Hett Alibaba och kallt Turkiet

Den stärkta dollarn har orsakat valutaturbulens–

–i många tillväxtmarknader–

–och världen bävar för ett handelskrig.

Välkomna till Börslunch.

I ska vi, som sagt, tala om oron i tillväxtmarknaderna.

Vi har två perfekta gäster för det: Lisa Synning–

–förvaltare på Handelsbanken och Juliana Hansveden–

–förvaltare på Nordea. – Välkomna.

Ni förvaltar båda "emerging markets"-fonder.

Kan ni sammanfatta oron?

Ska man fortsätta vara lång tillväxtmarknaderna?

Absolut. Perspektivet ska vara långsiktigt–

–i de här marknaderna. En del av svagheterna–

–i olika valutor är temporära och annat är rättfärdigat.

Man ska behålla ett långt perspektiv, tillväxtmarknaderna–

–är generellt en intressant tillgångsklass.

Instämmer du?

Absolut. Marknaden kommer alltid att svänga–

–inte minst de här marknaderna. Men långsiktigt–

–verkar flertalet tillväxtmarknader superintressanta.

I natt verkar det ha svängt upp i stora delar av Asien–

–efter att handelskriget pausats.

Men första valutaturbulensen. Den starka dollarn–

–har gjort många tillväxtvalutor oroliga.

Graferna visar hur mycket de har sjunkit.

Argentina hör till förlorarna, Brasilien syns där inne...

Vi tittar i nästa tabell.

Den blå stapeln är från årsskiftet–

–och den oranga från april.

Allihop är ner sen april med viss diskrepans.

En sammanfattning. Vad säger ni?

Alla tillväxtmarknads-valutor är andra sidan av dollarn.

Alla har utmaningar i den här miljön–

–med USA:s räntor på väg upp.

Men de med större strukturella problem vill man undvika.

Som Turkiet med ett bytesbalans-underskott på 6–7 %.

Argentina har särskilda utmaningar.

Men många andra ekonomier har en stark position nu.

En nybörjarfråga: Varför spelar dollarn så stor roll–

–för just tillväxtmarknader?

Det finns fler skäl. Det ena...

Amerikanska investerare flyttar in mycket kapital–

–i de här marknaderna i tider med gynnsamt klimat för det.

Men av tradition har tillväxtmarknadens bolag–

–och ekonomier även lånat rätt mycket i dollar–

–och därför drabbas de. Det finns både finansiella–

–och realekonomiska aspekter. Men, som Juliana sa–

–ser det inte likadant ut i alla länder.

Framför allt förändras det över tid.

Att tro att ett land som var sårbart–

–för den starka dollarn för fem, tio år sen–

–skulle vara det i dag, är att göra det för enkelt.

Brasilien är delvis ett sånt exempel.

Realen har varit jättesvag, men Brasiliens ekonomi–

–är inte lika svag som Argentinas och Turkiets.

Framför allt är Brasilien–

–inne i ett mer positivt momentum.

Från recessionen går landet in i en återhämtningsfas.

Förra gången dollaroron var stor på tillväxtmarknaderna–

–för runt fem år sen, var Brasilien snarare på väg nedåt–

–och hade rätt stora strukturella problem.

Det har vänt. Det händer rätt mycket i de här ekonomierna.

När alla de här valutorna försvagas mot dollarn–

–kan det successivt benas upp? Så att vissa länder–

–med strukturella problem får en fortsatt svag utveckling–

–medan de som tagit för mycket stryk, som Brasilien...

Att det börjar jämna ut sig?

Javisst. I Asien är inflationstakten inte så hög–

–de flesta ekonomier där har inga inflationsproblem.

De ligger tidigt i sin cykliska utveckling.

På så sätt är jag positiv.

Du gillar Brasilien och du Asien.

Har ni båda en "tilt" mot Asien generellt–

–i tillväxtportföljerna?

Ja, Asien som region, är den dominerande världsdelen–

–i min portfölj. Men jag allokerar inte pengar–

–till ett land eller en världsdel, vi är "stockpickers".

Många intressanta bolag finns i Asien–

–delvis för att de verkar i intressanta ekonomier–

–med fantastiska förutsättningar.

Men såna bolag finns över hela världen.

Innan vi går in på specifika bolag–

–måste vi väl ta upp Turkiet?

En av värstingarna...

Femåringen visar det rätt väl.

Vågar ni gå in i det här nu?

Nej. De strukturella politiska problemen är för stora–

–för att kunna ta en position. Vi undviker Turkiet.

Vi har lite investeringar i Turkiet i dag.

Men välskötta bolag finns även där.

Långsiktigt finns börsvinnare i Turkiet–

–men läget är väldigt osäkert just nu.

Varför då?

Turkiet har stora underskott i statsfinanserna–

–skenande inflation och tydliga tecken på överhettning.

Turkiet drabbas negativt av höga oljepriser–

–det förvärrar de finansiella problemen.

Vi åker över hela världen. Först tillbaka till Brasilien–

–med vårt första case.

Den valutan har också fallit relativt mycket.

Du tror att det börjar bli "turnaround" på den marknaden.

Är ditt case konjunkturkänsligt?

Via Varejo är absolut konjunkturkänsligt till viss del.

Ett brasilianskt Elgiganten som haft tuffa tider–

–men börjat vända runt. Dels för att ekonomin förbättrats–

–men också tack vare operationella förändringar–

–som gjort bolaget effektivare och höjer marginalerna.

Nu när konjunkturen återhämtat sig...

Bolagets "same-store sales growth" har varit runt 10 %–

–de senaste kvartalen. Det taktar på.

Och bolaget jobbar hårt med en ny typ av "omnichannel":

Click & Collect.

Dels förenklas handel i butik, men även en modell–

–där butikerna används–

–för att lämna ut det som köps online.

Modellen får bra gensvar–

–och gör att andelen online-försäljning–

–av den totala försäljningen, stiger snabbt.

Vi har en graf över "Retira Rápido".

Ursäkta min brutna portugisiska...

Det stiger snabbt. För några år sen började de ordentligt.

I senaste kvartalen fortsätter trenden uppåt.

Staplarna tickar på och det blir lönsamt.

Från att ha kört ut varorna till kunden–

–till att kunden hämtar dem, stiger lönsamheten enormt.

Låg tillväxten för bolaget på 10 %?

För same-store sales.

Om man tror på en återhämtning för Brasilien–

–känns det som att tillväxten blir bra framöver.

Bolaget har signalerat–

–att kommande kvartal blir lite tuffare än det första.

Det gick rätt starkt även i fjol–

–i mitten och slutet av året.

Men främst är det kombinationen–

–med de operationella förändringarna–

–mot den moderna typen av "retail"–

–som kan ge en god utveckling under många år.

I dag tar jag upp aktien–

–för att den fått mycket stryk på börsen–

–under fasen med oro för realen, det osäkra valet–

–och ovissheten om ekonomins utveckling.

Den har fått oförtjänt mycket stryk. Intressant.

Vi har ännu ett case i Sydamerika.

Ett chilenskt kopparbolag.

På Nordea tittar vi på ESG, både som möjlighet och risk.

Det här caset är bra vad det gäller möjligheter.

Nåt av det som driver Antofagasta, mitt case–

–är efterfrågan på koppar till elbilar.

Vid tillverkningen av elbilar krävs tredubbel kopparmängd–

–jämfört med vanliga bilar–

–det driver efterfrågan på koppar på marginalen.

Ett spännande case för koppar.

Kinas ekonomi är i en återhämtningsfas–

–ännu en drivkraft för kopparpriset.

Vi gillar Antofagasta för att de tar hänsyn till miljön–

–där de har sina gruvor och till befolkningen.

Relationen till landet där de verkar är bra–

–och de har ett program för att återvinna vattnet–

–som går åt vid utvinningen av koppar.

Med hjälp av Nordeas hållbarhetsteam har vi besökt dem–

–och tryckt på för ytterligare förbättringar.

Vår fond som annars är underviktig–

–i råvaror och energi...

Vi vill ändå äga det här bolaget på lång sikt.

Slipper man valutarisker i gruvbolag–

–tack vare intäkterna i dollar från råvarumarknaden?

En dollaraspekt finns på intäktssidan.

En viss "mismatch" kan finnas–

–för att en del av kostnadsbasen är i lokal valuta.

Men kostnaderna för viss typ av utrustning är i dollar.

Ingen hel mismatch, men lite.

Ska vi hoppa över till Kina nu?

Du har hittat en graf över handelskrig.

Alla har talat om handelskrig, men det blev ju...

...inte så mycket.

Diagrammet bygger på en enkät till investerare.

Det visar att oron för handelskrig har ökat markant.

Senaste uppdateringen?

Det här spelar inte så stor roll, tycker jag.

Nordea gjorde en analys.

Vi har tagit in analytiker.

Man tänker att Kinas ekonomi drivs av export.

Men den drivs mest av inhemsk konsumtion.

Det ursprungliga förslaget, där värdet av varorna–

–var 60 miljarder dollar, och på dem–

–skulle USA lägga tariffer...

Det slår inte 100 %.

Tanken är att transaktionerna ska minskas–

–men det finns många aspekter.

Analytikerna vi talade med räknade ut–

–att effekten var mindre än 0,01 % på Kinas BNP.

Mycket är brus.

Inget som gör mig orolig på medellång sikt.

Men det är aldrig bra att globaliseringen–

–går åt motsatt håll, som här. På så sätt är jag oroad–

–men den faktiska effekten är begränsad.

Jag håller med i stort. Effekten för Kina–

–hade nog inte långsiktigt blivit den värsta.

Den globala tillväxten–

–hade kunnat drabbas av att det går tillbaka.

Priserna i USA hade kanske stigit på varorna–

–för all import kan inte ersättas med egen produktion–

–från en dag till en annan.

Den analysen är nog inte så enkel att göra.

Nu är det "on hold" och det är bra–

–så får vi hoppas att det fortsätter så.

Du har med ett konsumtionsbolag: Alibaba.

Svårt att tala om Kina utan att nämna det.

Tillväxten går fortsatt bättre än index.

Alibaba går jättebra. Liksom Via Varejo–

–satsar Alibaba på den här typen av ny omnichannel–

–att ta bort gränserna mellan handel online och offline.

Alibaba har tagit enorma marknadsandelar–

–från den totala detaljhandels-konsumtionen i Kina–

–med sin e-handel. Nu satsar bolaget–

–på utveckling av framtidens retail, "new retail".

Aktien gick lite mindre starkt i början av året–

–men ändå inte svagt, för att de förmedlade tydligt–

–att de investerar i en medveten satsning som de tror på.

Kortsiktigt minskar marginalerna och många blev rädda.

Den senaste kvartalsrapporten visar stark utveckling–

–och jag tror mycket på modellen.

Jag har besökt Jumpa, ursäkta uttalet–

–konceptet där de utvecklat matvaruhandel.

Du handlar med din mobiltelefon både online och offline.

Du börjar handla på börsen och fortsätter i butiken.

Välj att få varorna hemskickade–

–eller att bära hem dem själv. Checka ut med Alipay.

Intressant.

Det kommer nog att prägla global retail framöver.

Jag var i Kina förra veckan, i deras flaggskeppsbutik–

–i Shanghai: Juma. En bana går med produkterna...

Lite "flashigt". Produkterna som beställs online–

–läggs i en påse som åker tillbaka till varuhuset–

–lastas på en motorcykel och körs hem till kunden.

Elmotorcykel. De är mästare på logistik.

Aktiviteten var hög. Konceptet är spännande–

–men det tog en stund för mig att förstå–

–varför de ska äga fysiska butiker.

Online till offline.

Man får tänka på det.

"Businessen" är inte lika lönsam offline.

Ännu ett digitalt case. Chips...

Grafen visar chipsförsäljning.

Inte potatischips, men minneskort från Samsung.

Vi har övervikt för Samsung Electronics i portföljen.

Ett exempel på en marknad som konsoliderats radikalt–

–de senaste tio åren.

Från många spelare till bara tre.

Att uppgradera teknologin har blivit allt svårare.

Chippen för mobiltelefoner, datorer och servrar–

–alla produkter som kräver minne, även elbilar–

–de var tidigare ren "commodity".

Ingen "pricing power", med ökad efterfrågan–

–ökade produktionen och priset sjönk.

Det har förändrats när det blivit allt svårare och dyrare.

Tre spelare återstår och lönsamheten är fantastisk.

Bolaget handlas på p/e 6 gånger "earnings".

Aktien har gått sidledes för marknaden ser cykelns topp–

–och att det nu blir sämre. Jag säger inte–

–att lönsamheten ständigt ska vara så här hög–

–men strukturellt är lönsamheten bättre nu över tid–

–och bolaget förtjänar en högre värdering. Och bolaget–

–delar nu ut hälften av kassaflödet till aktieägarna.

Vilken final. Hur ska vi toppa det här?

Vi ska åtminstone upprepa det här i höst.

Kolla vad som hänt med alla valutor–

–och om det blivit handelskrig. På onsdag och torsdag–

–händer det grejer.

I morgon ska vi till Norra Latin i Stockholm.

Småbolagsdagar med intervjuer av börs-vd:ar.

Lite "Mini-Börslunch" med sammanfattningar.

Här är första dagen, en massa bolag...

Full fart. Häng med oss då.

Tillväxtmarknader är i fokus i dagens Börslunch. Bland annat snackas det om valutorna som tagit stryk när den politiska oron i världen tilltagit.

I dagens program:

Breda valutafall för tillväxtmarknader.

Via Varejo – Brasiliens Elgiganten.

Retira Rápido – click and connect.

Antofagasta – het chilensk aktie.

Varje ny bilgeneration kräver mer koppar.

Kina och handelskriget.

Kinas handelsjätte Alibaba.

Dags för Samsung?

Gäster: Förvaltarna Lisa Synning, Handelsbanken och Juliana Hansveden, Nordea.

Programledare: Jesper Norberg och Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.5%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 4.9%
Hennes & Mauritz 4.4%
Ericsson 2.9%
Millicom -2.2%
Fagerhult -2.4%
THQ Nordic -2.7%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Defensiven prioriteras i sommar23:32

    Defensiven prioriteras i sommar

    Epiroc gör debut som självständigt bolag på börsen och vd Per Lindberg gästar Börslunch. Dessutom fortsätter genomgången av gästernas sommarportföljer.

  • Handelskrig och oljeoro11:46

    Handelskrig och oljeoro

    Claes Måhlén analyserar de senaste makrohändelserna. Dessutom berättar han vad veckan har att bjuda på. Med ett ovanligt spännande Opecmöte på midsommarafton bland mycket annat.

  • Epiroc gör debut4:37

    Epiroc gör debut

    Epiroc noteras. Orexo påbörjar lansering av Subsolv i EU. Europris går in i Öob. Riktkurs för H&M sänks.