Börspsykologens farligaste hjärnspöken

Välkommen till "Börslunch" på EFN.se.

Det är måndag 20 mars. Börsen handlar kring nollan.

Det är lugnt bland börsnyheterna, men oljan fortsätter att falla.

Vi breddar programutbudet i "Börslunch".

Idag är ämnet psykologi och Lars–Erik Boström är här.

Välkommen. – Och Torbjörn, "makrogurun", är här igen.

Vi börjar med psykologin. Vad är en börspsykolog?

Det låter som en terapeut.

Tittar man hur beslut tas i marknaden, historiskt–

–utgår mycket från en ekonomisk teori som inte stämmer.

Forskare som Daniel Kahneman, visar att våra beslut–

–inte är så rationella som vi tror.

Social och kognitiv psykologi påverkar mer än man tror.

Där hittade jag ett ämne för ett tiotal år sen–

–och kom ut med en bok 2015: "Börsens psykologi".

Bara börspsykologi, eller kan vi ha ett samtal senare?

Jo, det kan du. Det går i varann.

Tror du att det ligger nåt i det här?

Är vi mindre rationella än vi tror?

Ja. I framgång tror man–

–att analysen var bättre, än den visar sig vara senare.

Man adderar för mycket risk i närheten av börstoppar.

Bilden är ljus. Omvärlden känns ljus–

–och själv känner man sig odödlig.

Likaså åt andra hållet. När rubrikerna är svarta–

–grannen eller du själv blir arbetslös–

–tenderar du att fastna i mörkret.

Bilden visar hur det såg ut 2007.

"Få mörka moln" i juli 2007.

Om man ser tillbaka på 2007...

Tidningarna fylldes av rubriker som:

"Tid att njuta", "Sverige surfar på en superkonjunktur"...

Få mörka moln, enligt ekonomerna skulle det fortsätta upp.

Men räntemarknaden hade en annan syn.

Många där började diskontera... Kreditspreadar gick isär.

Prissättningen av risk var en annan i räntemarknaden.

Men aktiemarknaden såg ut så här.

Man ser ingen risk.

Man är optimistisk. Säljbeslut är svåra att ta–

–det känns som om man missar nåt.

Var är vi nu i cykeln? Vad säger du, Torbjörn?

Stor optimism.

Ligger vi högt i kurvan?

Ja. Det måste inte vara fel, men det är den–

–"state of mind" som de flesta investerare, konsumenter–

–och beslutsfattare i näringsliv och politik, har.

Det ser ljusare ut än på länge. En varningsklocka.

Vi ska titta på konsumentförtroendet i USA.

Det ligger på ännu högre nivåer–

–än vid krisen för tio år sen.

För konsumentförtroendet i Europa är bilden mer blandad.

Till Jespers fråga: "Var är vi nu?"

Den amerikanska börsen har stigit under många år.

Arbetslösheten har fallit till väldigt låga nivåer: 4,7 %.

14 miljoner nya jobb har skapats.

Och en president som talar om nya reformer–

–och ger ännu mer nytt hopp.

Det har blivit en aggregerad positiv psykologi.

Konsumentförtroendet är positivt–

–men det innebär kanske ingen acceleration av tillväxten.

Snarare en förhoppning om en acceleration.

Jag instämmer. Det ser likadant ut i Sverige.

Konsumentförtroendet följer börsen, liksom i Europa.

Men nånstans når optimismen en topp–

–det blir en förändring.

Börspsykologi... Marknaden drivs mer av optimism än fakta.

Särskilt nära topp och botten.

Runt 60 % psykologi förklarar börsen nära en topp.

Grafen visar att ISM ligger nära historiska toppnivåer.

60 är en gammal toppnivå.

Nu ligger det på runt 57,7 i USA.

Nästa bild visar hur det har drivit börsen.

En spegelbild av konsumentförtroendet.

Väldigt höga nivåer. Optimismen är där.

Lageravvecklingen var stor tidigare.

Investeringsnedgången när oljepriset sjönk.

Med ett högre oljepris, börsuppgång, fortsatt låga räntor–

–ökar optimismen, lagren byggs på igen...

57,7 för USA, 60 för Sverige...

Men vi har inte sett lika mycket i realdata.

Det har inte smittat av sig i stora investeringar–

–eller en stark uppgång i industriproduktionen.

Industriproduktionen ligger på låga nivåer.

Goldman Sachs har en tumregel för ISM och börsen.

För Europas inköpschefsindex.

För varje stigande enhet, stiger börsen 2 %.

Det har stämt väl det sista året, även för USA.

Så skulle inköpschefsindex gå upp till 60, två enheter–

–ska det upp ännu mer.

Förutsättningarna finns. Men det är svårt–

–att gå över de här nivåerna.

Indexet speglar stämningsläget. Till slut går det ner.

Den reala tillväxten måste inte försämras–

–men börsen reagerar.

Du vill göra det enkelt.

Din graf visar att man ska köpa när det gått ner–

–och sälja på toppen.

En klassisk regel.

"Backtrading".

Nej. Priset på en marknad är fundamentalt.

En psykologisk indikator som leder ekonomin.

En enkel modell av glidande medelvärde på veckobasis.

Den visar att säljsignalerna kommer lite senare–

–än de faktiska topparna. Men följer man det konsekvent–

–jag testar sen 1999, blir avkastningen 791 %.

Och SIX-RX hade gått upp med 400...nånting.

Det slår index med flera 100 %.

Men det svåra är att vara konsekvent. Att våga köpa–

–våren 2009 och våga sälja 2007–

–när säljsignalerna kom.

Och makro...

Din historiska BNP-graf visar när man ska våga köpa–

–respektive sälja.

Den visar att man inte ska handla för mycket–

–på ekonomisk statistik, särskilt inte nära topp och botten.

BNP-förändringarna, främst under 2008 och 2009...

Om man hade väntat på negativ BNP–

–hade man sålt tredje kvartalet 2008–

–och köpt första kvartalet 2010.

Det är faran med BNP. Gå hellre på andra indikatorer–

–som fångar psykologin. Som börsen, volatilitet–

–och sentimentindikatorer.

Börsen leder ekonomin med runt sex månader.

Men börsen brukar stiga över 90 %–

–in i återhämtningscykeln. Momentumtappet–

–är svårt att spela.

Vissa blir oroliga när VIX-index är högt.

Ska man titta på den parametern?

VIX-index är ett "skräckindex".

När det är högt kan det vara köpläge.

Det kan ligga lågt länge.

Nu har det varit historiskt lågt ett tag.

Om man tittar på Skew Index–

–som prissätter optioner långt ut–

–ser man att de börjat betalas upp lite.

Marknaden tycks börja diskontera–

–nåt slags "black swan event". Man köper säkerhet.

Och även på räntemarknaden finns mer oro för...

Ja. Mer inflation, som Torbjörn nämnde.

Hjärnspöken.

Lyft fram nån av punkterna på bilden.

Många är bra. "Mentala ankare"–

–att ständigt relatera till referensnivåer.

Kursnivåer. Känns aktien dyr för 5 000–

–kontra 100, gör du en värdering av nivån–

–snarare än bolaget.

Ett exempel. En aktie som H&M:s.

Superlikvid, stort bolag... Alla är negativa till den.

Det kan ibland vara en "contrarian"-signal.

Den är svår.

Det beror inte på mentala ankare.

Snarare är det att när för många tycker lika–

–är det ett tecken på att ett bra köpläge kan komma.

Din modell för glidande medelvärde–

–kan den appliceras på enskilda aktier?

Det kan jag. Men bäst fungerar den–

–på breda marknadsindex. Inte avkastningsindex–

–som SIX-RX, snarare OMX eller OMX PI portföljindex–

–om man tar bort utdelningarna.

Det fångar beteende bättre. Mer som flocken...

Tänker ni på flockbeteende vid era allokeringar?

"Nu är alla positiva till emerging markets."

Hur blandar man in det i investeringsbeslut?

Vi försöker titta på vad som sker "top down"–

–och "bottom up". Företag mot realekonomi.

Och hur väl det är diskonterat av marknaderna–

–det kan mätas genom värdering, VIX...

Och se hur investerarna är positionerade.

Övervikt i aktier kan vara en contrarian-signal.

Och matematiska modeller gör det lite mer objektivt.

För tajmingen. Att inte låta en beslutsfattare–

–bara använda sin egen erfarenhet.

Ett sätt att filtrera bort en del av det subjektiva.

Lars-Erik vill sammanfatta med fem viktiga insikter.

Vi tittar på dem.

Förklara lite. Allt är psykologi. De fem viktiga...

Både jag och Torbjörn har nämnt överoptimism.

Den psykologiska miljön kan även vara pessimistisk.

Lär dig att känna igen det som gäller.

När alla är optimister kan det vara läge–

–att förändra portföljen för att minska risken–

–och vice versa. Kännetecken är högt sentiment–

–din granne köper aktier...

En bra contrarian-indikator som man kan använda.

Men nu när vissa siffror ger stöd...

Du sa att när det är på topp är 60 % bara förväntningar.

Ja.

Var är vi nu?

Olika modeller måste kombineras.

Jag använder även en trendföljande modell. Långsiktigt–

–pekar det uppåt. Kortsiktigt blir det nog en rekyl.

En långsiktig investerare behöver inte sälja.

Man ska gå på marknadens prissättning.

Priset eller börsen i sig, blir den viktigaste indikatorn.

Det är nummer ett.

Men de fem punkterna, jag tar fram dem igen...

Nummer två, var det.

Nummer ett, "psykologisk miljö", är den upplevda risken.

Den är låg vid optimism, och hög vid pessimism.

Beslutsmodellen ska hantera marknadsrisken.

När ska du köpa och sälja? Vet du att din upplevda risk–

–känns låg och beslutsmodellen säger sälj...

Då ska du sälja. Och tvärtom vid en marknadsbotten.

Numer tre är att ha insikt i psykologiska misstag–

–hjärnspökena, som jag var inne på.

På aggregerad nivå. Ekonomi innehåller–

–mer psykologi än man tror.

Och nummer fem:

Det är investeringsdisciplin. Att våga följa modellerna.

Det är viktigt. Jag har ibland vacklat i min tro–

–och gått ifrån det lite av nån anledning.

Det har oftast funnits en psykologisk faktor...

...disciplin är viktigt.

Ska vi ta en psykologisk faktor...

Lite kort om inflationen. Alla ältar den.

Grafen visar var vi är nu.

Det är på väg upp där.

Det här är överraskningsindex...

Positivt eller negativt?

Skiftet från deflationsrädsla till inflation är positivt–

–speciellt för börsföretag med stora marknadsandelar–

–och "pricing power".

Man kan putta kostnadsökningar vidare på konsumenten.

De gynnas av den här miljön.

Det blir olja i maskineriet.

Just överraskningsindex mäter bara om data som kommer ut–

–är bättre eller sämre än förväntansbilden.

Grafen visar att överraskningsdata–

–för just inflationen stiger snabbare än övrig data.

Det har vi sett Fed reagera på nu...

Fed ser att arbetslösheten är låg.

Ett förbättrat konsumentförtroende...

...sänker sparkvoten ytterligare...

...med en potentiell överhettning som följd.

Når vi gränsen där vi får en urgröpt reallöneinkomsttrend–

–som vi börjar se i Europa...

Det är inte är kärninflation–

–utan inkluderar mat, problem med grönsakspriser...

...oljepriset har stigit...

Rensar man för det, är det ingen fara, säger Mario Draghi.

Då borde man prata med dig, om psykologi?

Konsumenten får mindre i plånboken nu.

Priserna går upp och reallöneökningen är låg.

Inflationsparadoxen?

Vid en inflation på 2,5 blir det åtstramande för börsen.

Vi är inte där ännu, men vi bevakar det.

Bevaka det... Just det, psykologi.

Men jag håller med. Det är också viktiga aspekter.

Superintressant.

I morgon kommer Martin Nilsson och Christer Linde.

Tack.

Börspsykologen Lars-Erik Boström och chefsstrategen Torbjörn Söderberg gästar Börslunch. De snackar om allt från konsumentförtroende och protektionism till hjärnspöken och investeringsdisciplin.

Ämnen:

Konsumentförtroendet i topp i USA…

…men lägre i Europa.

ISM nära toppnivåer.

VIX på bottennivåer.

Börspsykologi.

Fem viktiga insikter.

Programledare: Charlotte Stjerngren och Jesper Norberg.

  • Tveksamheter runt budet på Fingerprint18:45

    Tveksamheter runt budet på Fingerprint

    Förvaltarna Erik Hermansson och Petter Löfqvist bjuder på aktietips denna dag då Fingerprint rusar efter budrykten och Rovio dyker efter en rapportbesvikelse. 

  • Opec i medvind inför Wienmötet7:30

    Opec i medvind inför Wienmötet

    30 november möts Opec-länderna återigen i Wien. Det är då ett år sedan organisationen kom överens om produktionsneddragningar i syfte att hålla uppe priset på oljan.

  • ”Kanontillfälle att köpa aktien”20:39

    ”Kanontillfälle att köpa aktien”

    Evolution Gaming, Sandvik, Atlas Copco och Dometic. Det är några av bolagen Dag Werner från Handelsbanken och David Lindström från Strand Kapitalförvaltning analyserar i dagens Börslunch.

  • Så hittar börsgurun intressanta bolag20:32

    Så hittar börsgurun intressanta bolag

    Ännu en rapportperiod är över och det är dags för en sammanfattning. För att göra detta har Börslunch bjudit in Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Evolution Gaming Group 3.9%
Resurs Holding 3.5%
Vitrolife 2%
Sweco -1.9%
Oriflame -2%
Alfa Laval -2.2%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier