”Dyra bolag kan vara prisvärda”

Börslunch är tillbaka och Lotta drog precis en vits.

Men nu blir det allvar. Välkomna.

Det är torsdag 21 februari. Stockholmsbörsen är ner lite–

–och det haglar dyster makro, Matilda.

Mycket händer. Maersk är ner 12 %–

–efter osäkra prognoser för 2019.

Swedbank har förlorat mer än 20 % på två dagar–

–och det reder vi ut tillsammans med Lotta Faxén–

–och Henrik Söderberg. – Välkomna.

En kommentar till Swedbank.

De flesta tittare och även vi–

–tittade nog på "Uppdrag granskning" i går.

Kommunikationschefen säger 40–50 gånger:

"Vi har agerat på det vi har sett."

Men vad har de sett?

Har de inte sett nåt och därför inte agerat?

Eller har de agerat och sett nåt, men kan inte säga vad?

Alla förstår att de inte kan röja sina kunder–

–och att banksekretessen hindrar dem–

–från att berätta allt. Men det väcker frågor.

Jag förstår att aktien sjönk mycket–

–det skapar ju osäkerhet.

En femtedel av börsvärdet. Nån reflektion?

Nej, men man kan se vad Danske Bank tappade i börsvärde.

Situationen är jämförbar.

Vd:n som slutade där hade varit aktiv i Baltikum.

Förtroende och osäkerhet...

Investerarna blir osäkra och rädda.

I Swedbank verkar summorna inte vara desamma–

–som i Danske Bank. I Swedbank–

–talas det om 40 miljarder kronor–

–jämfört med 200 miljoner euro för Danske Bank.

Men båda summorna är väldigt stora.

Och de blir större... Kursraset handlar väl om det?

Absolut.

Göran Greider twittrar om Danske Bank. Rätt kul.

Elakt...

En färsk undersökning från Danmark–

–visar att Danskes och Nordeas problem–

–fick dem att tappa många kunder i fjol.

Det här kan jaga Swedbank länge. Vi har en kursgraf.

SEC, USA:s finansinspektion–

–undersöker Danske Bank. Rätt allvarligt.

Absolut. Och vi såg i går att UBS–

–en stor internationell bank, också fick böter–

–för penningtvätt. Så man är rädd–

–att det ska bli höga böter. Vad sker med balansräkningen?

Och om det påverkar utdelningen.

Ska man oroas för att fler banker dras in–

–och det fortsätter att tröska på?

Grafen visar att både Nordea och SEB faller.

De har verksamhet i Baltikum, Nordea även i Ryssland.

Handelsbanken klarar sig–

–den har aldrig haft verksamhet där.

Ett annat danskt bolag som har det tufft är Maersk–

–som är ner 10 % efter en rapport som var helt okej–

–men med sämre prognoser för 2019.

Handelskrig, handelsoro...

Är det en konjunkturnedgång?

I dagens läge med diskussionerna kring handelshinder...

Maersk är ett fraktbolag.

Båtfrakt mellan olika regioner i världen.

Ingen uppsida finns i en jättepositiv prognos för dem–

–eftersom vi inte vet hur det blir med handelskrigen.

Fraktbolag, som danska DSV, har rapporterat...

De transporterar inte bara med båtar, men också med flyg–

–lastbilar och godstrafik.

Deras rapport var bra.

Så det här känns specifikt för bolaget och båtfrakt.

En annan makrosignal. Tysk tillverknings-PMI.

Viktigt även för svensk industri.

Ska man deppa över konjunkturen?

Redan 2017 började den gå ner.

Vi har diskuterat det länge.

Hela hösten.

I rapportperioden såg vi att det ändå lunkar på.

Men fortsätter det? Det här späder på oron.

Tyskland är otroligt biltungt.

Många personbilar tillverkas i Tyskland.

Och personbilar har länge haft problem.

Under rapportsäsongen–

–rapporterade de flesta industribolag bra.

Bortsett från allt som är relaterat till personbilar.

Det slår nog igenom i de tyska siffrorna.

En poäng.

Några bolag har rapporterat i dag.

Finns några glädjeämnen där?

Vi börjar med Boozt.

Du gillar digitalisering, Henrik.

Är Boozt ett bolag som du köper?

Jag har träffat dem och blivit imponerad.

Duktig ledning, mycket logistik...

Bolaget verkar bra.

Vi har inte investerat i Boozt, det återstår att se–

–om vi ska göra det. Tidigare var de positiva–

–till försäljningen, men under Q3 vinstvarnade de.

Det svänger.

Boozt guidar rätt positivt för 2019.

Men i samband med rapporten för tredje kvartalet–

–sänkte de försäljningsprognoserna, det såg inte bra ut–

–i mitten av november. Men i mitten av januari–

–höjde de försäljningsprognoserna för att nåt hände–

–de sista fem veckorna av 2018.

Black Friday.

Man ska nog inte ta prognosen på för stort allvar.

Många månader återstår av året. Men jag äger Boozt–

–som verkar vara ett jättebra e-handelsbolag.

Marginalerna verkar lyfta–

–kanske ett resultat av större volymer.

De startade ett projekt i Danmark med fysiska butiker.

Det drog ner resultatet i fjol.

De har vidtagit åtgärder för förbättringar.

Bemanningen var för hög...

Därför kan de guida lite bättre på marginalerna för 2019.

Henrik, du har med ett kluster av spännande bolag.

Vi hinner bara titta på dem.

Är alla vinnare på digitaliseringstrenden?

Vi börjar med Boozt, med e-handlarna.

De har som bäst en rörelsemarginal på 5 %.

Beroende av om de säljer egna varor eller andras.

En justerad marginal.

De investerar mycket, konkurrensen är hård, fri frakt...

Vi har tidigare varit inne i e-handel–

–men så mycket talar emot just nu.

Investeringen måste inte vara dålig i framtiden–

–men nu är den inte bra. Vi undviker e-handlare–

–och investerar i stället i andra typer av digitalisering.

Halva fonden C Worldwide Sweden Small Cap–

–påverkas av digitaliseringen. Alla branscher är det.

Så det här klustret växer–

–de har hög avkastning och goda marginaler.

Vi tog med fler bilder.

Alla där har inte det, men som portfölj...

Om man jämför med Carnegies småbolagsindex–

–så har de här bolagen högre p/e-tal, högre marginal–

–men man får högre avkastning på eget kapital.

VI har varit investerade i dem i 4-5 år.

Det har gett en otrolig avkastning.

Är det nåt bolag du vill lyfta fram extra–

–och som känns köpvärt just nu?

Ta dem som jag äger också.

Absolut, vilka är det? Berätta.

Kindred har vi också.

Nej, vi investerar på lång sikt, 3-5 år.

Små rörelser är svåra att ta hänsyn till.

Men det finns några som...

Invisio kan du inte avgöra på ett kvartal.

Inte Mycronic heller.

Man ska ha ett längre perspektiv–

–och leta efter sånt med god avkastning.

Men du är inte rädd för att köpa bolag med högre p/e-tal–

–eftersom du får fin utväxling? Ska man tolka staplarna så?

Dyra kan absolut vara prisvärda.

Det tyder på att de har god vinsttillväxt i botten.

Som när jag shoppar på Boozt. Ju dyrare desto bättre.

Köp inte på rea, för då får du en bättre bruttomarginal.

Lova det.

Du sammanfattade rapportsäsongen i början.

Inte så illa.

Det var min tolkning i alla fall.

Om jag lyssnade rätt.

Och Lotta har med sig ett par maskar.

Metkrokar, maskar, kärt barn har många namn.

Men det som är lite kul med bilden...

Den visar analytikernas prognoser på vinsterna–

–på svenska börsen på flera olika år.

Trenden brukar vara att man tror–

–att vinsterna blir bättre nästa år.

Sen får man justera ned prognoserna efter hand.

Men som ni ser på den gröna och röda metkroken–

–åkte prognoserna ner i slutet av förra året på grund av–

–recessionsrisken och kommunikationen från bolagen.

Och framförallt vad konjunktursignalerna visade med PMI–

–och inköpschefsindex.

Men efter rapportsäsongen har analytikerna–

–justerat upp sina prognoser för 2019.

Det visar ändå att rapporterna var ganska bra.

Nu är rapportsäsongen slut.

Så de består, om det inte händer nåt konstigt på makro.

Handelskrig och sånt.

Metkroken syns inte i småbolagsindex ännu.

Hittills har stora bolag gått bättre än små på börsen i år.

Några hade revideringar bland de stora bolagen–

–som slår igenom här.

Varför går stora bättre än små?

De har högre vinster. Vinster på aggregerad nivå.

Och man har fått hjälp av konjunkturkänsligt–

–och en lite svagare krona.

Det slår nog igenom fortare på de stora bolagen.

Dessutom var det här Carnegies siffror.

Om man tittar på konsensusestimat har de blivit sämre–

–för det är svårare att få tag på konsensusestimat numera.

Vi avrundar med ett kärt bolag i Börslunch.

Tomra vill du lyfta fram, Lotta.

Apropå att köpa dyrt.

Ja, Tomra är jättehögt värderat.

Det är ett återvinningsbolag. Alla har pantat burkar.

Det har vi gjort länge i Sverige och Norge–

–men det som driver Tomra , och som gör att aktien...

När jag gick från kontoret var aktien upp 5 %–

–trots att rapporten var lite sämre än prognoserna.

De gör en extrautdelning.

Men det är trenden som driver bolaget.

Man kan ha det ganska lång tid framöver–

–för alltfler länder fattar beslut om–

–att man måste göra nåt åt sina återvinningssystem.

Tomra kommer att bli en vinnare på det.

De är världens ledande producent av återvinningssystem–

–för pantburkar framförallt.

Panta mera.

Ska du sjunga sången också?

Nej, det vågar jag inte.

Ska vi runda av?

Vi tänkte fråga om Engelska skolan också.

Men ingen av er äger...

Vi har aldrig ägt några skolor. Inte jag i alla fall.

Inte i de fonder jag...

Varför inte då? Är det för stor risk?

Det finns uppenbarligen en hög politisk risk.

Det finns det i välfärdssektorn med. Vården också.

Den är svår. Det är stökigt och skakigt.

Politisk risk är alltid svårt.

Svårt med politisk risk.

Den som vill veta vad Lotta skojade om innan sändningen–

–skickar ett mejl till mig, så mejlar jag tillbaka vitsen.

Tack för idag. Det var superkul.

Imorgon kommer Erik Hermansson och Petter Löfqvist.

Trevligt.

Tack.

Bank, digitalisering, småbolag och makro. Det och mycket mer pratar vi om i dagens Börslunch. För analysen står förvaltarna Lotta Faxén från Lannebo och Henrik Söderberg från C Worldwide.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Matilda Karlsson.

  • Fläsk, lunnefåglar och sugrör18:10

    Fläsk, lunnefåglar och sugrör

    Allt ifrån kinesiska fläskpriser och Atlas Copco till det brittiska valet diskuteras när Lotta Faxén från Lannebo Fonder och Georg Norberg från Quesada gästar Börslunch.

  • Lagarde väntas skicka signaler5:17

    Lagarde väntas skicka signaler

    Allt om gårdagens räntebesked från Federal Reserve, dagens räntebesked från ECB och det pågående valet i Storbritannien. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • ”Ovisshet är marknadens fiende”3:58

    ”Ovisshet är marknadens fiende”

    Sean George, förvaltare på Strukturinvest, berättar vad marknaden förväntar sig fredag den trettonde, dagen efter det brittiska nyvalet.

  • Lovande data från Cantargia4:41

    Lovande data från Cantargia

    Läkemedelsbolaget Cantargia har fått positiva resultat i en pågående fas 2a-studie inriktad på behandling av lung- och bukspottkörtelcancer.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Catena 2.2%
Intrum Justitia 2.1%
Addtech 1.6%
Loomis -2%
Sinch -3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 14:00
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Svenska bolag är övervärderade”20:12

    ”Svenska bolag är övervärderade”

    Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.

  • WTO varnar för kollaps3:42

    WTO varnar för kollaps

    Demokraterna ökar pressen på president Trump. WTO varnar för att världshandelns rättssystem står inför en kollaps. Lägre inflationsförväntningar i Sverige.

  • Fomo driver marknaden mer än Tina17:40

    Fomo driver marknaden mer än Tina

    Börslunch inleder veckan med Mattias Isakson från Swedbank och Mattias Cullin från Danske Bank. På agendan står bland annat Tina, makro, medelstora bolag och vinsttillväxt.

  • Därför ger Fastpartner ut D-aktier3:10

    Därför ger Fastpartner ut D-aktier

    Fastighetsbolaget Fastpartner vill emittera D-aktier för att kunna höja sitt kreditbetyg och samtidigt möjliggöra fortsatt tillväxt. Vice vd Christopher Johansson förklarar närmare.