Chefsekonomerna ser många mörka moln

Kinesisk sjukdomsoro smittar av sig på marknaden med nedgångar i Asien som följd.

Här i Stockholm backar börsen med cykliskt i botten–

–efter Sandviks rapport. Det är tisdag 21 januari. Du tittar på EFN Börslunch.

Vi noterar att MTG rasar 20 % efter en avslutad förhandling–

–rörande en e-sportsatsning. Collector går ner 20 % efter en vinstvarning.

Vi återkommer till Collector, och vi återkommer också till Sandvik.

I dag ska vi snacka global makro med Rose Marie Westman och Roger Josefsson.

De är roligt att ha er tillbaka. Vi börjar med Kina. Smittan slog mot aktiehumöret.

Det sammanfaller med nyår. Kineserna reser mycket. Nån reflektion på det?

Nej. Vi har tidigare haft sars och svinpest och andra problem.

Men oftast har det varit en kort oro.

Sen får man fatt i dem och kan begränsa skadan.

Det är ironiskt att kineserna med sina övervakningssystem inte kan övervaka...

Det här är nåt som det inte går att övervaka. Det är en ironi i det hela.

Sen är det inte helt omöjligt att vi kan få nåt som inte går att begränsa.

I den situationen är vi alltid. Det var länge sen vi hade nåt stort.

Ekonomiskt, Roger. Du tittar lite på sars.

De långsiktiga effekterna av sars var förhållandevis små.

Det var nån tiondels procentenhet på BNP i de hårdast drabbade länderna–

–som Kina och Singapore.

Men de initiala effekterna var ganska stora. Kreditriskpremierna steg.

Omsättningen i detaljhandel och resor sjönk med 15-20 % i den regionen.

Det kan ge kännbara kortsiktiga effekter, men de långsiktiga är förhållandevis små.

Men det här är okänd materia för alla. Man får hålla koll på hur det sprids–

–och hur dödligheten utvecklas.

En potentiell svart svan. Vi ska rikta blickarna mot Davos.

BIS, centralbankernas bank, har varnat för gröna svanar som ett hot.

Det handlar förstås om klimatrelaterad risk.

Där är er typ av kompetens irrelevant, skriver BIS. Det krävs andra glasögon.

Vi går vidare och noterar att inför Davos är toppcheferna ganska dystra.

PWC har gjort en enkät över läget.

Toppcheferna i Davos är en lite speciell population. Det är ett svårläst diagram.

Optimisterna, i orange, är på nedåtgående och pessimisterna, i gult, går uppåt.

–Rose Marie, vad ska vi säga? –2018 var det enda positiva året.

Det var direkt efter skattereformen i USA. Det var enda gången.

Sen dess tenderar de att vara dystra. Den här trenden har pågått sen förra året.

Jag är inte förvånad. Vi har en ganska problematisk BNP just nu.

Konjunkturen är inte jättebra, så det här är som väntat.

Enprocentarna deppar.

Det finns en del CEO-undersökningar. Där har man sett ett tydligt dämpat klimat.

Den där har visat sig leda till exempel PMI.

Men man ska inte dra för starka växlar på en undersökning. Men den såg inte kul ut.

Både Trump och Greta framträder i dag i Davos.

Inför det här mötet justerade IMF ner sin BNP-prognos. Vi har lite staplar.

Det är världs-BNP längst ner till vänster.

Det är en marginell nedjustering, ett pinnhål nedåt.

Men det är en dystrare global prognos när vi går in i ett nytt år.

Jag tycker för egen del att det finns strukturella problem i alla tre områden–

–när det gäller potentiell tillväxt.

Kina är på väg ner. Europas låga tillväxt känner vi till. Den ligger på 1-1,5 %.

USA kommer ner från en nivå där man kanske har trott 3 %.

Deras potentiella kanske ligger vid 1,8.

Det är ett väldigt stort motlut när vi tittar ett par år framåt.

På kort sikt kan man dra en slutsats när det gäller IMF:s prognoser.

Mycket av återhämtningen mellan 2019 och 2020 bygger helt på tillväxtländerna.

De hade svag tillväxt 2019.

Den återhämtningen speglas i de här siffrorna.

De tror trots allt att den globala tillväxten ökar 2020.

Bara så att jag är med... För att den nedjusterade prognosen ska bli av–

–så måste tillväxtländerna leverera?

Om man tittar på tillväxt i ekonomier...

Man pratar om japanisering, "secular stagnation" i vår del av världen...

Om man tittar på tillväxtekonomier, exklusive Kina och Indien–

–så växer ingen tillväxtekonomi snabbare än vad de utvecklade ekonomierna gör.

Det är en synkron japanisering. Det är rätt oroväckande.

Hur ska tillväxtekonomierna då få i gång sina ekonomier?

Det är strukturella reformer som krävs.

Men det vi ser att de gör, och som de har gjort sen 2012, är att öka på krediterna.

Det är inte hållbart. I det här läget är det ganska oroväckande.

–Men det är väl hela världens väg nu? –Ja.

I-ländernas väg ut ur denna "secular stagnation" kräver att vi gör rätt saker–

–men också att tillväxtekonomierna fortsätter att utvecklas i rätt riktning.

Det innebär inte att de ska ha en hög kredittillväxt.

BNP måste ta fart på grund av bättre utbildning och fler företag.

Vill du plocka upp eller ska jag fråga om Kina?

Ledarskapet har förändrats. Det fanns mycket optimism i länder som Indien förr.

Den har försvunnit. Det har blivit ett mer auktoritärt ledarskap på flera ställen.

Du sa att Kina inte har så mycket kontroll vad gäller sjukdomen.

Har de så mycket kontroll vad gäller att stimulera ekonomin?

Förra året lyckades man göra det. Det är en stor parameter i det globala spelet.

De lyckades bättre än väntat förra året.

Det var med ganska moderata insatser, men det var en hel del.

Det var säkert inte helt enkelt. De gjorde en ansträngning för det där.

De är nog inte beredda att göra samma sak 2020.

Risken när vi går in i 2020 är att alla tror att Fed har fixat de flesta problem–

–genom att sänka tre gånger 2019. "Nu kan vi bara sitta och titta på och åka med."

Om det inte blir så, så kanske det blir för sent att stimulera.

Det finns en viss oro hos mig.

Kina har problem. Strukturella förändringar måste till även i Kina.

Det är en jätteekonomi i BNP-termer. De har en konsumtionskvot på 40-45 %.

Alla något så när utvecklade länder ligger uppåt 50-60 %.

Med tanke på att den ekonomin är så stor, så borde den ligga över 60 %.

Det krävs stora reformer även i Kina, och det är det vi väntar på.

Jag tror inte att vi får se dem under 2020.

Ni var optimistiska förra gången ni var här. Nu är ni i pessimistlägret.

Jag har en hoppfull signal i nästa graf.

Den globala handeln pekar brant nedåt.

Men en del ledande indikatorer, i grått och lila–

–som delkomponenter i PMI-siffror bland annat–

–tyder på en vändning här...

Förra gången var vi optimistiska. Nu är jag förhållandevis pessimistisk.

Jag tror inte på en ny recession här och nu–

–men vi fortsätter in i den här långa sotdöden. Vi glider in i nåt svagare.

Det här stämmer rätt väl med det scenario som många målar upp, jag också:

Handeln återhämtar sig 2020, men som andel av BNP kommer den fortfarande att gå ner.

Detta är bara en effekt av att handelskriget lättar lite under 2020.

Hur viktigt är miniavtalet?

Det betyder nog inte mer än att det förhindrar en eskalering. Det är positivt.

Men när vi satt här förra gången hade vi förhoppningen, förutom centralbanker–

–att det skulle bli lite mer fiskal policy.

Det blev det egentligen väldigt lite av. Man kan notera att så inte blev fallet.

Men har tagit den lätta vägen, med centralbankerna, igen.

Den här inbromsningen kan vara så stor att man måste ut på banan på bredare front.

Då kanske man är lite sen i steget, som sagt.

Nu har vi ett handelsavtal mellan USA och Kina.

Och vi vet att även EU försöker komma överens med Kina.

Kina har lovat att handelsavtalet med USA inte ska påverka Europa–

–men det låter otroligt att en fördubblad import från USA inte påverkar Europa.

Många har också väntat på rapportsäsongen som vi pratade om i början av programmet.

Här är dagens förlorare. Sandvik handlades ner och drog med sig verkstadssektorn.

Allt cykliskt har sen kommit tillbaka lite.

Vi kan nämna MTG och Collector. Där är det otroliga nedgångar.

Collector ska vi prata mer om snart, men nu ska vi lyssna på Hampus Engelau.

Han är verkstadsanalytiker på HB och pratade om Sandviks rapport.

Man trodde på en uppbromsning i Q3, men den var inte lika tydlig.

Q3 var överlag bättre än väntat för de här bolagen.

Därifrån har aktierna rört sig upp 40-45 % i Sandviks fall.

Nu i fjärde kvartalet ser vi uppbromsningen.

Då är man kanske lite tuffare mot bolaget.

Bilproduktionen, som utgör huvuddelen av det kortcykliska–

–den vek ungefär 5,5 % i fjärde kvartalet.

Vi räknar med att det ska ner ytterligare 6 % i första kvartalet.

Sen blir jämförelsetalen enklare, och vi kan få lite tillväxt det andra halvåret.

De prognoserna har konstant reviderats om. Det är en osäkerhet.

–De har reviderats ner. –Ja.

Men det ser bättre ut globalt under andra halvåret.

Hela klippet finns på efn.se. Jag reagerar på två saker:

Man såg inte nedgången i Q3, men blev ledsen när den kom nu i stället.

Borde man inte ha förstått det? Det andra är att bilindustrin har tickat ner.

Men nu ser vi en botten. Finns det inte risk för nya negativa överraskningar?

Jag vill inte kritisera nån prognos, men om det här med jämförelsetal kan man säga–

–att det är en extremt passiv prognos. Man antar att det blir en stabilisering.

En aktiv prognos i det här läget är att det blir en svag tillväxt nästa år.

Detta med att jämförelsetalen blir lättare tror jag är en för positiv tolkning.

Det är en strukturell omvandling i bilindustrin.

Det vore märkligt om inte den fick en mer långsiktig effekt än så här.

Tar ni med er nåt av Sandvik-rapporten som det första verkstadsbolaget?

Det var bättre i USA än jag hade väntat mig.

Men de verkar fortfarande lagga efter Europa, som är svagt.

Nu finns förhoppningen att Europa ska gå starkare och USA ska gå svagare.

Men ett enskilt kvartal säger för lite. Det är också ett enskilt bolag.

Collector nämnde vi. Vi ska inte prata om det bolaget–

–men här handlar det om skulder och företagskrediter.

Man reserverar nu för att kredit- förlusterna kan bli värre än förväntat.

Vi läser rapporter och pratar ofta om att företagsobligationsstocken blivit större.

Mycket dåliga krediter, eller med lägre värde, växer kraftigt.

I USA tar man billån och studielån som man inte kan betala.

Och så har vi statsskulden...

–Ändå tycker du att vi ska vara positiva. –Ni får gärna vara pessimistiska.

Alla andra är ju glada.

Det är svårt att säga när det här blir ett problem. Än är det väl inget problem?

Men vi kan lyfta det nu, i termer av vad som händer efter valet.

Jag tror att varken republikaner eller demokrater kommer att adressera det här.

Man lär låta det rulla vidare om det inte blir en dramatiskt sämre konjunktur.

Men USA brukar inte vilja spara då heller. Man gasar sig ur problemen.

Vi gasar i både låg- och högkonjunktur.

Det är det som är det nya. Vi har aldrig sett USA agera så här förut.

De kanske tänker att om de låga räntorna kvarstår, så blir detta inget problem.

Men det kan man inte vara säker på i nåt läge.

Vi har haft 30 år med fallande räntor och inflation.

Vid nåt tillfälle vänder det. Då blir det här en stor huvudvärk.

Man har dessutom ett stort beroende av utländska investerare.

Dessutom varierar skatteintäkterna tydligt med BNP.

Om man förutser en period där BNP kanske inte blir negativ, men förblir låg länge–

–så blir det svårt att bära skuldbördan.

Det är högkonjunktur i USA. Ändå har de ett så här stort underskott.

Apropå företag och hushåll... Det kanske inte kan kopplas till Collector.

I USA, Europa och på tillväxtmarknader–

–har skuldkvoterna bara rusat de senaste tio åren.

De senaste 3-4 åren har "debt service ratio"...

Den kostnaden har stigit som andel av företagens och hushållens kassaflöde.

I företagsdelen gick de upp mer i den här expansionsfasen–

–än de gjort i nån tidigare fas.

Fast det är så billigt att låna, så betalar man mer för lånen.

Det säger nåt om känsligheten. Om man får ett fall i intäkter av kassaflöde–

–så lär det se annorlunda ut i en nära framtid.

Men å andra sidan kommer räntorna aldrig att gå upp. Eller?

Om vi får en långvarig nedgång, så kommer det här att bli tuffare.

Man har varit van vid att man efter låga räntor får en snabb konjunkturuppgång.

2016 och 2012 gick det ganska snabbt upp.

Om det inte gör det den här gången, så kommer det att svida mer.

Då kommer svagheten i systemen att sprida sig lättare.

Det som jag tror är grejen är inflationen. Det är en sån grej som vi sitter och...

Vi letar med ljus och lykta. En sån grej skulle kunna lyfta upp räntorna.

Det skulle få ner realräntorna, vilket skulle underlätta skuldproblematiken.

Fram till dess kan dagens sista graf fortsätta bli allt längre.

Det är den längsta rusningen nånsin. En klassiker.

Goldman Sachs ligger bakom den.

Uppgången slår nya rekord varje dag.

Det är den längsta uppgången vi har upplevt och snart också den största.

Den ligger väl fortfarande efter 90-talsrusningen.

Den stora grejen när man tittar på PE-tal är att...

Det finns ju en hel del pessimister. Många säger–

–att nu går man in i en fas med negativ tillväxt–

–när P/E-talen är på de här nivåerna. Även de framåtblickande P/E-talen–

–ser alldeles för höga ut.

Men osäkerhetstalen för det här är enormt stora.

Att dra slutsatser av det där är svårt. Men det måste vara organisk tillväxt.

Det kommer att driva investeringar och göra att vi blir lite optimistiska.

Där är vi inte. Vinsttillväxten i amerikanska företag är ganska platt.

Men prognoserna har kommit upp i marknaderna.

Om det sen är "whispering numbers" eller inte–

–men det finns förväntningar på vinsttillväxt för 2020.

Om vi blickar framåt. Vi har ett helt nytt årtionde.

Det låter som om det kan bli ett japanskt årtionde där vi står still.

För mig är det finanspolitikens årtionde.

Vi har pratat om penningpolitik och räntor i 10-20 års tid.

För mig kommer 2020 att bara handla om politiken.

Vi ser föregångslandet USA.

Vi kommer att få se många fler kirurgiska ingrepp–

–för olika typer av marknadsmisslyckanden. Stater och regeringar försöker gå in–

–och reglera ekonomin igen. Det är ingen allmängiltigt god lösning.

Men jag tror att det är det som händer.

Det förvånade mig att Fed förra året körde igång sina kvantitativa lättnader.

Man ligger fortfarande med 60 miljarder köpedollar per månad.

Det är visserligen bara i kortändan man får en brant kurva.

Men det är lite speciellt att dra igång det i så stor skala.

Det är ändå 60 % av hela upplåningsbehovet för 2020.

Det eldar ju på den initiala uppgången att det är så mycket likviditet därifrån.

Kanske skulle man ha hållit i det verktyget lite längre.

Nu har de inte jättemycket utrymme, men det blev ingenting av det fiskala–

–och så utnyttjar det här verktyget. Det finns inte så många verktyg kvar sen.

Jag är lite besviken på det. Powell var lättpåverkad.

Han kanske blir en ny Greenspan och kan få lite kritik.

Skulle man hållit kvar QE-instrumentet–

–skulle de korta räntorna stiga och ge en åtstramning av ekonomin.

–Det kan man inte låta hända. –Det finns olika grader av det där.

De skulle ha kunnat avbryta nedbantningen istället för att bygga ut den.

Men det finns problem i repomarkanden. De var tvungna att göra nånting.

Men att de bygger ut så pass mycket under 2020 luktar lite...

–...som om man hjälper till på valfronten. –När jag försöker vara lite positiv.

Var inte repomarknadens problem i sig nåt att ta på allvar från början?

Det är konstruktionen. Kassareserverna är för låga i USA.

Exakt vad det beror på är svårt att säga. En dimensioneringsfråga.

De stora bankerna... Det är svårt att sätta fingret på–

–hur det skulle lösas på nåt annat sätt. Men de tog i för mycket.

De kunde ha adresserat det mer temporärt.

För mig var det uppenbart att det handlade om regleringar.

Bankerna är så rädda om likviditeten för att inte slå i några regleringsmässiga tak.

Därför var man tvungen att skjuta till likviditet.

De vägrade låna ut pengar. Därför gjorde Fed så här.

Det oroväckande är att det fortsätter så här långt efter årsskiftet.

På andra sidan årsskiftet skulle allting bli bra.

Det ser det inte ut som. Det är oroväckande.

Hoppas att det blir bra efter halvårsskiftet.

Om inte så tar vi med oss denna appell till världens regeringar: Ta tag i detta.

Börslunch är tillbaka i morgon med Andreas Brock och Niklas Larsson–

–som ska prata globala aktier. Häng med oss då och tack för i dag.

Vad innebär handelsavtalet mellan Kina och USA för världshandeln? Det är en av de frågor som lyfts när makroexperterna och chefsekonomerna Roger Josefsson från Macrobond och Rose Marie Westman från Burenstam & Partners gästar Börslunch.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Budgetbråk på tung PMI-dag5:46

    Budgetbråk på tung PMI-dag

    Bråk i förhandlingarna om EU:s nästa sjuårsbudget efter Brexit. Svag PMI från Japan med kopplingar till coronaviruset. Inköpschefsindex från bland annat Frankrike, Storbritannien och Tyskland kommer under dagen.

  • Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden14:41

    Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden

    Dagens EFN Marknad gästas av Fastpartners vd Sven-Olof Johansson som berättar om det starka fjolåret och hur framtidens mål ser ut. Dessutom ger han en inblick i sina egna investeringar.

  • ”Räkna med att Kina trycker på gasen”4:17

    ”Räkna med att Kina trycker på gasen”

    Svensk inflation betydligt lägre än väntat. Fed presenterade protokoll i går. Marknaden väntar sig att Trump vinner valet i höst. Kinesisk ränta sjönk som väntat. 

  • Två hållbara aktiecase20:19

    Två hållbara aktiecase

    Vilka investeringsmöjligheter uppstår när hållbarhetskraven skärps? Det svarar Philip Ripman från SPP på i dagens avsnitt. Dessutom intervjuas NCAB:s vd Hans Ståhl.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.7%
NASDAQ-100 -0.9%
NASDAQ Composite -0.7%

Vinnare & förlorare

Embracer 1.7%
Elekta 1.5%
Fabege 1.3%
Lagercrantz -2.4%
Vitrolife -2.5%
Catena -3.6%
Uppdaterad fre 10:45
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Marknaden kastas mellan hopp och förtvivlan”4:20

    ”Marknaden kastas mellan hopp och förtvivlan”

    Antalet döda och smittade av coronaviruset stiger, men i långsammare takt. Risken för en ny spridning oroar fortfarande delar av marknaden. Morgonens makroanalys med Handelsbankens Kiran Sakaria.

  • Bolaget som prickat in hälsovårdstrenderna17:33

    Bolaget som prickat in hälsovårdstrenderna

    Coronaviruset forstätter att påverka marknaderna och vad passar då bättre än hälsovårdsspecial i EFN Marknad? Astrid Samuelsson från Handelsbanken bjuder på aktiecase.

  • Apples vinstvarning viktig makrosignal6:30

    Apples vinstvarning viktig makrosignal

    Coronaviruset slår mot Apples försäljningsmål. Storbritannien kommer inte följa EU:s regler under Brexitförhandlingarna. Sveriges bostadspriser fortsätter stiga.

  • Här är bolagen som delar ut mest1:41

    Här är bolagen som delar ut mest

    När storbolagen lämnat sina sista rapporter för 2019 står det också klart vilka bolag som tänkt sig att dela ut mest pengar till aktieägarna till våren.