Kina styr börsen

Välkomna till EFN Börslunch onsdag 23 januari.

Stockholmsbörsen handlas ner något i dag–

–i linje med andra marknader. Uppgifter om motgångar–

–i samtalen mellan USA och Kina bidrar–

–till det sura börshumöret.

Och i dag talar vi om Kina och handelskrig.

Det passar väldigt bra. Kul ämne.

Samtalet för vi med Gunnar Påhlson och Kristina Sandklef.

Kinaexpert och veteranförvaltare–

–aktiv på marknaden sen 1989.

Först ska jag nämna att Castellum, fastighetsbolaget–

–kommit med sin efterlängtade kvartalsrapport.

Den var stark, utdelningen höjdes för 21:a gången i rad.

Vill ni veta mer kan ni se en intervju–

–med vd Henrik Saxborn på EFN.se.

Vi börjar med de uppgifter som florerar–

–om att handelssamtalen mellan USA och Kina–

–stöter på motgångar.

Nån reflektion över läget?

Vi får se. Vi vet att Kinas stora förhandlare Liu He–

–ska åka till Washington i slutet av månaden–

–för att träffa Lighthizer.

Problemet är att "handelskriget" rör så mycket mer–

–än bara tullar. Påtvingad tekniköverföring–

–i vissa fall ingen respekt för immateriella rättigheter–

–och patent, cyberstölder...

Det handlar nog mest om–

–vem som ska vara världsledare, både ekonomiskt–

–och högteknologiskt i framtiden.

Den här dynamiken tycks styra börser på många håll.

Kanske svårt att sammanfatta?

De geopolitiska frågorna har dominerat–

–det sista halvåret. Det styr förstås värderingen–

–på bolag i tillväxtmarknaderna, Asien–

–och särskilt i Kina. Kinas börs var en av de sämsta 2018.

Sen i juli förra året när handelstarifferna infördes–

–har värderingen sjunkit på kinesiska aktier–

–som en konsekvens. Ett av de viktigaste hindren–

–för att på sikt bli mer positiv–

–till investeringar i Asien.

Vi måste få en framtidstro–

–på att frågan kan lösas på nån nivå.

I måndags kom BNP-siffror som var de lägsta sen 1990.

Hur oroad är du av siffrorna?

De är helt i linje med vad man kunde förvänta sig.

I västvärlden tror vi att Kina är världens verkstad–

–med maximal tillväxt. Den synen är förlegad.

Xi Jinping har varit ledare sen 2013.

Hans mål är inte maximal tillväxt, utan stabilitet–

–och att bygga social infrastruktur:

Pensionssystem, trygghetssystem, bättre utbildning...

Och främst satsa på miljöfrågorna.

Då får tillväxten offras.

Var det här väntat?

Ja, sen Xi Jinping tillträdde har man talat mer–

–om att sätta kvalitet framför kvantitet för tillväxten.

Nu när Kinas ekonomi är så stor–

–kan man inte förvänta sig lika höga tillväxtsiffror–

–som för 10–15 år sen. Procentuellt sjunker de.

Men därmed inte sagt att tillväxten avstannar–

–eller är liten. Ungefär ett Australien växte Kina med.

Om tillväxten inte prioriteras högst–

–hur ska investerarna hantera det?

Ekonomin blir mognare, om nu 6 % tillväxt kan kallas det.

Det blir svårare att hitta investeringar eller bolag–

–som kan producera högre vinst år efter år. Strategin–

–blir mer defensiv. Man tittar mer på kassaflöden–

–och på vad man får i utdelning.

Speciellt om man inte tror att regeringen–

–eller ledningen har som mål att växa maximalt.

Ett delmål var att öka konsumtionens andel av BNP.

Det är nu uppnått. 70 % av BNP för tidigare år–

–består av konsumtion.

Ett styrmedel tycks vara att strama åt kredittillväxten.

Grafen visar hur kredittillväxten och BNP korrelerar.

Skuldsättningen är enorm och landet bromsar in.

En stor utmaning för Kina.

Inte minst för att en stor del av skulderna–

–finns hos statliga bolag som får lån och stöd–

–för att fortsätta att existera fast vinsten uteblir.

De statliga bolagen är primärt lokalt ägda.

Som om Trollhättans kommun hade ägt Saab.

Då hade nog Saabs biltillverkning fortsatt utan vinst.

För Peking är det svårt att stänga de bolagen–

–så länge planekonomin består.

Med marknadsekonomi skulle en del av bolagen–

–som inte är lönsamma gå omkull.

Det vore bra för Kinas ekonomi.

Men då vore tillväxten inte så snabb?

De statliga bolagen står inte för den största delen–

–av den snabba tillväxten. De privata är mer lönsamma.

Vi har ännu en kreditgraf.

Den är lite plottrig, men 2014 var Kinas krediter–

–200 % av BNP, i dag är de 250 %.

De har växt otroligt snabbt. Hur ser du på...?

De röda, nedersta staplarna har vuxit snabbast.

Företagskrediter, "corporate bonds".

Ett resultat av att regeringen–

–kontrollerar de fyra, fem största bankerna.

De är statsägda. En kvot finns–

–för bankernas maximala utlåning. Den har minskat–

–liksom gråmarknads-systemet, "shadow banking".

Företagen tar då lån via marknaden i stället.

Inte så konstigt.

Så man vill strama åt kreditgivningen–

–men den växer av sig själv.

Ett stort djur som är svårt att kontrollera.

Läckage finns överallt.

Och skuggbankerna är inte reglerade av staten.

Så dem vill man få bort–

–eftersom man inte vet säkert hur stora deras lån är.

En del av skälet till den lägsta BNP-tillväxten på tio år–

–är den medvetna åtstramningen av finansieringen.

Ytterligare en faktor är intressant.

TSMC är ett av dina största innehav.

En av flera halvledartillverkare... Är den här i Taiwan?

TSMC är noterat i Taiwan.

De har vinstvarnat eller...

Prognosen för första halvåret 2019 var svagare.

Skälet är avmattningen för smarta telefoner–

–och servrar för tillverkning av kryptovalutor.

Bitcoin-priset har korrigerats kraftigt. Man tror–

–att andra halvåret blir lite bättre. Jag är inte orolig.

Industrin är cyklisk–

–och priserna på minneskomponenter och halvledare–

–har sjunkit på sistone. Vi har även en global avmattning.

Inte så märkligt.

Men bolaget är världsledande med spjutspetsteknologi.

Bara Samsung och TCMC har den nyaste teknologin–

–för tillverkning av halvledare. Och som får lönsamhet–

–genom volymfördelar. TCMC har dessutom fördelen–

–av en "outsourcing"-modell.

De tillverkar kundanpassade chipp till slutkunderna.

Investeraren behöver inte veta–

–vilken slutprodukt som ska växa. Mobiler, datorer–

–servrar, självkörande bilar, datacenter...

Alla de drivkrafterna finns. Tror man på AI–

–och självkörande bilar blir TCMC en av vinnarna.

Du ville tala om kapprustningen kring AI.

Vilka sektorer ska man investera i?

Kinas ekonomi är politiskt styrd.

För några år sen–

–investerades det i infrastruktur.

Nu satsar man på högteknologisk utveckling.

Även "Made in China 2025" är en stötesten–

–i handelsproblematiken med USA.

Den nämndes runt 116 gånger i 301-rapporten...

...från handelsdepartementet i USA.

I de delarna finns det möjligheter...

Det finns mycket statliga pengar.

Även om Kina spelar ner vikten av "Made in China 2025"–

–för att inte reta USA, fortsätter det.

I förra veckan kom en rapport–

–om hur det fortsätter på lokal nivå.

Det är nog en effekt av handelskriget.

Förra våren förbjöd man–

–ett amerikanskt teknikbolag att sälja komponenter–

–till ZTE, en stor tillverkare av teknologi och mobiler.

De hade sålt till Iran där man har embargo.

Nordkorea, tror jag. Det kvittar–

–de har säkert sålt till båda två.

När tillgången på komponenter stoppades–

–höll ZTE på att gå omkull.

Ledarna tänker att de själva ska satsa–

–för att bli världsledande på det teknologiska kunnande–

–de behöver. Det går igenom på alla plan.

Man vill göra sig mindre beroende av USA.

En öppning mot Europa: nya sidenvägen...

Allt görs för att vidga affären mot Europa.

USA drar sig tillbaka, då breder Kina ut sig.

Trump tar hem trupper från Filippinerna–

–och vill göra detsamma i Sydkorea.

Ekonomiskt stöd till Indonesien dras in.

Och Kina flyttar fram positionerna.

Nu när Kina växer utanför gränserna–

–kan det bli världens största ekonomi–

–och det förargar USA. Lite ironiskt.

Trump förstår inte världspolitik. Han gör självmål–

–genom att ta hem positionerna från Asien.

Målet "Made in China 2025"–

–är inget som kommit sen Trump tillträdde.

En "medium- and long term-plan"–

–"for science and technology development"–

–lanserades redan 2006. Och redan 2010–

–varnade USA:s handelskammare–

–för att det skulle bli ett stort problem.

Massivt industrispionage, stora uppköp–

–av högteknologiska bolag...

Ett tyskt institut gjorde en studie–

–som visade att 64 % av alla bolagsförvärv–

–som kineser gjort i Tyskland 2014–2017–

–var bolag som passade "Made in China 2025".

Liknande tendenser syns i Sverige. Svenska Dagbladet–

–avslöjade att tre halvledarbolag i Sverige–

–har sålts till kinesiska bolag.

Jag vet inte om alla hade dubbel användning–

–att de kan användas även i den militära sektorn.

Det här är ett problem.

Kina satsar på utveckling av högteknologi–

–för dubbel användning: militär och civil.

Vapenembargot mot Kina–

–gör att de egentligen inte får köpa sånt.

Tillbaka till marknaden. Men det är oroväckande.

Det finns de som tror–

–att vi står inför ett nytt kallt krig.

Det ihop med den amerikanska kritiken–

–av interneringslägren i Xinjiang–

–gör att även om vi sitter här och pratar ekonomi–

–så kan de här spökena dyka upp och ställa till det.

Nåt man måste ta i beaktan.

Ni är båda vaksamma till att investera i Kina.

Vi har investering i Kina, men vi väljer bolag noga.

Vi vill ha bolag med låg skuldsättning.

Vi vill ha bolag med bra kassaflöde–

–och som betalar utdelningar.

Vi vill ha välskötta bolag som inte bryter ESG-regler–

–som sköter sin "corporate governance".

Vi är allt striktare.

Vi ska snart titta på några favoriter. Men först...

Vad behövs för att det ska vända upp?

Fed har signalerat att vi närmar oss en normal räntenivå.

Marknaden börjar diskontera det.

Vi behöver en miljö där vi sett sista räntehöjningen.

Det leder till att dollarn, som är övervägd–

–inte kraschar, men korrigeras mot de asiatiska valutorna.

Kan vi inte ta in den grafen...

Hongkongdollarn är platt och fin.

Hongkongdollarn har varit peggad på 7,80–

–mot US-dollarn sen 1983–

–när Thatcher gick med på att lämna tillbaka Hongkong.

Den kinesiska valutan har varit mer rörlig.

Man ser att grafen gick ner från 2005.

Då stärktes den. USA tyckte att den var undervärderad.

Sen i april förra året har valutan tappat 10-12 %–

–som ett svar på handelsåtgärderna.

Det här kompenserar lite för det.

Men dollarn är dyr.

De asiatiska ekonomierna har dränerats på kapital–

–för att dollarn har varit för stark.

Om man behöver stimulera USA, korrigerar dollarn.

Pengarna går tillbaka till mer riskfyllda marknader.

Om oljan kan hålla sig under 60 dollar–

–är det positivt för Asien.

Slutligen måste det bli en trovärdig lösning på konflikten.

Du var inne på den humanitära kritiken mot Kina.

Investerarna skulle väl kunna dra öronen åt sig–

–så att utländskt kapital inte vill...?

Det är en risk som finns.

Jag var med på Stockholm China Forum i höstas.

Det var väldigt hårt tonläge–

–mellan kineser och amerikaner.

De förstod inte varandra riktigt.

Kineserna sa att de omskolade dem–

–och gav dem möjlighet att bli ateister.

För amerikanerna är religionsfrihet jätteviktigt.

Det går liksom inte ihop.

Det kan bli ett problem. Vi får se.

Marknaden är också viktig.

Religionen avskaffades i Kina under kulturrevolutionen.

Den har ju kommit tillbaka.

De har haft problem med terroristattacker.

Men det är kanske inte så här det ska lösas.

Staten avskaffade religionen.

I att vara kommunist ligger lite att vara ateist.

Men du har lyckats hitta några defensiva aktier–

–som du gillar. Det finns alltid några vinnare.

Det finns alltid bolag som man kan äga.

Det är utdelningen vi ser i procent.

Du har valt några högutdelare.

Hongkong Telekom Trust är ett bolag i Hongkong.

Om man väger in att man slipper valutarisken.

Valutan följer US-dollarn rakt av, man slipper tappa 10 %.

De delar ut 90 % av vinsten. Det ger 6,3 % i utdelning.

Både ICBC och China Construction Bank–

–är statsägda banker.

Men en statlig bank i Kina går inte i konkurs.

Även om det är mycket kreditförluster, går de inte omkull.

"Ni har 15 % av boken i kreditförluster."

"Nej, det är bara 10", säger de mellan skål och vägg.

De kommer inte att gå omkull. Det är P/E 7.

Får man 6 % i utdelning, är det inte fy skam.

De är värderade under bokfört värde. Det är billigt.

Det är telekom, bank, lite försäkring, nåt kraftbolag...

Säkra hamnar. Vilket råd ger du människor–

–som vill investera i Kina?

Man ska följa vad som händer globalt.

Det finns absolut möjligheter i Kina.

Det finns många intressanta högteknologiska bolag.

De får stöd från kinesiska staten.

Man får följa vad som händer makro och globalt.

Jag överlämnar till Gunnar och andra aktieexperter–

–att ge råd om vilka exakt.

Jag har en defensiv hållning.

Den viktigaste katalysatorn är om man tror–

–att Trump och Xi Jinping kommer överens–

–efter vapenvilan på 90 dagar.

Trump vill upprepa det han gjorde med Nordkorea.

Att få en PR-kupp och framstå som vinnare.

De presenterar ett A4-ark som inte förpliktigar.

En quickfix.

Han är väldigt ytlig. Det är så han jobbar.

Absolut. Det kan mycket väl bli så.

Samtidigt hör man hökarna i Washington prata om...

Man har begränsat för kinesiska studenter och forskare–

–att studera. De får inte längre femårsvisum.

I Kina införde man 2017 en ny underrättelselag–

–som innebär att alla kineser–

–även om de inte är medborgare längre–

–har underrättelseplikt. Vissa västerländska företag–

–drar då öronen åt sig. På vissa ställen i Silicon Valley–

–har man slutat anställa kineser.

Det är ett stort problem.

Kina har mycket duktigt folk.

De behöver få in folk, men behöver också stimulans.

Om man samarbetar, når man längre.

Det kom en rapport i höstas från Australien–

–om att sen 2007 har det skickats ut 2 500 forskare–

–som kom direkt från den kinesiska försvarsmakten.

Man hade delvis dolt var de kom ifrån.

De har forskat i USA, men även i Sverige.

Jätteintressant. Stora spänningar, viss potential–

–hopp om en uppgörelse.

Det avslutar dagens program. Vi har lärt oss lite mer.

Tack, alla som tittat. I morgon snackar vi–

–Johanna Kull och Marie Giertz. Missa inte det!

Börslunch riktar blickarna mot Asien och Kina. Det blir snack om handelskrig men också kredittillväxt och några bolagsanalyser tillsammans med Kristina Sandklef och Gunnar Påhlson.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman

Intervjun med Castellums vd Henrik Saxborn ser du här. 

  • Small Cap Q4 Awards – vinnarna är…19:51

    Small Cap Q4 Awards – vinnarna är…

    Börslunch avslutar veckan med Petter Löfqvist från Danske Bank och Erik Hermansson från Humle Kapitalförvaltning. De delar bland annat ut pris i sin egen Small Cap-gala. Dessutom gästar Oscar Werner, vd på Sinch (tidigare CLX Communications).

  • Sinch växer så det knakar5:42

    Sinch växer så det knakar

    Sinch (tidigare CLX) levererar molnbaserade kommunikationstjänster och rapporterade ett starkt avslut på 2018. Bolagets vd Oscar Werner gästar Börslunch för att kommentera rapporten, men också namnbytet och framtida förvärv. 

  • Tummen upp för Hexatronics nya avtal7:56

    Tummen upp för Hexatronics nya avtal

    Hexatronic levererar en blandad rapport med rejäl tillväxt men fallande vinst. Samtidigt presenterar de ett avtal med brittiska Cityfibre värt 500 miljoner kronor. Något som marknaden gillar. Anton Wester, analytiker på Pareto, kommenterar.

  • Globaliseringen driver NCAB4:58

    Globaliseringen driver NCAB

    Mönsterkortsföretaget NCAB vänder till vinst i senaste rapporten och aktien rusar. Bolagets vd Hans Ståhl gästar EFN:s studio för att diskutera resan sedan noteringen, den senaste rapporten och förvärvet av danska Multiprint.

  • Duviga signaler från Fed4:00

    Duviga signaler från Fed

    USA:s president Donald Trump träffar Kinas vice premiärminister Liu He för handelssamtal. Nya duvaktiga signaler från Federal Reserve. Theresa May kan tvingas skjuta på datumet för Brexit tre månader. Tysk industri fortsatt svag.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.9%

Vinnare & förlorare

Beijer Ref 4.9%
Oriflame 4.1%
Swedbank 3.9%
Getinge -1.3%
Thule Group -1.8%
Elekta -13.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Direkt toppnyheter

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier