”Bolagen borde sluta med vinstvarningar”

Rapportperioden är i sluttampen–

–och med oss är Peter Malmqvist–

–vår ständige rapportsammanfattare.

Hur vill du sammanfatta Q4?

Spretigt. Många bolag kom med konstiga resultat–

–stora engångsposter av olika slag.

Men den underliggande trenden är hygglig–

–spridningen är stor mellan bolagen.

Grafen visar hur börsen gått sen rapportperiodens början.

Vi har tagit det från 25 januari–

–så bilden är förstås kraftigt påverkad–

–av den stora korrigeringen i USA för två veckor sen.

Vad kan man säga om det här?

När man ser den kunde man säga: "Vilka dåliga rapporter"–

–"placerarna har flytt börsen." Men, som sagt, det är USA.

USA:s kursrally–

–som drevs på av förväntningarna om skattereformen–

–var gripet ur luften.

Utdelning av gratispengar visade sig vara omöjligt.

Då klappade det ihop i USA.

Vi och hela världen följer alltid med USA ner.

Så det där fallet–

–har rätt lite att göra med den svenska rapportperioden.

Vi går raskt vidare till den justerade vinstförändringen–

–för det här kvartalet. Vinstförändringen i årstakt–

–exklusive extremvärdena. Berätta hur du räknat.

Det finns alltid några extremt dåliga bolag–

–och andra extremt bra. Ofta gäller det omstruktureringar–

–och nedskrivningar. Jag justerar bort de mest extrema–

–i ändarna. Ericsson är definitivt ett av de bolagen–

–den senaste rapportperioden. Men också bolag i toppen–

–som slipper fjolårets omstruktureringar och lyfter i år.

Jag tar bort dem och tittar på resten.

De senaste kvartalen har tillväxten en sluttande trend.

Helt klart har den försämrats.

Justerad vinstförändring har vi där...

Vi får gå långt tillbaka för att se en sämre utveckling.

Ja... Den justerade vinstförändringen är negativ.

Vinsterna är fallande den här rapportperioden.

Långt under förväntningarna före rapportperioden.

Ett dåligt kvartal, ur det perspektivet.

Sen kan man justera ännu mer...

Justerar man tillräckligt ser man–

–att börsens normalföretag ökade vinsten med 5–6 %.

Lite sämre än tidigare, men...

Så de allra flesta bolag ökade vinsten–

–men de är mycket mindre än bjässarna H&M, Ericsson...

Så den underliggande trenden är bättre–

–än den där de stora företagen ingår.

Generellt bättre för de medelstora bolagen–

–än de stora. Över hälften ökar ändå vinsten.

Ja, av de runt 90 största bolagen, som jag tittat på.

Försäljningstillväxten sticker ut positivt.

Ja. Från början av rapportperioden–

–visade bolagen försäljningstillväxt.

Tidigare under året var det si och så med det.

Dessutom har dollarn sjunkit.

Det drar definitivt ner försäljningstillväxten. Trots det–

–visar bolagen en försäljningstillväxt runt 3 %.

Ett styrketecken som visar–

–att konjunkturen och efterfrågan för bolagen är rätt god.

Men med den urstarka världskonjunkturen–

–kan man inte ha högre förväntningar?

Jo, men dollarn är mycket viktig. Sjunker den 5–6 %–

–i årstakt som snittkurs för kvartalet–

–sänker det försäljningen i många stora bolag.

Inte bara export, men främst–

–när utländska dotterbolags försäljning–

–räknas om till kronor får de minus med i bagaget.

Därför tycker jag–

–att 3 % försäljningsökning ändå är rätt bra.

Börskurserna påverkas förstås mycket av förväntningarna.

Du har även räknat ut den saken.

Vinstutfallet jämfört med prognosen.

Medianen, inte snittet.

Jag har försökt mäta den underliggande trenden–

–justerad för extremvärden.

De flesta bolag överträffade prognoserna.

Men tar jag med bjässarna låg det långt under.

Åter, det stora flertalet bolag tickar på rätt bra–

–men de stora bjässarna drar ner summorna.

Var inte förväntningarna på kvartalet för höga?

Nej, inte generellt.

Men för vissa bolag, även inom verkstadssektorn–

–har förväntningarna varit lite för höga–

–för att kunna infrias.

Hos de största bolagen hittar vi de största plumparna.

Så det blir svårt att avgöra–

–om kvartalet var bra eller dåligt.

Skillnaderna är stora.

Vi tittar på några av vinstvarningarna.

Också rätt spretigt. Lite bygg, lite skog... Vad säger du?

Ja, det är lite allt möjligt.

Vissa bolag har haft vd-byten–

–några som Stora Enso och Skanska–

–har alltid nåt strul i Q4...

Billerud varslade om produktionsproblem redan tidigare.

Jag följer inte upp det strukturerat...

Kanske var det lite mer än vanligt–

–i så fall stämmer det hyggligt–

–med vad rapportperioden gav i slutligt utfall.

Vilket signalvärde har vinstvarningar?

Blir reaktionerna för starka?

Vinstvarningar är värdelösa.

Har bolaget inte lämnat en prognos–

–sabbar vinstvarningarna för mig, som analytiker.

Reaktionen kommer då nån vecka före rapporten.

Värdelöst. Rapporten mäts mot nya förväntningar–

–och då kan det se bra ut.

Jag lyckas inte fånga vinstvarningarna i materialet.

Jag tycker att bolagen ska sluta med vinstvarningar.

Om de inte själva gjort en prognos som de inte når.

Att två veckor före rapporten meddela–

–att marknadens förväntningar inte uppfylls–

–är bara marginellt intressant.

Lägg ner det, om du frågar mig.

Det var svagt i de flesta sektorer.

Om man summerar resultatutvecklingen i miljarder kronor–

–är det inte konstigt, med tanke på Ericsson–

–att it/telekoms stapel går ner i källaren.

Bankerna svagt, konsument dras ner av H&M...

Sjukvård, Astra Zeneca har gått dåligt–

–inklusive omstruktureringar i flera år...

En trio eller kvartett vars utveckling är "sur".

Även de större bolagen.

Det vänder nog inte i brådrasket.

Undantag är basindustrin.

Verkstad lyfter också vinsterna.

Konjunkturkänsliga bolag har verkligen fått ett lyft.

Senast du var här sa du–

–att bankerna oftast får låga förväntningar.

Men inte den här gången.

Kanske är det ett trendbrott.

Bankerna har svårare att generera goda vinster–

–när börsen inte stiger automatiskt och man tjänar mer–

–på det förvaltade kapitalet. Utlåningstillväxten–

–är inte riktigt lika hög som före ett år sen...

Kostnadsproblem...

Kreditförluster i Handelsbanken. "Har de sånt?"

Jag är lite mer försiktig till banker–

–efter den här rapportperioden.

Apropå trendbrott.

När du var här sist gick allt inhemskt bra.

Det har väl vänt lite?

Då kommer vi åter till mättekniken.

Det inhemska med konsument- och byggrelaterade bolag–

–hela den sektorn, går faktiskt bra.

Men enstaka storföretag, inom konsument H&M–

–går sämre än tidigare och drar ner sektorns vinst.

Om jag justerar för storbolagens effekt–

–så går ändå inhemskt orienterade bolag riktigt bra.

Parat med att det cykliska går bra–

–så kan man hitta luckor i rapportperioden–

–som såg riktigt bra ut.

Du har delat ut en smocka angående vinstvarningar.

Sist pratade du om smutsiga resultat eller rapporter.

Att man justerar mer än man brukar göra i högkonjunkturer.

Är det samma sak nu i Q4 som i Q3?

Det är utpräglat så i Q4.

Det är nästan alltid mer i Q4 än i Q3–

–men nu i Q4 var det mer än det brukar vara i Q4.

Det är nåt nytt. För vi har en god konjunktur.

Ändå är det mycket omstruktureringar, nedskrivningar–

–och andra konstigheter. Det är ett lite nytt mönster.

Möjligen har det att göra med de många företagsförvärv–

–som har genomförts de senaste åren.

Nu måste man få fram effektivitetsvinster–

–och rationaliseringar. Då kostar omstruktureringar–

–som ofta är personalkostnader från friställd personal.

Det är ett lite nytt mönster.

Det smutsiga resultatet fortsätter vara riktigt smutsigt–

–nästan svart, trots att det inte borde vara så.

Hur tar du hänsyn till det–

–när du sammanfattar kvartalsrapporterna?

Jag försöker mäta inklusive smutsigheten–

–för i slutändan är det smutsigheten–

–som smutsar ner placerarnas placeringar.

Men ibland tvingas jag ändå rensa bort en hel del–

–då det blir för mycket. Om man inte tror–

–att Ericsson kommer ur den nattsvarta rapportperioden–

–med nån ära i behåll, blir man riktigt deppig.

Så ibland tvingas jag justera bort en del bitar–

–när jag tittar två år framåt.

Men det är en farlig teknik då de här omstruktureringarna–

–har en tendens att återkomma i bolag–

–som en gång har börjat leverera dem.

Nästan alla som har gjort förvärv–

–får till slut göra omstruktureringar.

Då kommer kostnaderna.

Så det är svårt att kalla dem för extraordinära.

I början av programmet pratade vi om–

–att vi hade ett rejält fall för två veckor sen.

Det utlöstes av inflationsrädsla–

–då det blev högre löneökningar än väntat i USA.

Vi har en graf över värderingen på Stockholmsbörsen–

–jämfört med inflationen.

Det är ett gap, men mindre än när du var här senast.

Inflationen har gått upp. Inflationen är inverterad här.

När inflationen går upp, går den vita kurvan ner.

Då ska vi bli försiktigare till värderingarna.

Det har inte inträffat nu.

Det sista året har värderingarna varit höga–

–trots att inflationen har stigit markant.

Det är en varningssignal.

Det funkar så länge Riksbanken hjälper till–

–och vägrar höja räntan. Räntan styr placerarnas beteende.

Men om man ständigt är på en inflationstakt på 1,5–2 %–

–kan man inte räkna med att superlåga räntor ska bestå.

Det gör placerarna nu. Men gör de det om ett halvår?

Det kom en KPIF-siffra i dag: 1,7 %.

Det var lägre än vad Riksbanken hade förväntat sig.

Om vi återgår till USA...

Vi följer ju USA-börsen mycket.

När inflationssiffran kom och var högre än väntat–

–då gick börsen upp. Förklara.

Jag kan inte förklara det.

Det är... Reaktioner på enskilda siffror–

–särskilt om de är väldigt uppmärksammade–

–är alltid lite av en singla slant-analys man får göra.

I grunden är stigande inflation dåligt för börsen.

Det borde göra att vi drar ner värderingarna–

–och förväntningar på framtida vinsttillväxt.

I USA hände det när börserna rasade rätt ordentligt.

Men det är en effekt av–

–att de steg orealistiskt mycket, 8–9 %, i början av året–

–för att de räknade om skattesatsen.

Det här med den amerikanska skattereformen–

–är en i mina ögon så sjuk historia–

–när det kopplas till värderingar, att det skulle ner.

Det var fel att det steg som det gjorde.

Frågan är om det ska ner ytterligare.

Nu balanserar vi på nästa nivå–

–för att falla ytterligare 8–10 %.

Jag trodde att det fanns en riktig risk–

–när amerikanerna i torsdags hade en ordentligt sur börs.

Då kändes det som om det skulle gå ner en nivå.

Sen vände det upp, och då blir risken betydligt mindre.

Då får man inte stora fondutflöden och såna saker–

–som man kan få om börserna fortsätter att rasa.

Ur det perspektivet känns det lugnare nu.

Men jag är inte helt lugn.

Börsfallets tre faser har du skrivit om:

Korrektion, sättning och börsras.

Korrektionen har vi sett.

Och du tror att vi är i början av sättningen.

När börserna föll igen den här torsdagen–

–kände jag att sättningen började.

Då ska det ner till runt –20 %. Där har det varit förut.

Till exempel när det toppade 2015 på sommaren–

–och rasade med 25 % till februari 2016.

Det berodde mycket på Kina.

Det passerade och sen stack det uppåt igen.

Så sättningar på kring 20 % är ingen katastrof.

Men det är bevisligen nåt som utlöser–

–en panikartad rapportering. Redan 10 % lyckas ju med det.

Men för att komma till fas tre–

–en riktig börskrasch på 40 % från toppen–

–måste värderingarna vara extremt höga–

–som på it-bubblans glada dagar–

–eller så måste nåt riktigt illa makroekonomiskt inträffa.

År 2007–2008 var det bankerna som kollapsade–

–i nästan hela världen.

Jag kan inte just nu se nån sån faktor–

–som skulle knuffa det över den riktiga kaosbranten.

Inte ens inflationsspöket?

Då måste vi få hjälp av oljan. Och oljan hjälpte till–

–om man nu får kalla det för att hjälpa till–

–när man vill ha en nedgång...

Oljan hjälpte till, då priset var uppe i 70 dollar fatet.

Sen har det sackat lite och är nu under det.

Oljan är otroligt viktig för inflationen.

Om inte priset sticker iväg uppåt–

–tror jag inte att inflationen "knäcker" börserna–

–så att det blir en ordentlig härdsmälta.

Det ligger inte i mina kort.

Vad är du mest nyfiken på inför nästa kvartal?

Det första kvartalet är alltid det renaste kvartalet.

Då är det normalt få struliga poster.

Då blir det enklare att mäta inför framtiden.

Jag räknar med att samma trender består–

–inom konjunkturscenariot.

Cykliska bolag, med verkstad och basindustri–

–lär fortsatt utvecklas bra.

Det är möjligen osäkrare inom bygg–

–då bostadsbyggandet har fått en sättning.

Om man tar den inhemska ekonomin–

–och konsumentrelaterade företag, undantaget H&M–

–som har sina problem, som har lite med Sverige att göra–

–så lär de inhemska sektorerna utvecklas bra.

Det stora frågetecknet ser jag i bankvärlden.

Vart är bankerna på väg?

Är de värda den låga värderingen som de har–

–eller kan de överraska första kvartalet?

Det är det största frågetecknet.

Bankerna är viktiga för index. De är stora i index–

–och nästan en tredjedel av vinsterna på börsen.

Vart bankerna går har betydelse – också för hela börsen.

Vi får se om tre månader.

Tack så mycket, Peter Malmqvist.

Börslunch är tillbaka i morgon–

–med David Lindström och Philip Wendt. Missa inte det.

Ännu en rapportperiod är på väg att ta slut. Vilka var höjdarna och vilka var magplasken? Börslunch sammanfattar tillsammans med Peter Malmqvist.

I dagens program:

Hur bra var Q4?

Vinstvarningarna under kvartalet.

Hur gick de olika sektorerna?

Börsfallets tre faser.

Gäst: Peter Malmqvist, chefsanalytiker Remium.

Programledare: Ellinor Beckett.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier