”Alternativet till aktier ser bättre ut igen”

Välkomna till Börslunch denna kyliga börsdag.

Bland förlorarna märks Rezidor och Lucara.

Med oss i dag är David Lindström och Philip Wendt.

Och Fredrik Dalborg, vd för Boule Diagnostics. Välkommen.

Tack. Trevligt att vara här.

I juni intervjuade vi dig–

–och efteråt fick aktien en svacka.

Kan du berätta för tittarna vad Boule sysslar med?

Bolaget är svenskt, men säljer globalt.

Vi utvecklar och tillverkar system för bloddiagnostik.

Allt du behöver för att göra en "basic" bloddiagnostik–

–en typ av diagnos som görs väldigt ofta globalt...

Fler än en miljard såna tester görs per år.

Du har varit vd i runt ett år. Hur har det varit?

Jättekul. Vi hade ett svårt år att slå.

2016 hade Boule nära 20 % tillväxt.

Svårt att toppa, men vi lyckades faktiskt.

En fortsatt tillväxt, runt 8 % i år–

–förbättrad lönsamhet och förbättrat kassaflöde.

Men ni har högre mål. Hur ska ni nå dem?

Det finns mer att göra, utan tvekan.

Vi har dragit igång många förbättringsåtgärder under året.

Tillverkningen har effektiviserats.

Vi har lagt till produkter i vår portfölj.

Det ska vi fortsätta göra. Fler produkter–

–som passar vårt kundsegment–

–och vi tittar även på förvärv.

När blir marknaden mättad?

Hur stor andel som behöver instrumenten har dem redan?

Marknaden är inte mättad.

Fortfarande är behovet stort i utvecklingsländer–

–där kvalificerad sjukvård inte finns.

I dag satsar många utvecklingsländer hårt–

–på att nå ut till mindre städer och landsbygden.

I januari introducerade Indien–

–ett nytt system för sjukvårdsförsäkring–

–för dem som inte har råd att betala sjukvård.

En stor underliggande trend.

En åldrande befolkning finns i hela världen.

Och därmed ett större behov av vård och diagnostik.

Och ett större intresse generellt för diagnostik.

Att vara proaktiv i sjuk- och hälsovård–

–är en underliggande trend. Många vill–

–göra förebyggande tester.

Ni har en trevlig modell med förbrukningsvaror–

–som ni säljer till instrumenten.

Hur skyddar ni förbrukningsvarorna från konkurrens?

Finns det patent eller nåt annat skydd mot kopiering?

En nyckelfråga.

Våra instrument är optimerade för våra egna reagenser–

–eller engångsvaror. Patent och "know-how" skyddar det.

Men även teknologi. Streckkoder eller RFID–

–säkerställer att just våra engångsprodukter används–

–för våra instrument.

Ni har fifty-fifty maskiner, engångsvaror.

Var är marginalen bäst?

Engångsprodukternas marginal är dubbelt så hög.

Vi har fifty-fifty–

–för att tillväxten för instrumentförsäljningen varit god.

En högre tillväxt än marknaden.

Det är positivt. I ett jämviktsläge bör fördelningen vara–

–en tredjedel instrument–

–och två tredjedelar engångsvaror och tjänster.

Vi ligger på fifty-fifty.

En effekt av instrumentens goda tillväxt, som sagt.

Men instrumentens höga tillväxt syns inte i reda pengar.

Är era marknader prispressade?

Ja, för året 2017 var tillväxten 12 %–

–i antal installerade instrument. En god tillväxt–

–på en marknad som växer med 7 %.

I reda pengar är det platt. Det beror på att priserna–

–i vissa delar av världen är lägre.

Främst i Asien och särskilt i Indien.

Vi är aggressiva i prissättningen på instrument i Indien.

Marknaden växer kraftigt–

–och det finns många stora, statliga initiativ–

–för att förbättra sjukvården. Vi sätter lägre pris–

–för att vara med i den tillväxten–

–och sen sälja mer engångsprodukter.

Hur lång är instrumentens livslängd?

Är de första, som installerades för 10–15 år sen, kvar?

Eller börjar de bytas ut?

De byts ut efter åtta till tio år i snitt.

Vilket ursprung har bolaget?

Bolaget är svenskt. Innovationen är svensk–

–och från 50-talet. Första cellräknaren–

–tillverkad utanför USA.

Sen slogs flera svenska bolag samman.

Förvärv, bland annat i USA–

–tog oss in på den marknaden–

–som nu är vår största. Även kompetens inom reagenser–

–och kontroll adderades.

Med det förvärvet 2004 blev Boule en komplett spelare.

Svensk ägarbas?

Ja, våra största ägare är svenska.

Tack, Fredrik Dalborg.

Tack för att jag fick komma.

Rapportperioden är i sluttampen.

Vi tar en titt på dagens rapporter.

Blandad kompott.

Garo är upp 6 %. Hur var den rapporten?

Tillväxten är fantastisk.

Den starka byggmarknaden driver tillväxten–

–men även billaddare och annat.

Marginalerna hängde inte riktigt med.

I viss mån har man tagit kostnaderna före intäkterna.

Investeringar i marknadens organisation...

Men det ser fortfarande väldigt bra ut.

Mycket hälsovårdsrelaterat även i dag.

Wilson har vi talat om tidigare.

Än så länge har Wilson inga intäkter, bara kostnader.

Rapporten är inte så intressant.

Vi ser bara hur mycket pengar de spenderar.

Det intressanta är forskningsresultaten.

De har påbörjat rekryteringen till sin fas 3-studie.

Har de fått ett snabbspår?

Ja, och det kan göra–

–att produkten kommer ut på marknaden tidigare.

Behovet av bättre läkemedel för sjukdomen finns.

Det är förståeligt att FDA vill ge dem förtur.

Philip, har du nån favorit bland dagens rapporter?

Humanas var en lättnad, efter att ha handlats svagt.

Ambea, en besvikelse för uppstartskostnader–

–som aviserats. Problemet med de här bolagen–

–i det här stadiet av cykeln, är lönekostnaderna.

Det är svårt att få sjuksköterskor till rätt pris i dag.

Marknaden har inte uppskattat aktierna–

–svåra bolag just nu...

Det är väl den politiska risken.

Alla vet att det troligen inte blir nåt "Reepalu-beslut"–

–men ändå tittar investerarna på varann:

"Ingen annan vågar investera förrän det är klart."

"Då gör inte jag det heller."

I morse sa Ambeas vd...

Industrin hålls tillbaka. För industrin är det negativt–

–att den här osäkerheten finns.

Lundbergs rapport kanske inte är så spännande.

Men du har en spaning om bolaget.

Investmentbolagsrabatten finns inte längre i Lundbergs.

Man betalar faktiskt mer för tillgångarna än de är värda.

Till skillnad från Kinnevik och Investor.

I Investor får aktieköparen EQT och Mölnlycke gratis.

Anmärkningsvärt.

Varför är det så?

Fonder som Spiltans investmentsbolagsfond–

–har nog tryckt upp...

Antalet aktier som handlas i Lundberg är rätt få.

Omsättningen var stor i fjol.

Det kan vara såna inlåsningseffekter.

De går in i alla investmentbolag–

–så att de små trycks upp mer?

Lundbergs likviditet är inte som Investors och Kinneviks.

Är Investor fastlåst med sin stora rabatt?

Kommer en sån aktie nånsin förändras?

Svårt att säga. Men Lundberg har ju haft stor rabatt.

De sista tre, fyra åren har den gått med premie istället.

Men företagsledningen borde försöka få bort rabatten.

Investmentbolagen generellt försöker nu få ner rabatterna.

Tidigare har man inte brytt sig.

Nu vill man visa vad man gör för att minska rabatterna.

Det är väl intressant–

–om även Investor kan få ner sin rabatt.

Sen varierar den ju lite. Ibland är den nere i 20 %.

Nu är den lite högre.

Några reflektioner över rapportsäsongen i allmänhet?

Generellt har vi sett nedrevideringar efteråt–

–på första kvartalets rapporter för 2018.

En del kan ligga i att kronan har varit lite starkare.

Det kom lite "relief" på kronan i går–

–efter inflationsstatistiken.

Det är ju frågan om inte cykeln har rullat över.

För de stora verkstadsbolagen–

–har försäljningstillväxten nått en topp.

Den blir successivt lägre.

Är det färdigcyklat?

Inte när det gäller bolagen.

Men kanske när det gäller aktier. Det återstår att se.

Aktiemarknaden ska rimligen ligga före konjunkturen.

Men det är ingen överhettning heller.

Därför kan konjunkturen hålla i sig lite längre.

Det är hyfsat stark marknad–

–men ingen kraftig investeringskonjunktur–

–mer än möjligen inom svenskt byggande.

Det är inte säkert att det blir en kraftig nedgång.

År 2018 kanske blir som år 2000:

En transportsträcka med högre volatilitet.

Sen får vi se om 2019 blir svagt.

Då diskonterade vi i slutet av året.

Det gjorde vi i slutet av 2000, med lågkonjunktur 2001.

Vi pratade om rapportsäsongen i går.

Då tog vi upp dollarn. Det lät så här.

Om dollarn går ned med 5–6 % i årstakt–

–som snittkurs för kvartalet–

–så drar det ner försäljningen i många stora bolag.

Inte bara export, utan framför allt när de räknar om–

–utländska dotterbolags försäljningssiffror till kronor.

Då får de minus med i bagaget.

Dollarn är flitigt återkommande här.

Har du nån spaning?

Generellt sett har dollarn legat på en lägre nivå–

–sen andra halvåret förra året.

Men nu blir jämförelsetalen tuffa.

Dollarn ligger betydligt lägre nu än under Q1 2017.

Det har vi försökt fånga i grafen.

Det kommer att påverka.

I första hand i omräkningseffekter–

–för bolag som har stor exponering mot dollar.

Sen kommer alltid marginaleffekterna med lite fördröjning.

Där bromsar ofta "hedger".

Men dollarn har varit lägre i ett halvår–

–så det kan börja märkas även på marginalerna i bolag.

Det har varit mycket makrofokus–

–framför allt när det har varit skakigt.

Du har kikat på när centralbankernas köp kulminerar.

Vi har en ganska stor omsvängning i år–

–för likviditetstillförsel från centralbankerna.

Fram till och med i princip slutet av förra året–

–tillfördes 2 000 miljarder dollar i likviditet.

I år minskar det rejält.

Frågan är om det blir plus minus noll i slutet av året.

Det här har ju drivit börsen sen 2009 när den vände upp.

Det har varit skräck för den långa räntan nu.

Den har legat bakom mycket av den här slagigheten.

Nu säljer USA massor av obligationer. Följer ni det?

"Supply/demand"-balansen i obligationsmarknaden är viktig.

Om Federal Reserve då skiftar ordentligt nu under året–

–är förhoppningen att amerikanska "baby boomers"–

–med stort sparkapital, nu väljer att köpa obligationer.

På 2,90 % på en tioåring får de nästan 1 % realt.

Det är nog det som händer i år.

Att vi skiftar ur aktier och in i obligationer.

Det allokeringsskiftet kommer nog under andra kvartalet.

Det är positivt kortsiktigt att affärsbankerna i USA–

–har lämnat reserver hos Fed och köpt obligationer.

Bank of Japan har köpt lite mer statsobligationer i år–

–då räntorna gick upp. De ska ju hålla räntorna låga.

Det som också har präglat de här veckorna–

–är att volatiliteten är tillbaka.

Vi har en lite misslyckad graf–

–då vi inte har med volatiliteten i obligationer.

Förklara vad vi ser och inte ser.

I ett lite längre perspektiv–

–så har kapital- och finansmarknaden en förmåga–

–att hitta på tokigheter i cykelns slut.

Det är ingen skillnad nu.

På 90-talet var det teknologifonder.

På 00-talet var det alla amerikanska bolån.

Den här gången är vi övertygade om–

–att börsuppgången från 2016 är driven av–

–att man har köpt innovationer–

–i allokering till aktier med riskkontroll.

Man har i princip sålt volatilitet.

Den tokigheten slutade i tårar nu i februari–

–när en del av fonderna helt gick bort.

De tappade 80–90 % av sitt värde.

Men det finns längre konsekvenser av det här.

När volatiliteten går upp av att likviditeten dras ner–

–så lär man allokera ner i aktier.

Ganska dystert. Delar du den här oron?

Alltså... Ja, definitivt.

Under lång tid har det också varit så–

–att vi har köpt aktier som det minst dåliga alternativet.

Det har tryckt dit en hel del investerare–

–som normalt inte är på aktiemarknaden–

–då det är enda sättet att få avkastning.

Nu börjar alternativet till aktier att se bättre ut igen.

Då kommer de pengarna tillbaka.

Om det dessutom blir volatilt så blir de också rädda.

Så absolut.

Det känns betydligt mindre tryggt i marknaden nu–

–än för några månader sen.

Vi stannar kvar i oro och rädsla–

–men skiftar över till byggsektorn.

Där tycker du att det är överdrivet.

Det är ingen överdriven oro för bostadsbyggandet.

Men i några fall så har vissa bolag dragits med i fallet–

–trots att de har liten exponering mot bostadsbyggande.

Smittoeffekterna. Här har vi Bravida–

–Nordic Waterproofing och Instalco. Bravida gick upp nu.

Du tycker att det här är obefogat.

De här bolagen är ju generellt sett...

Bravida och Instalco har kanske runt 10 % av intäkterna–

–från nybyggnation av bostäder–

–medan en stor del är helt andra saker.

Det kan vara kontor, handla om infrastruktur–

–och det kan vara fabriksbyggnad och allt möjligt.

Väldigt mycket är också service, där man byter ut saker.

Då är de inte lika känsliga för bostadsbyggande–

–som marknaden kan tro. Detsamma för Nordic Waterproofing.

Om det är hål i taket måste det bytas. Oavsett konjunktur.

De är inte alls så konjunkturkänsliga–

–och framför allt inte så bostadsbyggskänsliga–

–som marknaden tror.

Kan man slänga in dagens rapportvinnare Garo bland dem?

Kanske inte riktigt.

Garo är väl lite känsligare än de här bolagen.

Sen finns det andra drivkrafter i Garo–

–som till exempel laddning av elbilar och diverse saker.

Där är ändå beroendet av bostadsbyggande är lite större.

Ser du också köpläge i överdriven byggoro?

Nej, tyvärr inte. Jag håller mig nog borta tills–

–de riktigt dåliga nyheterna kommer. Då köper jag.

Vi började med hälsa och blodprover.

Vi kan väl avsluta med rökning. – Det gillar du inte.

Du har varit här tidigare och varnat för Nolato–

–och deras e-cigarettsatsning.

Då sa du att det var en hausse och lite höga värderingar–

–på grund av e-cigaretthaussen.

Sen dess har kursen gått starkt. Hur ser du på Nolato nu?

Vi vet att värderingen är hög i aktien.

Den är 30 % över på ev/ebit mot börsen som helhet.

Det är okej i ett bolag som växer.

Men i de prognoser som finns i marknaden–

–ser det ut som om försäljningstillväxten kulminerar nu.

Då vill inte jag betala övervärdering på en aktie.

Snarare är det dags att börja sälja den här.

Den ägs av många småbolagsfonder–

–så det lär bli trångt i dörren när de ska vända blicken.

Vid rapporttillfället sa ledningen–

–att de ser kulmen i försäljningstillväxt första halvåret.

De fonder som äger den har några månader på sig.

Det stora problemet att det börjar bli så stort–

–av e-cigarettverksamheten.

De faller lite under den etiska fråga–

–som även Swedish Match dras med, på tobakssidan.

Mycket av fondförvaltning i dag handlar ju om–

–att ha en högre nivå på etiken.

I den förra grafen hade vi också Cloettas kursgraf.

Sist föredrog du Cloetta. Gillar du dem än?

Efter att jag var här gick kursen upp 9 % på rapporten–

–så den kommer vi att komma tillbaka i.

Det är en typ av aktie jag gärna äger framöver.

Skifte i konsumtion när ni båda är lite oroliga?

Den börscykel vi har varit inne i sen 2009–

–har letts av konsumentaktier.

Efter att Kina drog på sig stora investeringsprogram 2016–

–så skiftade det till verkstad och cykliska aktier.

Kina bromsar ner nu. Man ska nog ur verkstad och cykliskt–

–och gå tillbaka till Dometic, Husqvarna och Cloetta.

Den typen av aktier.

Jag kan hålla med rent principiellt–

–men en del konsumtionsaktier är ganska dyra.

Och det är inte nödvändigtvis så att vi har ett fall–

–i konjunkturen framför oss.

Snarare lär avkastningskraven gå upp.

Med ganska höga värderingar–

–ligger det förväntningar om vinster långt in i framtiden.

Vinster långt in i framtiden–

–påverkas mycket av att räntorna går upp.

Det är inte givet att man helt slentrianmässigt ska säga:

"Nu blir det lågkonjunktur"–

–"så nu ska jag köpa ocykliska konsumentaktier."

Det är inte helt hugget i sten.

Man ska hålla sig borta.

Tyvärr är Börslunch slut för i dag.

I morgon är vi tillbaka med Vegard Søraunet–

–och Oscar Karlsson. Häng med oss då.

Boule Diagnostics, Wilson Therapeutics och Garo är några av de bolag som analyseras i dagens Börslunch.

I dagens program:

Intervju med Fredrik Dalborg, vd Boule Diagnostics.

Dagens rapporter.

Volatiliteten är tillbaka.

Dollarns utveckling.

Överdriven rädsla för byggrelaterat?

Nolato och Cloetta.

Gäster: David Lindström och Philip Wendt.

Programledare: Ellinor Beckett och Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad tor 09:32
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier