”Småbolagens bästa vän”

Ja! Välkomna till Börslunch–

–direkt från vår nya studio i Göteborg.

Fingerprint handlas igen och fortsätter ner–

–och Skistar handlas lite upp efter rapporten.

Vi har fantastiska gäster och är lite nervösa–

–första dagen i den nya studion.

Niklas Ramstedt och Anders Wright är här–

–och också Wallenstams vd Hans Wallenstam.

Välkommen. Kul att ha dig här.

Roligt att få vara här, att ni är i Göteborg.

Apropå det. Hur ser Göteborgs bostadsmarknad ut–

–jämfört med Stockholms.

Bostadsmarknaden ser bra ut.

Relativt är efterfrågan är lika stor som Stockholms.

Men vi har byggt mindre i Göteborg.

Utbudstrycket av bostadsrätter är mindre än Stockholms.

Bostadsrättssidan är lite ner.

Men kasten är inte lika skarpa som i Stockholm.

Fortfarande står 220 000 personer i kö för lägenhet.

Trycket på bostadsmarknaden är hårt.

Utbudet är mindre än i Stockholm.

Så den eventuella prisnedgången–

–kanske blir mindre i Göteborg.

Den slår mindre hårt än i Stockholm–

–men Stockholm har också gått upp mer–

–så rekylen blir därefter.

I höstas omvandlade ni osålda bostadsrätter–

–till hyresrätter. Vad var det som hände?

Efter sommaren fanns oro kring bostadsrättsmarknaden.

Efterfrågan minskade inte, men köparna oroades–

–av att köpa på "all time high".

Medierna och politiker talade om "bostadsbubblan".

Så när vi hade visning...

Vi säljer ju bostadsrätter när projekten är klara.

Så vid visningen i början av oktober var besökarna osäkra.

Då beslutade vi att göra om dem till hyresrätter.

Sen hyrde vi ut dem på "fem minuter".

Bra att ni har möjlighet att omvandla–

–med er flexibla affärsmodell.

Mot bakgrund av vår starka balansräkning–

–kan vi välja upplåtelseform.

Vi bygger i princip allt ur kassan.

Och upplåtelseform väljer vi när det blir inflyttning.

Hyresrätter kan inte omvandlas till bostadsrätter.

Men om vi producerar bostadsrätter–

–och ser att vi inte kan sälja på de nivåer vi hoppats på–

–omvandlar vi dem till hyresrätter.

Vi är Sveriges största hyresrättsproducent–

–med egen förvaltning.

Vi har en organisation som tar hand om hyresrätter–

–så frågan är inte stor för oss. Det ger oss flexibilitet.

Ni har stor andel hyresrätter och en stark balansräkning.

Skulle ni kunna kapitalisera på en större sättning?

Vi kan nog göra mycket bra saker vid en rejäl sättning.

Produktionen blir troligen mindre kostsam–

–för byggkostnaderna har haft en prisspiral–

–de senaste åren, med den stora efterfrågan.

Konkurrensen bland byggarna blir nog hårdare–

–så att vi får lägre priser. Men vi kan också konkurrera–

–med köp av mark och exploateringsfastigheter–

–som behöver rivas för att bygga bostäder.

Men vi fokuserar på hyresrätter.

Så markpriset ska matcha hyresrätter.

Finns de kommersiella fastigheterna mest i Göteborg?

Bara i Göteborg.

Inom vilka områden är ni verksamma?

I centrum.

Och affärsområden?

Generella kontor i innerstaden.

Vid handelsstråk finns det butiker på bottenvåningen.

Detaljhandeln är osäker.

Ja, men andelen är så liten, och bara i city.

Handlarnas marginaler är pressade.

Men trycket är starkt på sociala ytor i innerstaden:

Caféer och restauranger. Många handlare–

–överlåter verksamheten till restauranger och caféer.

För oss med hus i stan är det ingen större dramatik.

Många har talat om att kontorshyrorna fortsatt uppåt.

Ja, för få kontorslokaler har producerats i Göteborg.

Precis som i Stockholm.

Trycket på kontorslokaler är oändligt.

Vi är nere på 2 % vakans i innerstaden.

Det finns i princip inga tomma kontor.

Och då växer inte näringslivet i önskad takt.

Både bostäder och kontor fattas.

Med det trycket på kommersiella lokaler–

–stiger förstås hyrorna.

Vilka mål och utmaningar har ni 2018?

Vårt mål är att växa med 10 % substans–

–i snitt under fem år. Vi gör alltid femårsplaner.

I år blir utmaningen:

"Vad ska vi göra nästa femårsperiod?"

I slutet av året kommer en ny femårsplan–

–men den gamla ska också i mål i december.

Vi ligger på spåret. Nyproduktionen är kostnadseffektiv–

–och skapar värden. Det får vi nog–

–ännu större nytta av i nästa affärsplan.

Är ni tillräckligt effektiva för att nå målet?

Den som jobbar med hyresrätter–

–måste vara kostnadseffektiv.

Att skapa maximal boendekvalitet–

–för lägsta möjliga kostnad.

Man måste vara kostnadseffektiv.

Hyrorna är reglerade, så där finns inget att spela med.

Vi måste sikta in oss på kostnaderna.

Framtiden verkar ljus.

Min roll är att ständigt leta risker–

–och eliminera dem på vår resa.

Men jag känner att vår framtid är ljus.

Tack, Hans Wallenstam.

I går var Mikael Hanell här och vi talade om småbolag.

Så här sa Mikael om småbolags volatilitet–

–och varför den är lägre än den större bolagens:

När börsen sjunker kraftigt söker man likviditet–

–och då tar OMX och den stora listan mer stryk–

–än den lilla listan. Likviditeten kan vara mindre bra–

–i små och medelstora bolag, så att fallen blir lägre.

Men över så här lång tid handlar det även om–

–att möjligheten är stor–

–att klämma ut marginal mellan storbolag och småbolag.

Anders och Niklas har kommit in. – Kul att se er.

Niklas, välkommen tillbaka. – Anders, välkommen.

Mikael talade om att volatiliteten över tid–

–är lägre än för de större bolagen.

Lite förvånande. Men jag lägger inte så stor vikt vid det.

Vägen till de 25 % spelar mindre roll.

Om den är stökig kvittar. Hellre 25 % på en stökig resa–

–än 10 % på en lugn resa.

Datapunkten han presenterade var intressant.

Småbolagsindex kontra det breda indexet...

Från 2005 hade småbolagsindex gått 400 %.

Det breda Six Return Index som täcker alla bolag–

–hade gått runt 200 %.

Lägre volatilitet, högre avkastning.

Men volatiliteten förvånade mig.

Vi ska fokusera på småbolag.

Nån annan tanke om småbolag?

Varför är de roligare?

Där letar vi efter spännande case.

Där kan vi nog hitta missförstådda–

–och underanalyserade bolag, som kan växa bra–

–under lång tid framöver.

Ligger många små bolag under radarn?

Ja. Småbolag, för oss–

–kan vara värderade till 300–400 miljoner kronor.

I småbolagsindexet–

–ingår bolag värderade till 30–40 miljarder.

Men för oss ligger de mellan 300 miljoner–

–och ett par miljarder. Där finns mycket spännande.

Tillräckligt god likviditet för oss som liten aktör.

Min känsla är att allt fler bolag inte analyseras–

–av traditionella firmor.

Finns det många underanalyserade bolag?

Jag kan bara hålla med.

En tiodubbling från ett miljardbolag är mer logiskt–

–än att H&M tiodubblas igen.

Ska vi titta på Anders topp fem-innehav?

Jag vet inte om vi får upp den på skärmen...

Den ligger där, men vi ser inte den.

Men du kan dem. Vilken tur. För nu blev det nervöst.

Hur tänker du när du investerar?

Vår ambition med fonden...

Vi vill jobba med fonden som med en privat aktieportfölj.

Därför skiljer vi oss från en traditionell aktiefond.

Vi har färre innehav, en 15 stycken.

Våra största innehav är absolut störst i fonden.

De fem största är nästan 50 %.

Vad säger du som driver en privat aktieportfölj?

Vi tänker likadant. Vi jobbar med en fokuserad–

–och koncentrerad...

Våra 5–6 största innehav–

–står ju för säkert 50–60 %, eller mer–

–av vår allokering mot börsen.

Om vi kollar på Gig, som du gillar.

De har haft en stark tillväxt. Vad är intressant med dem?

Ja, bolaget startade 2012 och har redan gjort mycket.

Men det är nog bara i sin linda.

De försöker starta ett ekosystem inom spelbranschen–

–lite likt svenska Cherry. Men Gig är ju ett norskt bolag.

De hamnar nog lite under radarn på grund av det.

De har alltihop. De har operatörsdelen, som Betsson–

–affiliate-delen, som Catena Media–

–spelutveckling, likt Netent–

–och oddssättning, som Kambi.

De delarna går jättebra.

Men de värderas lägre än de svenska konkurrenterna.

Varför är det så?

Det är en udda fågel i Norge.

Allt värderas som Statoil i Norge.

Det är det ena. Sen tror jag även–

–att när man bygger ett bolag som har fyra olika delar–

–så är det lätt för en investerare–

–som bara gör en kort analys och ser EPS:en–

–att inte gräva i respektive del.

Har de inte en annan redovisningsprincip i Norge?

De följer samma redovisningsregler–

–men på affiliate-sidan har de gjort mycket förvärv–

–och kan skriva av det betydligt fortare.

Om de skrev av i samma takt som Catena–

–så hade det varit ännu högre vinster.

Vi har en graf på tillväxten som visar hur starkt det går.

Det är plattformsdelen, den fjärde delen–

–som försvarar hela börsvärdet.

Börsvärdet ligger på en 6 miljarder i dag.

Den här grafen... Är den uppe nu?

Den visar... Man är ju så barnslig...

Här triggar jag i gång ordentligt.

Den visar så mycket, en historik av tillväxt och lönsamhet.

Och på slutet accelererar tillväxten.

Många bolag växer stadigt, men nu drar det i gång ännu mer.

Man ser även jättefina skalfördelar.

Nu har de 34 kunder.

En 35:e kund ger enorma skalfördelar.

Vad innebär det för konkurrensfördelen?

Det finns ändå ganska många bolag–

–inom klustret spel, betting och gaming.

Hur särskiljer de sig?

Vad är huvudgrejen som särskiljer dem från andra?

Jag älskar Robin–

–som driver det här och är fjärde största ägare.

Han får en del synergier mellan sina delar.

Och kärndelen växte ju 48 % senaste kvartalet.

De gör säkert 20 miljoner euro i vinst nästa år.

Ett mjukvarubolag som växer med 50–70 %–

–med en marginal på 50 %. Det ska värderas högt.

Ett annat bolag du gillar, Niklas, är Leovegas.

Ja, men Anders gillar det nog ännu mer.

Halva hans fond är väl Leovegas.

Vi gillar också Leovegas. Definitivt.

Det är ju en speloperatör–

–som från dag ett har fokuserat mobilt.

Det är en fördel att det genomsyrar allt de gör.

Och fantastiskt duktigt management.

En diskussion som är inne nu, handlar om hållbarhet–

–och såna viktiga frågor.

Vad tror ni om den här branschen framöver, utifrån det?

Tänker du tillväxtmässigt, eller...

Nej, hållbarhet generellt.

De bolagen brukar komma upp i det sammanhanget.

Det skiljer mycket från bolag till bolag.

På vilket sätt då?

Hur de tänker och hur allvarligt de tar de frågorna.

Och Leovegas, tar de det på allvar?

Och Leos andel av intäkter på den reglerade marknaden–

–ökar ju successivt också, vilket går hand i hand med det.

Det har gått väldigt bra för Leovegas.

Hur skyddar de sig mot sina konkurrenter?

Mycket handlar om att de har fokuserat mobilt från början.

De har inget annat i ryggsäcken. Det är mobilt som gäller.

Det skapar det framgångsrika företag man är.

Sen har de enbart fokuserat organiskt–

–på att utveckla Leovegas.

Nu har de gjort två riktigt stora förvärv.

Det är väldigt bra. De sätter kassan i arbete.

Q2 2017 gick de ur med 600 miljoner kronor–

–i balansräkningen. Den har de satt sprätt på nu–

–med fokus på Storbritannien, en reglerad marknad.

Det blir spännande att se. Marknaden är lite ljummen–

–till Leovegas. Aktien har handlats svagt på sistone.

Den har ändå gått bättre än många andra.

På 1–2 års sikt ser det fantastiskt ut.

Men jag undrar om marknaden är lite tveksam till–

–hur Leovegas är som förvärvande bolag.

Du har en graf med dig, som visar på–

–avskrivningar i förhållande till försäljning.

Det är avskrivningar från förvärven.

Man gör en "purchase price allocation".

Man marknadsvärderar alla tillgångar i förvärvet–

–och fördelar köpeskillingen på dem.

Och beroende på hur köpeskillingen fördelas–

–så blir det olika typer av avskrivningstakter–

–eller så bokför man det som goodwill.

Det finns viss subjektivitet i hela processen–

–med en "purchase price allocation".

Jag vet att Leovegas har varit extremt konservativa–

–i sina antaganden och sin process.

Det gör att de skriver av stora delar av förvärven–

–väldigt aggressivt och snabbt.

Det lär göra att amorteringen i resultaträkningen–

–kommer att erodera EPS:en, eller vinsten–

–under 2018 och 2019.

Det är möjligt att många inte ser igenom det.

Många säger att aktien är dyr.

Det är den, tack vare avskrivningstakten.

Men justerat för den, med en normal capex-nivå–

–då ser aktien billig ut.

Och underliggande kassaflöden är hyggligt säkra.

När vi ändå har dig här...

Vi pratade om Cinnober i går. Ganska länge och mycket.

Du ville addera några saker.

Vi tycker ju... Vi gillar Cinnober väldigt mycket.

Är det årets sämsta aktie?

Ja, precis. Så var försiktiga med vad jag säger.

Det som egentligen händer här nu...

Aktien har ju havererat efter Q4-rapporten.

Det är ju i mångt och mycket ett kommunikationsproblem.

Vi pratade om det i går.

Bolaget består av flera olika segment i olika faser.

Det gör det svårt att följa–

–och då blir det ännu viktigare att kommunicera tydligt.

Det som hände i Q4:an–

–är att de hade temporärt ökade kostnader för två saker:

Att få ombord alla kunder till Tradecho–

–det system som används för att rapportera enligt Mifid II.

Ett angenämt problem.

Man har stora kostnader då man har många kunder.

Nu är kunderna ombord och intäkterna ska börja komma.

Det andra är deras stora projekt för japanska börsen–

–som driftsattes under Q1 2018.

Stora kostnader under Q4 relaterat till igångsättningen.

Det aktien handlas ner på och marknaden ser som problem–

–är ju ett angenämt bekymmer, då de har många kunder–

–som de lär kapitalisera på. Det är väl den stora...

Så lite utbildning och kommunikations...

Vad har vi mer, Matilda?

Anders har en annan aktie med sig.

Den är högt upp på din lista – Hexatronic.

Det är också ett bolag med historiskt stark tillväxt.

De har väl växt 30–40 % de senaste tre, fyra åren.

Mycket tack vare fiberutbyggnaden.

Aktien har handlats ner lite.

Jag tolkar det som att det finns en oro–

–för att den utbyggnaden börjar ta slut.

Som vanligt är man lite hemmablind.

I Europa ligger ju Sverige i framkant här.

Stora exportmarknader man satsar på nu–

–är Storbritannien, Tyskland och USA.

De ligger ju på ensiffriga tal.

Du skickade en graf över marknaden–

–på fiberinstallationer för hushåll.

Den visar ju på den fortsatta stora möjligheten.

De har ett patent som bör funka även utomlands.

Så de spar mycket pengar åt sina kunder.

Och de har ju börjat både i Storbritannien och USA.

Vad behövs då? Det är lite vikande förtroende på sistone.

Vad krävs för att det ska vända upp?

Det är en jättemarknad. Minsta tecken på–

–att man får snurr på det i nåt av länderna...

Det här drivs ju av politiska beslut.

När det hände i Sverige var det så.

Man har tagit samma beslut i Tyskland och Storbritannien.

De marknaderna lär explodera.

Frågan är hur stor del Hexatronic kan ta.

Niklas, senast du var med oss pratade vi Fortnox.

Och cocktails.

Du hade en graf över ARPU:n.

Den vi visade då var ju kundintaget.

Och så ARPU, eller hur mycket man säljer till varje kund.

Den perfekta cocktailen.

Ja, och den har bara fortsatt under Q4.

Jag vet inte om bilden ligger ute...

Tänker du på marknadsöversikten du hade räknat på?

Man ser i grafen att de tar in hur många kunder som helst.

Man undrar när det tar slut–

–för det är bara fokus på svensk marknad.

Målmarknaden består av 800 000 småbolag–

–med en till tjugo anställda.

I dag har 300 000 migrerat från offline till online–

–med sin administration och ekonomi.

Fortnox har 200 000 av kunderna–

–och övriga konkurrenter delar på 100 000.

Det finns ungefär 500 000 kvar i Sverige.

Är det fortsatt små kunder?

Fortsatt små. Fortnox är småbolagens bästa vän.

Och de bygger upp ett ekosystem–

–av mängder av olika funktioner och service–

–kring småbolagen.

Är aktien fortfarande felprissatt?

"Absolut", säger du.

Det är småländsk kvalitet.

Fortnox är ett bolag som lär gå från att vara ett bolag–

–till att bli ett verb, som Google.

Det blir att "fortnoxa".

Så det finns stor potential kvar i Fortnox.

Det känns väl bra det här?

Då tackar vi för oss för premiärsändningen från Göteborg.

Vi lovar att komma tillbaka fler gånger.

I morgon kommer Erik Hansén och Espen Grønstad–

–och Lundin Golds vd. Men klockan 19 i kväll sänder vi–

–angående räntebeskedet från USA.

19.00, sa jag, va? – Det får ni inte missa.

Tack för att ni tittade. Ha en bra dag.

Börslunch har dragit västerut och sänder från Göteborg. Det snackas bland annat om det lokala fastighetsbolaget Wallenstam samt om småbolag.

I dagens program:

Intervju med Wallenstams vd Hans Wallenstam.

Småbolagen fortsätter att dominera.

Stark tillväxt för Gaming Innovation Group.

Leo Vegas bäst i klassen.

Är botten nådd för Cinnober?

Vad krävs för att Hexatronic ska återvinna förtroendet?

Stora marknadsmöjligheter för Fortnox.

Gäster: Niklas Ramstedt, Primas Invest och Anders Wright, Consensus.

Programledare: Jesper Norberg och Matilda Karlsson.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

  • Skistar: Omsättning upp men vinst ner4:41

    Skistar: Omsättning upp men vinst ner

    Fedex och Oracle slår förväntningarna. Besvikelse från Starbucks. Skistar visar ökad omsättning men sjunkande vinst. Magnolia in på Stockholmsbörsen. Hemfosa tar in miljard i nyemission.

  • Josefsson om... handelstullar14:46

    Josefsson om... handelstullar

    Nya handelstullar börjar bli vardagsmat i rubrikerna. Roger Josefsson går på djupet och förklarar hur de amerikanska åtgärderna kommer att påverka världen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Sandvik 3.4%
Peab 2.7%
Swedish Orphan Biovi… 2.7%
Nolato -1.5%
Beijer Ref -2.7%
Hemfosa Fastigheter -6.5%
Uppdaterad ons 14:47
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier