”Kanontillfälle att köpa aktien”

Välkommen till Börslunch på EFN.se.

Det är onsdag 22 november.

Börsen sjunker nära 0,5 %–

–och Boozt stiger nära 9 % på morgonens starka rapport.

Dometic har gjort ett jätteförvärv i fritidsbåtsbranschen.

Man köper USA-bolaget Seastar Solutions.

Det gillar marknaden, och aktien är upp 8 %.

Aktiemarknaden gör tummen upp. – Vad säger du, Dag?

Ett jättebra förvärv.

Aktien har gått sidledes sen vd:n annonserade sitt avhopp–

–i somras, i samband med Q2-rapporten.

Rent tekniskt sett är den billigare i dag än i går.

Estimaten på "earnings" lär gå upp ungefär 20 %–

–mot de 7–8 % som aktien är upp.

Så jag tycker att det är bra.

Frågan är om marknaden tycker att man går lite långt–

–på skuldsättningen av balansräkningen.

USA lär hålla uppe ekonomin nästa år–

–då konsumentförtroendet är på 20-årshögsta.

Ett jättebra förvärv.

Ja, det var ett jätteförvärv. 875 miljoner dollar.

David Lindström, vad säger du?

Det ser ut att vara ett väldigt fint bolag de köper.

Jag kan möjligen vara lite frågande kring verksamheten.

Ska man börja med styrning av motorer?

Samtidigt ser jag att det finns synergier på kundsidan.

Men man skulle kunna tänka sig att det känns som lite:

Har de svårt att växa inom sina befintliga områden?

De vill minska beroendet av RV-marknaden i USA.

Det här är en del av det.

Det är styranordningar till utombordare.

Man säljer till båttillverkare som säljer styranordningar.

En annan nyhet i dag är att Nordea gick ut–

–och tog Loomis från "behåll" till "sälj".

Med en riktkurs under 310. Du håller inte med om det, Dag.

Nej, Loomis är ett intressant bolag.

Och på senaste kapitalmarknadsdagen–

–gav de ganska klara mål till 2021–

–som var betydligt högre än vad marknaden tror.

Men bolaget har levererat förut–

–och om de når det, är bolaget upp 50–100 kronor–

–från den här nivån, inom två år.

Det är inte en direkt älskad aktie.

Nej, den är ganska underägd i Sverige.

Men det har ändrats lite på sista tiden.

Den har fått hjälp av att den ser billig ut–

–och värderingarna har dragit ifrån, men för många ser–

–på Sverige och missar att det är en liten marknad–

–och att de expanderar i USA och andra marknader.

Där ökar kontanthanteringen.

Om man ser på Sverige och marginalutvecklingen–

–när kontanterna har minskat, så har den ökat.

Det påverkar inte marginalerna på det sätt man tror.

Du är mer skeptisk till den strukturella trenden.

Jag gillar ju Loomis som bolag.

Men jag är lite oroad för när det här rullar över–

–och börjar falla i försäljningen.

När Sverige nu har gått över–

–och lämnar kontanterna, så går det väldigt fort.

Det är en stor fördel för skattemyndigheter och så vidare–

–då det blir lättare att kontrollera medborgarna.

Det är en trend jag ser–

–och när det väl händer i andra länder–

–så kan det gå ganska fort.

Men det är mer ett långsiktigt case att jag ser en oro.

Inte nånting de närmaste åren.

Vi kan se hur Loomis har gått mot två konkurrenter:

Spanska Prosegur och brittiska Brinks.

Loomis har gått lite sämre.

Är det en del av förklaringen?

Jag vet inte varför Brinks och Prosegur har gått så bra.

Det är väl mer en amerikansk konkurrent.

Men jag tittade själv på Loomis, när vi tog upp den.

Vi hade en negativ syn. Vi såg att 2025–

–kommer det att hända på topline.

Det är lite för långt bort.

Men nu har de levererat till p/e 15 med bra eps-tillväxt.

Loomis har problem värderingsmässigt–

–då de är svenska och har svenska aktieägare.

Vi svenskar är nog mer skeptiska till kontanter–

–än andra länder.

Men de andra kommer efter?

Det gör de säkert.

Men kontanthanteringen på deras marknader har ökat.

Så den trenden har vi inte sett än.

Vi fortsätter med veckans händelser.

Evolution Gaming rasade i går, från 605 till under 550–

–efter att grundarna sålde aktier–

–motsvarande 5 % av bolagets värde–

–till 8 % under gårdagens stängningskurs.

David, är det här en överreaktion?

Vi har rätt mycket Evolution Gaming.

Det kanske grumlar mitt omdöme.

Tog du nåt i placingen?

Nej, det gjorde vi inte. Vi har ju en del redan.

Men med det sagt, tycker jag att det är ganska sunt–

–att huvudägarna säljer av lite–

–och inte blir så fast i vad som händer i bolaget.

Det kan göra att de kan vara mer omdömesgilla själva.

Är det en vanlig överreaktion hos marknaden?

När storägare säljer drar man öronen åt sig?

Det finns oftast bara en anledning till att köpa–

–men det kan finnas många till att sälja.

Här handlar det om att sprida risk för personlig del.

De har större delen av sina aktieposter kvar.

De skötte utförsäljningen bra–

–genom att göra en "book-building"–

–i stället för att pytsa ut aktierna i marknaden.

Jag läste att Jens sa att det var en privatorsak bakom.

Det lär vara nåt ganska normalt.

Jag tycker inte att book-buildingen gick jättebra.

Man hade inte förankrat det här blocket som kom.

Man ville sälja 7 % av bolaget. Det blev 5.

Det är väldigt få svenskar som köpte.

Det hamnade mycket i utländska hedgefonder–

–som har haft som strategi att ankra i blocktagningarna.

De köper blocket 5–6 % ner–

–och efter nån månad har det här gått ihop.

De fick säker mycket på sig i går.

De fick stoppa då den skenade igenom teckningskursen.

Ett kanontillfälle att köpa aktien.

Ja, aktien har gått väldigt bra.

Den är väl upp över 130 % på ett år.

Är det ett köpläge nu, för att köpa mer?

Jag är ju part i målet.

Jag förstår att några som har varit med hela tiden missar.

Sen ringer nån kvart över sex: "Vill du köpa aktier?"

"Insider säljer efter 100 procents uppgång."

Placingen sker efter stängning. Sen ska man ha tag i alla.

Det är p/e 24–25. Bolaget växer 35 %.

Ökningen borde accelerera med OS och VM nästa år.

De närmaste 9–12 månaderna finns det ganska god chans–

–att de levererar, så det är ett jätteköptillfälle.

Om vi går till mer traditionell verkstad, då.

Sandvik hade kapitalmarknadsdag i går och du följde den.

Åtminstone på håll. Vad fick du ut av den?

Det som var skönt–

–var att de inte verkar gå på nån jätte-M&A-spree–

–för att öka 3D och Additive Manufacturing.

De har en konkret plan och vill bli ledande inom det här.

De är ledande inom material, i pulvret de säljer.

Man har en bra plan för det.

De drog inte upp capex. Det ska ligga på 3–4 miljarder.

De guidade för att vara skuldfria i början av 2019.

Och av de här 2,5 miljarderna de hade lovat 2016–

–har de bara levererat 1,2.

Det finns drygt en miljard kvar för nästa år.

Vi lär nog få se fortsatta revideringar uppåt–

–och gruvsektorn är absolut inte på peak.

Den har precis börjat.

Den överraskar positivt.

Fantastisk kursutveckling. – Har den mer att ge, David?

Ja, den har nog mer att ge.

De har nog mer att ge på lönsamheten också.

När jag lyssnar på Rosengren–

–gillar jag det här Atlas Copco-tänket.

Man ser till att decentralisera ansvaret–

–och inte jaga varenda liten synergi–

–utan försöka vara snabbfotad i stället.

Och just det här att man har eget resultatansvar–

–i massor av enheter, skapar effektivitet.

Det gillar jag. Sen tror jag som du–

–att uppgången i gruvsektorn bara har börjat.

De hade en fin slide på första kapitalmarknadsdagen.

De hade alla områden i små cirklar–

–utifrån lönsamheten.

Då såg man att sju områden var under noll.

Och nu var det inget område.

Så man har verkligen "pinpointat" dem och lyft dem.

Du var även på Atlas Copcos kapitalmarknadsdag–

–här i närheten.

Vad tog du med dig därifrån?

Att det blir ett fantastiskt elbils-case.

De var tydliga på Industrial Tools–

–att det behövs mer tools för att sätta ihop en elbil–

–än till en konventionell bil.

Lite färre verktyg för motorn, men många fler–

–för batteriet, sensorerna...

Industrial Vacuum talar vi sällan om–

–oftare talar vi om exponeringen till "semiconductors"–

–men det växer 30 %, lika mycket som "semis".

Från låg nivå tar de marknadsandelar, "the virgin ground".

Där tror jag att de fortsätter växa.

Processen bakom blir ständigt viktigare.

Deras lilla komponent skapar värde för slutkunden.

Atlas Copco består av fem ben.

Industrial, Vacuum, gruva... Kommer Vacuum bli stort?

Ja, att det fortsätter att växa.

Marknaden sätter nog en högre multipel på Atlas än Epiroc.

På grund av Vacuum-delen.

David, gillar du Atlas Copco?

Ja, det är ett obligatoriskt innehav.

Jag blir irriterad om nån vill att vi ska sälja det.

Det jag gillar är också digitaliseringsbiten.

Man bygger in sensorer i system–

–så att man kan övervaka sina maskiner–

–och se när de behöver service.

Då kan man hålla "uptime" på nära 100 %.

Samtidigt genererar det ännu mer "serviceaffär"–

–för Atlas Copco. Fantastiskt. Stabilt och bra.

Jag är så förtjust i det bolaget.

Sa de nåt om Epiroc och avknoppningen?

De guidade för kostnader.

Slutet av juni till början på juli ska Epiroc särnoteras.

Lite högre kostnader i samband med skattevinsten–

–när deras fastigheter marknadsförs.

Inget alarmerande.

Vi lämnar verkstad.

Dag har talat om Vestas flera gånger.

Senaste gångerna var han inte så positiv.

Du har medvind i analysen. Så här sa du i september:

Staten har gått från en fast subvention för vindparker–

–till en form av offentlig upphandling.

Som en motorväg. Vad ska det kosta att bygga vindparken?

Priserna har fallit kraftigt. I Tyskland–

–har kostnaden fallit från 89 till 42 euro.

Capex på turbiner är 80 % av hela projektkostnaden.

Det slår nog på marginalerna.

I början såg vi grafen "Mind the gap".

Skillnaden var stor mellan Vestas och Siemens.

Vi ska titta på en uppdaterad graf. Gapet har täppts till.

Du fick alltså rätt.

Hur ser det ut framöver?

Jag tror att gapet mot Siemens Gamesa fortsätter.

Marknaden har svårt att ta till sig Siemens Gamesa.

Det beror nog på att passiva pengar kommer in.

Siemens Gamesa... Alla i branschen talar om prispressen.

Att gå från en garanterad statlig intäkt–

–till marknadspriser. Priserna har havererat.

Vestas har nog fortfarande mer nedsida.

Estimaten som kom i går...

Man tror på "flat" vinst nästa år.

Priserna på beställningar–

–relativt priserna på utleveranser. Priserna–

–på utleveranserna är bra, nästan 1 euro per megawatt–

–men beställningarna ligger på 0,80. Nära 20 % nedsida.

Marknaden har en bruttomarginal som faller med 80 punkter–

–deras närmaste "peers" guidar för 3–5 %.

3 %, ja, då är 30 % av vinsten borta nästa år.

Jag tror att Vestas fortsätter ner mot 300 danska kronor.

David, visst är du skeptisk till vindkraftsbranschen?

Energin måste finnas när den behövs–

–inte bara när det blåser lagom mycket.

Problemet med vindkraften–

–är att energi måste kunna lagras.

I Sverige har vi det bra med vattenkraftens dammar–

–som kan lagra energi som kan släppas på vid behov.

I många länder finns inte de möjligheterna.

Vindkraften blir allt bättre, men det är ett problem.

Jag tror mer på solkraft.

Det kan man ha där det alltid är soligt.

Nickar du eller är du skeptisk?

Jag håller med. Turbinerna är nu mycket bättre.

De levererar vindkraft i ett brett spann av vindhastighet.

Men jag instämmer i att sol blir marginalprissättande–

–och billigare, eftersom det är drivet av samma teknik–

–som "semiconductors". Atlas "highlightade" sol i Vacuum–

–så det är ett sätt att spela sol.

Kostnadsfördelarna blir nog avgörande för sol–

–även långsiktigt.

Vi avrundar med Davids fråga:

Hur länge till orkar börsen?

Grafen illustrerar vad som sker när obligationer–

–går från riskfri avkastning till avkastningsfri risk.

Förklara vad vi ser.

Förväntad avkastning och risk för en längre obligation.

Grafen kommer från BCA, Bank Credit Analyst.

När avkastningen kommer ner till 3 %–

–eller 3 % ränta, är förlustrisken på en obligation–

–ungefär lika stor som avkastningsmöjligheten.

Men under 3 % "spreadar" kurvorna isär.

Risken blir större än den förväntade avkastningen.

USA:s tioåring är nu knappt 2,4.

När vi närmar oss 3 %–

–är risken att avkastningskraven på aktier stiger.

I USA är det inte långt kvar dit.

Uppgången har nog några månader kvar–

–men knappast mer.

Bidrar det till dagens höga värderingar?

Ja. Med dagens långränta ska värderingarna vara höga.

Alternativet är så dåligt.

Helt kort: Hur många månader har börsen kvar?

Vi har ett tomt rally framför oss.

Fram till årsskiftet.

Sen får vi se på USA nästa år...

Jag är inte så skeptisk.

Snittåldern på fastigheter, maskiner–

–för gruv, "construction", produktion och allt–

–så är det på "all time high".

Dags för uppgradering.

Förra investmentcykeln investerade man i Kina–

–och "outsourcade". Nu verkar produktionen ha återvänt.

Risken är att räntorna stiger–

–och att det drar upp avkastningskraven.

Men säsongsmönstret brukar vara starkt fram till april.

Det är min gissning.

Du har med en käck bild från Der Spiegel.

Förstasidorna är från 60-talet, 70-talet och i fjol.

Maskinerna tar över. Arbetarens död.

Nu talas det om att digitaliseringen hotar jobben–

–även i tjänstesektorn.

Den första bilden från 1964 visade att robotarna tog över–

–och industriarbetaren försvann.

Delvis stämmer det. Men man ska inte vara så rädd–

–för den typen av förändringar.

Människan kommer på nya saker att göra–

–även den här gången.

Snarare än ett problem är det här en lösning.

Vårt demografiska problem är stort–

–med allt högre medelålder och för låg nativitet.

Få ska försörja väldigt många.

Då behöver vi digitaliseringen.

Bildserien var talande. Jag instämmer.

Erik Hermansson och Peter Löfqvist kommer i morgon.

Missa inte det. Hej, så länge.

Evolution Gaming, Sandvik, Atlas Copco och Dometic. Det är några av bolagen Dag Werner från Handelsbanken och David Lindström från Strand Kapitalförvaltning analyserar i dagens Börslunch.

I dagens program:

Dometic stiger efter jätteförvärv.

Loomis får sänkt rekommendation.

Evolution Gaming rasade efter grundarnas storförsäljning.

Sandvik tar marknadsandelar.

Atlas Copco imponerar.

Vestas – Mind the gap.

Transfer of risk.

Obligationer blir mer riskfyllda vid låga räntor.

Robotarna tar över – igen.

Programledare: Ellinor Beckett och Petra Bergman.