Så hittar börsgurun intressanta bolag

Välkommen till Börslunch på EFN.se.

Det är tisdag 21 november.

Vi har fått ett par mindre rapporter i dag–

–men vi har ändå kommit en bra bit från början av Q3–

–och frågan är hur bra kvartalsperioden har varit.

Det pratar vi mer om med kvartalsgurun Peter Malmqvist–

–tillika chefsanalytiker på Remium. Välkommen.

Kort, din syn på Q3.

Godkänt. De flesta sektorer upp.

Det finns några floppar också.

Vi börjar med en kursgraf över Stockholmsbörsen i år.

Där ser vi att det har varit lite upp och ner.

Vi drog ett streck runt 5 oktober.

Då kom Industrivärden med sin rapport.

Bra rörelse inför, och hyggligt efteråt också.

Sen har det fallit tillbaka. Hur mycket är rapportstyrt?

Uppgången är rapportstyrd.

Men nedgången på slutet beror på andra faktorer.

Man kan alltså säga att förväntansbilden var godkänd?

Ja, vi kom något bättre än analytikernas prognoser–

–enligt SME. Det är bättre än Q2 då vi låg något under.

Ur det perspektivet motsvarar rapporterna förväntningarna–

–och får därför godkänt.

Ett tema under hösten är vinstvarningar.

Vi har en bild som visar de bolag som har vinstvarnat.

Vi har säkert missat nåt–

–men det är en minst sagt spretig bild.

Många olika namn och sektorer. Din syn på det här?

Det styrker att det inte finns några sektortrender–

–man kan dra just nu. It-sektorn går sämre.

Ericsson i botten och en del telekomoperatörer sämre–

–men annars är det svårt med tydliga sektor-slutsatser–

–baserade på vinstvarningarna.

De bolagen finns i alla sektorer.

Möjligen kan man tillägga att jag tycker mig se–

–smutsigare resultat i bolagen.

Smutsiga resultat är nedskrivningar, omstruktureringar–

–och andra engångsposter som ledningarna lyfter fram.

Tidigare när vi har haft bra konjunktur–

–som de senaste två, tre åren i Sverige–

–har resultaten varit ganska fria från såna smutsigheter.

Men de senaste två åren har det varit mycket sånt.

Ericsson är ett exempel nu, och Volvo för två år sen.

Det hänger nog samman med de många förvärv som görs.

Det kostar mer än vad man räknar med–

–att få ihop de köpta verksamheterna.

Man får ta mer omstrukturering och fler "strulposter"–

–innan de nya enheterna fungerar som det var tänkt.

Det känns som en trend vi inte bara har sett i Sverige.

I USA är man expert på att flytta vinsten allt längre upp–

–i resultaträkningen.

Nån sa att vi snart mäter resultat före kostnader.

Det blir lite mer trixande, helt enkelt.

Det jag mäter är resultat före skatt, inklusive allt.

Det baseras mina analyser på.

Sen kan det krävas justeringar i ett annat led.

Jag är noga med att få med strulposterna–

–för de är en viktig del.

Så mina resultatsammanställningar är skyddade från det.

Det kan i sin tur ge andra problem.

Svenska företag är inte överdrivna på den punkten.

Man är ganska ärliga i rapporterna.

Man kallar det justerat resultat, men om man bläddrar–

–får man reda på vad som är justerat.

Alla bolag på Stockholmsbörsen lämnar kvartalsrapport.

Det är utländska placerare i Europa vana vid.

Så risken att springa fel i ett bolag–

–bland de trehundra största på Stockholmsbörsen–

–är ganska liten.

Vi tittar på hur vinsterna föll ut i det tredje kvartalet.

Den här grafen går 19–20 kvartal tillbaka–

–och visar vinstförändringen.

Det är viktigt att poängtera att det är medianvärdet.

Det är medianvärdet för att slippa störningsposter.

Om jag summerar vinsterna inklusive allt–

–så är det lite större volatilitet–

–men överlag ganska bra utveckling.

Medianen speglar 15 kvartal i rad med stigande vinster.

Det är delvis en effekt av att svensk konjunktur–

–bygg, konsument och den typen av sektorer–

–har gått väldigt bra.

Ur det perspektivet har vi haft otroligt bra utveckling–

–på bredden bland börsbolagen.

Men som nästan alltid kommer enstaka stora bolag–

–som Ericsson, Volvo, Astrazeneca och andra–

–med omstruktureringar, nedskrivningar och annat.

Därför kan det bli svårare att ett enskilt kvartal–

–mäta just i värde. Men det gör jag också.

Det ser bra ut, men inte lika bra som medianen.

Du nämnde några sektorer. Har några andra sektorer–

–varit extra intressanta i kvartalet–

–och utmärkt sig positivt?

När jag försöker summera konstaterar jag–

–att bygg och konsument har haft bra vinstutveckling.

Det är inte samma sak som att spöa prognoserna.

Det är svårt att göra upprepade gånger.

Om man gör det ett kvartal dras prognoserna gärna upp–

–så man hamnar under kvartalet efter.

Bankerna är en sektor som ständigt verkar ligga–

–lite över prognoserna när de kommer med rapporter.

Det är som om alla bara väntar på den stora kraschen.

Ingen vågar riktigt tro på det.

Ingen vågar haussa banker.

Det är nästan en tredjedel av den samlade vinstsumman.

Det är ju en jättegigantisk makroekonomisk faktor.

Bankerna går bra för att Sverige går bra.

Det är den mest inhemska sektorn vi har.

Men de är alltid lite bättre än vad alla väntar sig.

Ett sätt att mäta vilka bolag som presterar framöver–

–är att titta på Peters rankinglista. Den har vi här.

En sammanvägning av tre parametrar under fem kvartal.

Det är ingen ögonblicksbild av Q3.

Beskriv vilka parametrarna är och hur viktiga de är.

Den uppnådda vinstförändringen de fem senaste kvartalen.

Om man ökar vinsten i fem kvartal är man ett bra bolag.

Sen ser jag på utfall mot vinstprognoser enligt SME–

–och utfall mot försäljningsprognoser enligt SME.

Sen väger jag ihop det här.

Tanken är att kunna hitta en del intressanta bolag–

–som jag fördjupar mig i.

De ska inte bara ha en bra utveckling just nu–

–utan också en stabil utveckling.

Idén är att försöka slå index–

–och dessutom med en hel del god stabilitet.

Är parametrarna lika vägda? Väger nån tyngre än andra?

Jag väger det senaste kvartalets parameter något starkare–

–än utvecklingen för fem kvartal sen.

Så lite "biased" mot det senaste är det.

Men grundtanken är att försöka hitta en trend i bolagen–

–som ska hålla i 9–12 månader framåt.

Om det har gått bra det senaste året–

–så går det bra det kommandet året också.

Om man har varit stabil, blir man det framöver också.

Ur det perspektivet fungerar det.

Sen ska man påpeka att till exempel JM–

–som har haft en fantastiskt fin utveckling–

–har haft katastrofal kursutveckling i två månader nu.

Och Peab som kommer hyggligt högt upp som byggbolag–

–har haft nästan lika dålig utveckling.

Man måste ta in lite externa faktorer.

Ja, kurser kan ju vara en sak.

Och den fundamentala utvecklingen på kort sikt–

–kan vara annorlunda. Men över så lång tidsperiod...

Lång och lång, men 9–12 månader framåt–

–brukar kurs, vinster och utfall mot vinstprognoser–

–ha god följsamhet. Därför är det ett intressant sätt.

Vi tittar på de fem bolag som toppar den positiva listan.

Då har vi lite blandade sektorer.

Vi har bland annat SEB, som ligger i topp.

Du pratade ju om bankrapporter.

Aktien har väl gått upp ett par procent i år.

Det är ingen jätterusning. De andra har gått plus 20–30 %.

Sandvik kommer från ett svagt läge–

–och har haft en bra period.

Lundin Petroleum är ju mycket oljeprisrelaterat–

–och har haft en bra period senaste året.

Men jag konstaterar också att Swedbank kommer på topp tio.

SEB har ökat vinsten, slagit prognoserna–

–och slagit intäktsprognoserna fem kvartal i rad.

Det är otroligt att man klarar prognosutfallet också.

Det indikerar att alla runtom SEB, och Swedbank–

–inte tror på den utvecklingen de ser.

Men så lyckas de hanka sig över och överraska–

–men de får inte direkt betalt i kursutvecklingen.

Vi ser på förlorarlistan också.

De som inte har gått så bra. Ericsson, förstås, i botten.

Man kan säga att det är telekom och byggrelaterade bolag.

Om jag vidgar listan till lite fler bolag än bara fem–

–så tar it-bolagen ungefär sju av tio placeringar.

Det är väl så att Ericsson vilar över den sektorn.

Det är lite kärva tider också för telekominriktade bolag.

Ericsson vilar också strategiskt över sektorn it/tele.

Men om nåt av förlorarbolagen lyckas vända trenden–

–i en eller flera av parametrarna blir det bingo.

Om man tror att det ska ske–

–är det här vi ser de stora rörelserna.

Är man en riskorienterad bottenfiskare–

–är det bland de tio i botten man hittar kandidater.

Man följer dem noggrant och köper i rätt läge.

De tio i toppen blir inga "kursdubblare"–

–för där är utvecklingen erkänt bra.

Analytikerna bevakar dem bra också.

Där hittar du inga kursdubblare, men däremot i botten.

Vi får se om nån har bytt lista om ett kvartal.

En annan av höstens frågor är om vi har en börsbubbla.

Några röster om den frågan:

Börsen har inte orkat lyfta till högre nivåer.

Så värderingen är rätt hög.

Många värderingsmetoder visar att aktier är övervärderade.

Men de är inte övervärderade jämfört med obligationer.

Många satsar ännu mot marknaden eller väntar på kraschen.

Jag säger: "Make your portfolio great again."

S&P 500 på p/e-tal i snitt 17,5, mot historiska 15.

Det oroar mig inte om vi får tillväxt.

Det var Charles Payne på Fox Business på slutet.

Han oroades inte för värderingen när det finns tillväxt.

Tillväxten är bra. Tillväxten i vinsterna–

–särskilt för dem som är orienterade mot Sverige–

–och Nordeuropa. För mig är inte tillväxten frågetecknet.

Det är i stället allt som berör räntedelen–

–av värderingsekvationen.

Först en graf över p/e-talet.

Stockholmsbörsen är uppe på rätt höga nivåer historiskt.

Nivåerna är höga. Vi får gå tillbaka till it-bubblan...

Då var vi uppe på 27–28, enligt mina mätningar.

Normalvärdet är cirka 15.

Det motsvarar ungefär normalvärdet för USA:s S&P.

Ska vi ner från 19 till 15 genom en kurskorrigering–

–blir det lite blodigt.

Lägger man på inflationen händer grejer. Inverterat.

Jag har tagit 1 dividerat med inflationstakten–

–och gjort vissa andra justeringar.

I grunden följer börsens värdering det inverterade värdet.

För ett och ett halvt, två år sen–

–började inflationen ta fart–

–inte bara i Sverige, men även internationellt.

Ändå ligger börsen klart över tidigare historiska nivåer.

Mellanfaktorn som vi inte haft tidigare–

–är att Riksbanken, ECB och Storbritanniens centralbank–

–manipulerar räntorna under marknadsmässig nivå–

–för att få upp inflationen till det heliga målet på 2 %.

Det skapar en stor efterfrågan–

–på alla typer av tillgångar–

–som genererar nån slags avkastning.

Baserat på det du säger om Riksbanken–

–ska inte kurvorna korrelera som de gjort historiskt.

Om Riksdagens räntepolitik bättre följt inflationstakten–

–hade det inte sett ut så här. Riksbanken, ECB–

–och i viss mån Storbritanniens centralbank–

–håller kurserna under armarna.

Vi börjar med att titta på Sveriges inflationstakt.

Lite ner på slutet, men en tydlig trend uppåt–

–sen 2013, 2014. Vi lägger på internationella värden–

–och ser samma trend.

Underskattar marknaden de här rörelserna?

Särskilt Europa har kommit in i ett skede–

–där vi är vana vid ultralåga räntor.

Man har tagit "bet" mot den ultralåga räntan–

–så många gånger och fått stryk, så nu ligger man kvar.

Nu har vi snart haft tre år med ultralåga räntor–

–och fallande räntetrender. Då tror man knappast–

–att det är över på ett halvår eller ett år.

Prognoserna blir på fem till åtta års sikt.

I finansiella sammanhang motsvarar det nästan en evighet.

Ur det perspektivet är det här en farlig trend.

Värt att notera med kurvorna–

–är att den svenska inflationen–

–och den internationella trenden med tolv industriländer–

–är väldigt lika. Riksbankens möjlighet att avvika–

–från den internationella trenden är försumbar.

Snittet sen 1995 skiljer 0,1 %. Sverige har legat 0,1 %–

–under det internationella snittet–

–under perioden med egen valuta.

Fascinerande är att även den internationella inflationen–

–har i 70 % av alla månader sen 1995 legat under 2 %.

Vårt 2 %-mål borde utvärderas–

–men alla är så fjättrade vid ratten–

–att ingen vågar ifrågasätta om kursen är den rätta.

Efter en så här lång period av låg inflation–

–måste vi kunna konstatera att 2 % var fel.

Vi måste skriva om målet, säg att 1,5 % är okej.

För tänk om vi i Sverige kunde säga:

Vi ska nog ha en kort låneränta de närmaste fem åren–

–på 1,5 %. För inflationen kommer att vara låg.

Det är ju bra för ekonomin.

Men nu väntar alla på kraschen.

När inflationen ligger på 2 % och Riksbanken–

–ska stänka på med räntehöjningar...

Scenariot är konstigt. 2 %-målet.

Underskattar vi inflationen och överskattar Riksbanken?

Nej, Riksbanken tar bort marknadskrafterna–

–genom att inte bara hålla styrräntan på dagens nivåer–

–utan även köpa statsobligationer.

Alla pratar om räntan, att den styrt börsen.

Alla har även diskonterat för en räntehöjning från Fed–

–om ett par veckor. Underskattar vi räntans rörelser?

"Den höjs från så låga nivåer. Det är försumbart."

Ja, det tror jag. I samma stund vi inte–

–kan dra ut trenderna sju år framåt för superlågt...

Då är det stora krafter.

En supertanker som kopplar loss från moderskeppet.

Det underskattar vi definitivt.

När man hör USA:s kommentatorer–

–tala om sin ekonomi och sin värdering...

Deras ränta är en helt annan än Europas.

Europa har ultralåga räntor, inte USA.

USA ligger närmare en kurskorrigering.

Kommer den måste man vara superoptimist för att tro–

–att vi står emot.

Rapportperioden var okej. Den underliggande tillväxten–

–är hygglig. En bra konjunktur som gynnar börsen.

Höga p/e-tal i absoluta tal, höga värderingar generellt...

Och inflationsoron som du är inne på.

Vart är vi på väg?

Om du väger samman parametrarna.

De senaste två åren har sett ut så här.

Som en axelryckning. Å ena sidan, å andra sidan.

De kommande nio till tolv månaderna–

–blir väl också en axelryckning.

Europas centralbankers ultralåga räntor–

–gör att stora placerare saknar alternativ–

–för balansräkningarna. Pengarna pressas in på börsen.

Det ändras nog inte de kommande nio månaderna.

Möjligen de kommande tolv, men även det är osäkert.

Inte minst i Sverige när vi plötsligt lyckats–

–få till nån typ av mini-fastighetskris–

–trots de ultralåga räntorna.

Det borde skrämma livet ur alla.

Hur tokigt kan det bli?

Vi får se om det blir en axelryckning.

Vi tackar för i dag.

I morgon kommer Dag Werner och David Lindström.

Missa inte det. På återseende.

Ännu en rapportperiod är över och det är dags för en sammanfattning. För att göra detta har Börslunch bjudit in Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist.

I dagens program:

Höga förväntningar inför Q3.

Vinstvarnande bolag.

Så bra var Q3.

Malmqvist rankar storbolagen.

Har vi en aktiebubbla?

Programledare: Jesper Norberg.

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.

  • 10:29

    "Värre än det värsta vi befarat"

    Den turkiska liran har fallit stort den senaste tiden och president Erdogan vidhåller att låga räntor är det Turkiet behöver nu. Emre Akcakmak, förvaltare på East Capital Turkiet, håller inte med.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 -1.2%
NASDAQ Composite -1.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 18.9%
Paradox Interactive 7%
Holmen 6%
SSAB -3.6%
Sandvik -4.2%
Boliden -4.2%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • 4:04

    "Erdogan har kniven mot strupen"

    Krisen i Turkiet står fortsatt i fokus. Från Kina har vi fått oväntat svag statistik. De viktigaste händelserna på finansmarknaderna med valutastrateg Lars Henriksson.

  • Så het var börssommaren16:00

    Så het var börssommaren

    När Börslunch är tillbaka efter sommaruppehållet snackas det bland annat om Pandora, Life Science, Netent, H&M, Assa Abloy och Ahlsell. Och så summeras givetvis sommarportföljerna.

  • Probis vinst stiger3:41

    Probis vinst stiger

    De senaste och viktigaste börsnyheterna med Matilda Karlsson och Johan Fohlin.