Det finns ingen quick fix för Ericsson

I dagens Börslunch bjuds på apokalyps–

–en odyssé i västerled och en hissmiss. Eller hur?

Javisst. – Välkomna Georg Norberg och Lars Söderfjell.

Kul att ha er här. Hissmissen, ja. Alimak.

Den var nere 10 %, men har väl hämtat sig lite.

Hur var rapporten?

Rapporten var svag. Analytikerna hade fel förväntningar–

–på kvartalet. Bolaget talar om tajming-missar–

–förskjutningar i orderingången–

–som får följder för kvartalet.

Diskrepansen mellan analytikernas förväntningar–

–och vad bolaget levererade, blev stor.

Rapporten är ändå rätt okej och när kursen stabiliserats–

–kan aktien bli intressant igen.

Men nu måste förtroendegapet överbryggas.

Finns det nån tolkning kring byggmarknaden generellt?

Nej. Bolaget funkar som det ska.

Några förvärv under de senaste åren gör det lite svårt...

Vi äger inte Alimak, men jag kan tänka mig det...

Fanns det oklarheter runt förvärven?

Nej. Men man vet inte hur de fungerar–

–och att lära sig historiken tar ett tag för analytikerna.

Man ska nog inte döma bolaget allt för hårt.

Var det nån som stack ut bland dagens rapporter?

Att Sportamore sjönk så kraftigt. Rapporten var ju okej.

Det visar hur svår börsen är.

Det blåser snålt.

Du har varit i USA.

Ja, tittat mig omkring och fått nya intryck.

Ekonomin är ju enormt stark.

Så här såg du ut på seglatsen.

Trycket på arbetsmarknaden är starkt–

–som även statistiken visar.

Jag besökte Aventura Mall.

USA:s näst största shoppingcenter–

–som ligger utanför Miami. Över 300 butiker–

–250 000 kvadratmeter "retail"-yta.

H&M är en stor hyresgäst. Dålig trafik i den butiken.

Men annars var det rätt mycket folk.

93 "Help Wanted"-skyltar räknade jag till–

–under fyra timmars rundvandring. Det fanns kanske fler.

Fysisk retail behöver folk.

Så att USA:s ekonomi går bra är inte förvånande.

Den går för högtryck.

Viktigt att veta för att förstå USA-börsen–

–och börsen generellt.

Det ska ju gå dåligt både för handel och köpcenter.

Det kan finns samma tendenser som i Sverige:

Köpcentrum som investerar i upplevelser och restauranger–

–som Mall of Scandinavia, går rätt bra.

Men för förortscentrum är bilden en annan.

Även i USA var mindre centrum rätt tomma–

–och hade stora ytor för försäljning.

Men "Help Wanted", suget efter arbetskraft, verkar enormt.

Du drar stora växlar på USA:s starka arbetsmarknad.

"USA-grafen som avgör allt!"

Den går tillbaka 30 år i tiden.

Sysselsättningen kontra USA-börsen.

Så länge sysselsättningen stiger–

–brukar börstrenden vara positiv.

Men aktiemarknaden har ingen framförhållning.

Aktiemarknaden vänder nedåt i samma ögonblick–

–som sysselsättningen gör det.

Lite innan, väl?

Väldigt lite i det fallet.

Grafen har långt tidsperspektiv.

Lite framförhållning.

Allt som sker under positiv sysselsättningsutveckling–

–är korrektioner i en uppåtgående trend.

Så nästa vecka när "payrolls" kommer–

–är allt frid och fröjd, bara de är på plus?

Ja. Förklaringen är enkel.

Två tredjedelar av USA:s ekonomi–

–består av privat konsumtion. USA:s BNP–

–är en dryg femtedel av världens totala BNP.

USA:s konsumenter står för runt 15 % av världens BNP.

Hur bra eller dåligt det går är en enorm svingfaktor.

Du hade med dig en detaljhandelsgraf över USA.

Här är korrelationen jättetydlig–

–mellan detaljhandelns försäljning och sysselsättningen.

De tenderarar att gå hand i hand över tid.

Det är anledningen till att jag inte är så orolig–

–vad det gäller löneinflationen. Den innebär ju köpkraft–

–för konsumenterna. Så den kan få andra effekter också.

Marknaden blev ju så oroad efter förra inflationssiffran.

Vi har en inflationsgraf också.

Kommer det att vara övergående, eller?

Inflationen kan fortsätta uppåt. Det känns väl rimligt–

–givet den penning- och finanspolitiska stimulans vi har.

Även om Fed har börjat vara mindre expansiva–

–så är de ändå väldigt expansiva.

Styrräntan ligger långt under de nivåer som är normala–

–vad gäller nuvarande inflation och relativt arbetslöshet.

Det är ännu expansiv penningpolitik.

Man behöver inte vara så orolig–

–för det innebär ökad köpkraft hos konsumenterna–

–genom lönehöjningar och att bolagen börjar investera–

–i ökad produktivitet.

Det prisar inte aktiemarknaden in i dag.

Vill du också hellre ha stark tillväxt än låga räntor?

Som allmän kommentar–

–så fick jag 2017 frågan: "När ska börsen sluta gå upp?"

Jag sa: "Håll koll på den långa räntan."

"Den är inte så manipulerad som den korta räntan är."

Och nånstans lär ju möjligen den långa räntan gå upp igen.

Och nånstans lär den innehålla ett värde–

–som gör det intressant att allokera om pengar–

–från aktiemarknaden till räntemarknaden.

Den är strax under 3 %. Var är gränsen?

3 % blev ju viktigt. Jag råkade också tänka på 3 %.

Att det skulle kunna ha nån betydelse.

Och nu har vi sett en liten korrektion i USA-börsen–

–när den här tioåringen började komma nära 3 %.

På nåt sätt var det väl så.

Jag instämmer i det Lars sa. De långa trenderna ser ut så.

I kort perspektiv har vi en börsuppgång som heter duga.

Många förvaltare och analytiker–

–har aldrig sett annat än nollräntor.

Nej, det är märkligt. Sen har vi haft–

–en enormt lång trend med fallande räntor.

Kan vi få tillbaka grafen?

Det här är konsekvensen av högre räntor och inflation.

P/e-tal kommer inte ur tomma intet.

Det är en funktion av lönsamhet, tillväxt–

–och avkastningskrav. Här har jag en teoretisk modell–

–på vilket p/e-tal man kan motivera på S&P 500–

–givet olika räntenivåer. I dag ligger den på knappt 3 %.

Då ligger det precis där det ska vara.

Men om den stiger, är vi helt beroende av–

–att vinsttillväxten förbättras och lönsamheten stiger–

–för att hålla driv i börsen.

Om det nu är den lägsta arbetslösheten i USA på 40 år–

–och vi samtidigt måste ha högre vinster–

–så ska två saker funka för att börsen ska fortsätta upp.

Men de går mot varandra.

Stigande räntor brukar ge lägre vinstmultiplar–

–men vinsterna stiger.

Multiplarna ska ner 10 % och vinsterna upp 15 %.

Då blir nettot 5 %, lite slarvigt räknat.

Man kan ha positiv kursutveckling med lägre vinstmultiplar–

–men man blir mer beroende av vinsttillväxten.

Behöver man inte vara så orolig för inflationen?

Ja... E kommer att växa.

Men E är fåglar i skogen.

3 % på tioåringen är här och nu.

Det här har ändå...

I måndags för några veckor sen blinkade björnen till lite.

På tisdagen tittade han ut från idet.

Där har han varit i sju år.

Det är en liten björn, men han är ute och lufsar i skogen.

Vi återkommer till björnen. Först två USA-grafer till.

Om investeringarna tar fart i USA, blir det...

Jag tror att stigande löneinflation–

–leder till mer produktivitetsinvesteringar.

I övrigt ser man också många bolag–

–på makroplanet utifrån statistik över orderingång–

–som börjar ta fart från mitten av 2017 och in under 2018.

Men grundförutsättningarna är bra lönsamhet. Check på det.

Bra balansräkningar. Check.

Låg aktivitet på investeringar: 15–17.

Stigande orderingång. Skattereformen som Trump aviserar–

–plus de infrastrukturprojekt han har tryckt på nu–

–kan knuffa bolagen över kanten.

Electrolux behöver investera en halv miljard dollar i USA–

–för att kompensera för tidigare år.

Det har jag inte sett tidigare.

Även svenska bolag säger att investeringarna går upp.

Trenden kan nog hålla i sig lite längre.

Aktiemarknaden verkar inte prisa in det.

Verkstadsbolagen går svagt nu–

–i förhållande till vad de lär ha för efterfrågebild.

Vi sätter punkt för din optimism.

Georg har med sig lite dystrare spaningar apropå björnen.

Vi har en bild på apokalypsens fyra ryttare.

Georg är den vita ryttaren – segerns ryttare.

Börje Ekholm representerar kriget – Ericsson kamp.

Bostadsministern representerar bomarknaden–

–och Trump ett handelskrig.

Ska vi börja med bostadsmarknaden som ett hot?

Där har ni valt kottplockaren Peter Eriksson som symbol.

"Kottplockare", är det en miljöpartist?

Det är inte en bra representant för bostadsfrossan–

–men vi får nog se 2.0 där.

Det har varit en liten korrektion–

–sen vill många hävda att priserna gick upp nu.

Men det är nog en effekt av amorteringskravet–

–som införs nästa vecka.

Januari är starkt säsongsmässigt.

Det är små lägenheter i andrahandsmarknaden–

–som omsätts. Faktum är att det har sålts för dåligt.

Nyproduktionen är problemet.

Det är mycket ett Stockholmsfenomen–

–och vissa andra större orter–

–som Uppsala, Örebro och Göteborg, kanske.

Där får vi nog se 2.0.

Här måste man nog på nåt sätt–

–inse att det är en annan nivå.

Jag lyssnade på Arne Giske i Veidekke.

Han spelar bollen där den ligger.

Nya projekt nu ska ha ett annat pris. Så enkelt är det.

Men vad ska vi göra under mellanperioden då?

Här måste vi amortera lite. 2.0 får vi nog se i april.

Och ett handelskrig på det.

Det var mer att jag en gång lärde mig–

–att en president i USA kan göra två saker.

Han har den stora röda knappen. Den vill vi inte prata om.

Sen har han en annan möjlighet, att ändra handelstariffer.

Det kan han genomföra. Presidenten som sitter där nu–

–tror nog att han kan göra mycket annat–

–men det tror jag inte.

Nu har han fokuserat på att det är kinesernas fel–

–att amerikanska arbetare inte har jobb.

Enligt Lars har de visst jobb.

Men det här är möjligen början på nån form av handelskrig.

Då börjar det bli intressant–

–för kineserna har ju också en röd knapp.

Nu tänker jag inte på kärnvapen.

De har möjlighet att påverka den amerikanska räntan.

Om de vill ställa till det för Trump, så kan de det.

Genom att sälja statspapper.

Jag håller med. Det är en av de stora riskerna.

Världshandeln och världsindex–

–har ett jättestarkt samband för aktier.

Om man tror att världshandeln ska vända ner kraftigt–

–är det en väldigt negativ signal.

Det ligger nog för mycket i potten.

Det blir mycket vapenskrammel, men sker det så mycket?

Alla parter har för mycket att förlora på det här.

Ska man snarare hålla koll på Xi Jinping?

Är du mer orolig för svaren mot Trump–

–än för vad Trump gör med handelspolitiken?

Xi Jinping twittrar inte så mycket.

Det är omöjligt att veta vad han tänker sig.

Men han brukar göra som han säger.

Det brukar han.

Det är nog ändå nåt som jag ser med stor oro på.

Det är på min risklista över tre saker:

Policymisstag från centralbanker–

–handelskrig och övriga investeringar.

De två första finns helt klart på radarn nu.

Ericsson?

Vi kanske ska komma in på den också.

Den är lite knepig. Börje Ekholm fick ju sitta på hästen.

Han sitter nog rätt stadigt på den här Ericsson-hästen.

Det som har hänt och som jag tycker är...

Lars går in på mer detaljer kring Ericsson.

Det är att vi har en nygammal spelare–

–som har häpnadsväckande mycket ammunition.

Han köper aggressivt aktier i Ericsson.

Det är den enkla förklaringen till–

–att ingen analytiker får ihop det värderingsmässigt.

Vad har då Christer Gardell tänkt?

Hur jag än vrider och vänder på det, så...

Visst hade han tålamod i Volvo.

Men det var mer en funktion av att det var bra.

Han fick kontinuerligt utdelning. Man lyckades–

–genom vissa förändringar skapa ett bättre bolag.

Men Ericsson är ett bolag som är på väg ned–

–och har varit länge.

Det hände nånting för ett antal år sen.

Det är ju Xi Jinping också... Huawei kom till då.

ZTE har spelat bort sig.

De ägs av Röda armén.

De kanske mest håller på med avlyssning.

Huawei ägs inte av Röda armén.

Officiellt är det personalen som äger. Det är gulligt...

Så är det inte i praktiken. För där har vi då...

Jag är inte klar än.

...en situation där partiet bestämmer i det bolaget också.

Jag träffade en Huaweiman för inte så länge sen.

Om vi går tillbaka lite så var basradiostationer heta.

Ericsson tjänade pengar. Sen dumpade Huawei marknaden.

Ericsson sa att det skulle gå över.

De låg under Ericssons produktionskostnader.

Men Huawei tjänade faktiskt pengar på den nivån.

Ericsson har fått en formidabel konkurrent.

Vad det gäller 5G så har jag noterat–

–att det finns andra spelare också. Nokia finns ju.

Samsung skulle ju in i 5G. De har "flunkat" tidigare.

Men de kan förstöra lite marknad och priser.

Nu lämnar jag över till er.

Problemet är att det inte går att snabbt vända bolaget.

Jag hör till analytikerskaran. Jag får inte ihop det.

Det här är möjligen det halmstrå man har.

Jag sammanställde rapporterat faktiskt rörelseresultat–

–blå staplar. De vita är "earnings before bad stuff"–

–d.v.s. före omstruktureringskostnader och avskrivningar–

–vilka har varit 90 miljarder kronor de senaste tio åren.

Resultatet är hälften så stort på nedersta raden–

–jämfört med de justerade siffrorna.

Det här fortsätter under 2018 med 5-7 miljarder till.

Jag tror att det tar mycket längre tid att vända bolaget–

–än vad marknaden vill tro och hoppas på i dag.

Poängen med det här är att det inte finns en "quick fix".

Det är möjligt att herr Gardell får rätt i slutänden.

Men det tar tio år, åtminstone fem innan det ser bra ut.

Nu ska ställa min fråga.

USA, vi pratar Huawei som aldrig får bygga 5G i USA.

Då har vissa som varit här frågat sig–

–kommer inte Cisco att köpa Ericsson?

Gardells plan måste vara att elda på–

–så att dåliga affärer skalas bort–

–han skriver av och rensar.

Sen säljer man bolaget till just Cisco.

Hur agerar Investor som bestämmer i det här bolaget?

De säljer aldrig nåt som inte är färdigstrukturerat.

Mantrat är: stabilisera, lönsamhet, tillväxt.

När de har gjort alla handgrepp man kan göra–

–då kan man delta i en strukturaffär.

Om några år fram i tiden kan Cisco vara nånting.

Men att redan nu börja diskontera in en sån sak...

Investor har aldrig gjort–

–snabba uppdelningar av sina bolag.

De har förädlat och jobbat med delarna.

I slutänden har det blivit en strukturaffär.

Det kan hända om några år men att prisa in det nu...

Man kommer att bli besviken många gångar på aktien–

–innan det är färdigt.

Jag håller helt med.

Om det inte sker inom fem år får vi se om Gardell tröttnar.

Alla affärer han har gjort har inte varit dåliga.

Han har så mycket pengar och måste välja ett stort bolag.

Det här kanske är nån slags långsiktig "turnaround".

Vi får ta rond tre i er bankfajt nästa gång ni kommer.

Ni är återkommande gäster.

Vi har dragit över tiden, men det har varit intressant.

Tack, alla som kollat. – Tack för att ni varit med.

Det är fredag i dag. Häng med oss nästa vecka.

Trevlig helg!

Kvartalsrapporter, Ericsson och USA:s ekonomi är tre teman i dagens Börslunch.

I dagens program:

Alimak faller efter rapport.

USA-grafen som avgör allt.

Apokalypsens fyra ryttare.

Ericsson – en gåta.

Gäster: Georg Norberg och Lars Söderfjell.

Programledare: Ellinor Beckett och Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier