen på Indiens dyra aktiemarknad

Välkommen till Börslunch 23 maj. Vi ska tala om Indien-

-och det färska valresultatet därifrån.

Stora nedgångar på Stockholmsbörsen i dag-

-sämst går det för cykliskt: gruva och verkstad i botten.

Allra längst ner bland storbolagen finns Sandvik.

I en artikel i Dagens Industri meddelar Björn Rosengren-

-att han inte blir långvarig. Rubrikerna antyder-

-ett skifte snart. Men kanske är artikeln inte lika hård.

Nytt val i Indien och fokus på det i dag.

Ja, en sån här dag känns det bra-

-att rikta blickarna bortåt.

Vi har med oss Lisa Synning och Louise Dufwa.

Välkomna.

Ett färskt valresultat från världens största demokrati.

1 miljard personer bor i Indien. Fler...

Vad säger ni om valresultatet?

Det var rätt väntat att Modi skulle göra bra ifrån sig-

-även om han tidigare i år och under hela valperioden-

-har gjort en del tveksamma reformer.

Som sedlarna. En dag ogiltigförklarades alla sedlar-

-med valören 500 och 1 000 rupies.

Problematiskt för många småföretagare.

Förra valet vann han på löftet-

-att utplåna fattigdomen. Varje indier...

Men, "to be fair", sånt tar väl lång tid?

Det tar jättelång tid, en av de stora vinsterna-

-med valresultatet, är att genomförandet av de stora-

-och svåra reformerna som påbörjats-

-kräver mer än fem år. Nu får han ytterligare fem år.

Nu har drygt hälften av rösterna räknats-

-på fem timmar hade över 300 miljoner röster räknats-

-900 miljoner röstberättigade finns i Indien.

En enorm apparat som pågår i sex veckor.

Resultatet tycks bli ännu starkare än 2014.

Det ökar förhoppningarna om att man orkar-

-genomföra de svåra reformer som krävs-

-men som man inte riktigt mäktade med-

-i slutet av förra mandatperioden.

Jättebra för marknaden.

Håller du med om att marknaden ville se det här?

Ja, det har prisats in på sistone.

Åtminstone efter Pakistan–konflikten-

-som inträffade för en tid sen.

För första gången på länge svarade man Pakistan.

Tidigare har man inte gjort det.

Modi fick stort inhemskt stöd för det.

Kan det här ge nån sprutt på marknaden-

-eller är det inprisat?

För nån dryg vecka sen kom vallokalsundersökningar.

De pekade i den här riktningen.

Så marknaden har gått starkt nu på slutet.

Det kan nog fortsätta om resultatet bekräftas.

Men, som du sa, Stockholmsbörsen var ner-

-och tiderna är volatila. Indien och marknaden-

-påverkas också av det. Det här valresultatet-

-ville marknaden se-

-och det byggs nog in många förhoppningar.

Man ska nog vänta med den långsiktiga vyn-

-och se vad budgeten innehåller.

Vilka reformer som föreslås, i vilken takt-

-och vilken ordning...

...innan man drar för många slutsatser.

Men troligen är det positivt.

Förvaltare som kan Indien talar ofta om-

-att infrastrukturen... Det är svårt att få till det.

Svårt för folk att ta sig till jobbet...

Städerna växer så snabbt, ett "catch up"–spel.

Hur ser reformerna ut där? Är de viktigast?

Där behövs inga reformer. Det byggs mycket infrastruktur.

På det stora planet byggs en fraktkorridor-

-järnväg mellan Delhi och Mumbai. I städerna-

-byggs tunnelbanor och "airtrains"-

-för att underlätta jobbpendling. Där händer mycket.

Problemet med Indiens infrastruktur-

-är att den industrin inte fungerat optimalt.

Korruption...

Konkursmässiga bolag har haft kontrakten-

-och inte slutfört projekten.

En viktig reform har genomförts för att få ordning på det.

För ett par år sen infördes konkurslagstiftning.

Allt är inte utrett och därför har det inte tagit fart-

-men med tiden kan det nog sakta, men säkert-

-gå att få upp tempot lite.

Men det är inte lätt.

En landreform borde läggas till nästa period-

-för att lättare kunna omdisponera mark.

Den är inte populär, så det har dröjt.

Men möjligen kan den komma nu.

Indien är ett stort land-

-och mycket makt finns på regional nivå.

Därför kan det vara svårare-

-att implementera reformer i praktiken.

Vår graf visar att Indien växer snabbare än Kina-

-den andra stora tillväxtmarknaden. Den snabba tillväxten-

-lockar många "emerging markets"–förvaltare.

Vi ska snart diskutera "pros and cons".

Indien växer snabbare än Kina.

Aktiemarknaden har också gått snabbt.

Indien förväntas också fortsätta växa snabbare än Kina.

Men den senaste BNP–datan visade en liten avmattning.

Indien skulle kunna växa snabbare än Kina på sikt.

Indiens demografiska situation är bättre framöver.

Men så kommer det inte att vara vid alla tidpunkter.

Men ser vi på demografin är det så.

Men den goda tillväxten har ett pris.

Nästa graf visar p/e–talen för Indien och grannländerna.

Indien är rätt högt värderat.

Man betalar mycket för det man får.

Är Indien för dyrt relativt det man får?

För vår portfölj, småbolagsportföljen-

-för tillväxtmarknaderna-

-har vi haft svårt att hitta bra case.

Men i vår inriktning är värdering en viktig komponent-

-innehaven får inte vara för dyra.

Det smärtar att se p/e–tal som börjar runt 30-

-och sen fortsätter uppåt. Kanske ännu mer-

-för önskade placeringar, extra attraktiva-

-inom tillväxtmarknaderna.

"Consumer staples", konsumentprodukter...

En bensäker och given tillväxt...

Men där ser det väldigt dyrt ut.

Indien har gått väldigt bra-

-jämfört med många andra tillväxtmarknader.

I nästa graf ser vi jämförelser mellan p/e–tal.

Håller du med, Lisa? Tveklöst ser det ut så...

Ja, Indien är en av de dyraste marknaderna globalt.

Jag håller med om att konsumentbolagen-

-är orimligt högt värderade i ett globalt perspektiv.

Mycket bättre värderingar-

-finns i andra länders konsumentbolag-

-men även i den indiska marknaden.

Vi tittar mindre på värdering-

-och mer på vinstrevideringar.

Är vinstrevideringarna positiva-

-och vi ser en bra utveckling, kan man betala rätt mycket.

Det har inte blivit dyrt nu, så har det alltid varit.

Med Indiens struktur kommer marknaden troligen-

-alltid ha en värderingspremie.

Man får relatera till historiken.

Men varför är det så dyrt?

Delvis för att Indien är en rätt sluten ekonomi.

Indiens investerare har ofta inte så stora möjligheter-

-att investera utomlands. De är begränsade-

-till den inhemska marknaden.

Jämför man djupet i den kinesiska och indiska marknaden-

-finns färre riktigt bra bolag som är tillräckligt stora-

-för att bli attraktiva för investeringar.

I Indien blir det trångt i dörren.

Finns nåt annat skäl till att Indien är dyrt?

Jag håller med Lisa. Men Indien är också-

-en av världens största demokratier.

Mycket pekar på att Indiens utveckling-

-kan bli densamma som Kinas de senaste åren.

Kina har ju blivit en enorm ekonomi.

P/e–talen kan jämföras med andra länders.

Förvaltare som sysslar med Vietnam, Pakistan-

-och andra länder refererar ofta till Indien.

"Så bra är det här landet."

"Jämför med Indien, ska skillnaden vara så stor?"

"Antingen är de här för billiga eller Indien för dyrt."

Stämmer inte det?

Vi har mer exponering mot exempelvis Vietnam.

Även andra tillväxtmarknadsländer-

-som Sydkorea och Taiwan.

Mycket på grund av värderingen.

Vi hittar olika tillväxtcase som även kan bygga på...

Enorma strukturella tillväxtcase som faktiskt är billiga.

Era olika sätt att närma er investeringar-

-gör att ni ser olika på Indien. Du vill handla billigt-

-och du vill betala dyrt för tillväxt.

Jag vill inte betala dyrt, men jag kan göra det.

Man börjar i olika ändar.

Värdesätter tillväxt högt eller värderingen.

För oss är värderingen viktig.

Vi kan inte kompromissa för mycket kring den.

Men självklart kan vi betala mer för tillväxt-

-men det sker mer sällan.

Du har ett case kopplat till Indien som handlas i Kanada.

Fairfax India.

Fairfax India är ett investmentbolag-

-som drivs av indisk–kanadensaren Prem Watsa.

Kanadas motsvarighet till Warren Buffett.

En investmentportfölj med enbart indiska bolag.

Rätt billig "trade".

Vi får exponering mot Indien till ett rimligt pris.

"Price to book" runt 1.

Ett av de senare tilläggen i portföljen-

-är en av Indiens snabbast växande flygplatser.

"Revenue growth in CAGR" har legat på runt 20 %-

-de senaste tio åren. Fantastiskt.

De satsar på att även bli världens bästa flygplats.

Vi talar om handelskriget i dag.

Indien prissätts som en skyddad ekonomi-

-som inte dras med i USA:s och Kinas bråk.

Indien är inte en del av värdekedjan-

-när Kina exporterar till USA.

Det stämmer. Indiens exportindustri är liten.

Ett misslyckande egentligen.

Men nedsidan blir då mindre i dag.

Men handelskriget gör att globala bolag-

-undviker att placera all produktion i Kina.

Vietnam, Indonesien och Indien-

-brukar vara bland de första länderna som nämns.

Tillsammans med reformerna som införts-

-de senaste fem åren och möjligheten till fler reformer-

-gör att Indien har chans att öka andelen-

-dra nytta av allt det här.

I den bästa av världar kan det gynna Indien.

Letar du bolag med stark inhemsk...?

Både inhemsk, för ekonomin växer-

-men vi ska även titta på vilka bolag som kan dra nytta-

-av Indiens komparativa fördelar. Lyckad export...

Vi har några it–servicebolag i portföljen.

Exempelvis Tata Consultancy. De exporterar it–tjänster.

De drar nytta av att vara högutbildade, engelskspråkiga...

Många har relativt låga löner.

Kan man göra samma resa i nåt annat segment-

-inom tillverkningsindustrin är det intressant.

Då tittar vi på möjligheterna att investera i det.

Och man måste nog vara pragmatisk-

-och se vilka reformer som slår igenom-

-och vad som sker i handelskriget.

Men en enorm potential finns.

Enorm potential, hög prislapp...

Ja, så kan det sammanfattas.

Enorm potential, men väldigt hög prislapp.

Vi måste sätta punkt, en kvart har gått.

I morgon är vi tillbaka. Vi stannar-

-i de exotiska miljöerna: Saudiarabien och Iran.

Geopolitik, mycket olja och råvaror.

Vi gästas av Christian Kopfer, Nordea-

-och Viktor Carstenius, Exportkreditnämnden.

Tack så mycket för i dag, och tack alla tittare.

Narendra Modi går mot en jordskredsseger i valet i Indien. Vad detta innebär för den indiska aktiemarknaden svarar Lisa Synning från Handelsbanken och Louise Dufwa från Swedbank Robur på i Börslunch.

Det bjuds även på ett aktiecase i form av Fairfax India.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Ara Mustafa

  • Dubbla tullbudskap från USA3:30

    Dubbla tullbudskap från USA

    En hård Brexit är mycket osannolik enligt Boris Johnson. I dag väntas Iran bryta mot kärnkraftsavtalet. USA:s handelsminister Mnuchin är optimistisk till ett handelsavtal med Kina, medan president Trump fortsätter på den hårda linjen.

  • Därför väljer Bornold Volvo före Traton16:05

    Därför väljer Bornold Volvo före Traton

    Kappahls svaga rapport, Tratons (dvs Scanias) börsnotering och Beyond Meat. Det är några av ämnena som Johanna Kull från Avanza och Joakim Bornold från Söderberg & Partners avhandlar i dagens Börslunch.

  • Marknaden letar sänkningssignaler2:56

    Marknaden letar sänkningssignaler

    Mindre duvaktiga toner från Federal Reserve. Marknaden har fullt fokus på helgens G20-möte. Riksbanken minskar antalet möten. Morgonens makroanalys med Kiran Sakaria och Matilda Karlsson.

  • Bolagen som borde ha en grön premie17:44

    Bolagen som borde ha en grön premie

    Börslunch andra sommarspecial gästas av Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB. Stora Enso, Alfa Laval, Nibe, Vestas och Swedish Match är några av de bolag som analyseras.

  • Faktorerna som talar för Kinnevik17:02

    Faktorerna som talar för Kinnevik

    Börslunch första sommarspecial fokuserar på Kinnevik. Stefan Wård, analyschef på Pareto, reder bland annat ut vad som egentligen hände när investmentbolaget först ville sälja Millicom men sen ändrade sig.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.3%

Vinnare & förlorare

Lundin Petroleum 3.3%
Evolution Gaming Group 2.3%
Nordea 2.3%
ÅF -2.4%
Indutrade -2.5%
Bravida Holding -2.9%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier