En köpvärd elektronikjätte

Välkomna till Börslunch denna fredag. Det är halvdag-

-och Stockholmsbörsen är upp 1,2 %.

Bland dagens vinnare märks Getinge-

-som lyckats tona ner nyheten kring deras aortaballong.

Och Loomis klättrar på sin rapport.

Idel glädje på Stockholmsbörsen.

Men de bästa affärerna-

-görs kanske långt bort från Stockholmsbörsen.

Alexandra Morris, Skagen Fonder, är här.

Ditt perspektiv är globalt-

-du är intresserad av tillväxtmarknader.

Kina och Trump har drivit dagens kraftiga uppgång.

Nån reflektion?

Man ser hur översåld marknaden varit på förhand-

-när en liten nyhet om att Trump kanske-

-ska omförhandla eller komma ut ur handelsproblemen-

-gör att Kinas aktiemarknad stiger 4,5 % i dag.

Vi ska tala om tillväxtmarknader. Visst är Kina en av dem?

Hur definierar du tillväxtmarknader?

Tillväxtmarknaderna är alla länder utom USA, Västeuropa-

-Japan, Australien och Nya Zeeland.

Tillväxtmarknader-

-kännetecknas också av att de växer snabbare-

-än vi i väst. 4-7 % per år jämfört med våra 2-3 %.

Jag tror att vi har en graf över det.

De blå är tillväxtmarknader. EM står för emerging markets.

G7–länderna visas i limegrönt.

Här syns tydligt att största delen av jordens befolkning-

-lever i tillväxtmarknader. Men de skapar-

-bara 25 % av värdet, i form av BNP.

Den högra stapeln är intressantast.

Börsvärderingen i tillväxtmarknaderna utgör bara 12 %-

-av världens börsvärdering.

Jämnas det ut med tiden?

Det tror vi absolut.

Bara de sista 15 åren har 1 miljard människor-

-lyfts upp från fattigdom.

De vill förstås ta bort välståndsgapet mellan dem och oss.

Det strukturella caset...

Hur förändras tillväxtmarknaderna, exempelvis Kina?

Det är annorlunda i dag jämfört med för 10-20 år sen.

Det stämmer. Bara för några år sen-

-såg vi tillväxtmarknaden som våra fabrik.

De producerade varor som vi konsumerar.

Nu har vi sett med den generella välståndsökningen-

-att de själva börjar bli stora konsumenter.

Det leder till en större balans i deras ekonomier.

Kina har nu ungefär lika mycket export som import.

Från fabrik till egen marknad, konsumtion och import.

Det stämmer.

Vidare till nästa graf. Vi ska tala om-

-varför du tror på tillväxtmarknaderna just nu.

Kurvan sträcker sig över 2 000 år tillbaka i tiden.

Högst upp finns Mesopotamien, Turkiet, lite antika...

Men det är väl Kina i grönt vi ska hålla koll på?

Den industriella revolutionen syns tydligt-

-från 1850 och framåt.

Vi ser också tydligt att maktbalansen-

-är på väg att flyttas från väst till öst, förenklat.

Vi kan peka på 1950. Upp till den rosa färgen-

-har vi länder som USA, Tyskland, England, Frankrike-

-Italien och Spanien. De utgjorde 70 % av BNP-

-eller värdeskapandet i världen.

Och nu är de nere på runt 40 %.

En kraftig minskning som jag inte tror att stannar.

För den starka tillväxten i tillväxtmarknaderna-

-drivs av demografi, välståndsökning, urbanisering...

Tänk att det var så länge sen väst "peakade".

Och trenden fortsätter. Kina blir allt större framöver.

På längre sikt är det så-

-men tillväxtmarknaderna har gått rätt svagt på sistone.

Varför ska man titta på den marknaden nu?

Tillväxtmarknaderna är starkt drivna av dollarkursen.

När dollarn stärks tenderar de att gå svagt.

Börser drivs av vinst.

Och dollarn är en världsvaluta.

När tillväxtmarknaders företag har dollarlån-

-kostar det mycket mer att betala av dem.

Alla råvaror prissätts i dollar.

Så vinsterna har varit under press. De senaste åtta åren-

-har inte börserna i tillväxtmarknaderna-

-gått särskilt bra. Men börsen i USA har varit urstark.

Grafens blå linje är tillväxtmarknader-

-i relation till hela världen. När den blå går ner-

-går det dåligt för tillväxtmarknaderna.

Den oranga linjen är en inverterad dollarkurva.

När den går ner stärks de. Stark dollar-

-dåligt för tillväxtmarknaderna.

Vi ser helt klart en korrelation mellan dollarn-

-och tillväxtmarknaderna.

Varför har dollarn gått så starkt?

USA har haft en extremt stark ekonomi.

De första åren efter finanskrisen och fram till i dag-

-har den drivits mycket av teknologisektorn.

Låg arbetslöshet...

Och Trump med sin populistiska politik-

-har gett mer bränsle till elden.

Kraftiga skattesänkningar för företagen.

Därför har centralbanken höjt räntan åtta gånger-

-de senaste tre, fyra åren. Det gör att-

-internationella investerare flockas runt dollarn.

En trygg valuta och det ger hög ränta när dollarn stärks.

Och då går tillväxtmarknaderna ner. Den starka ekonomin-

-ger en starkare dollar.

Men du tror att det kommer att förändras.

Tror du att dollarn ska försvagas i stället?

Jag ser i alla fall för mig att för eller senare-

-så kommer dollarn att försvagas. Varför hävdar jag det?

Jo, därför att börser drivs av vinst och när bolagen-

-har haft en kraftig vinstökning under året-

-på grund av lägre skatt så händer inte samma sak 2019.

Tidigare har energipriserna höjts-

-man har höjt lönerna, de har stigit med 3 % i år-

-skuldbelastningen har ökat, räntorna börjar stiga-

-och vi har till och med tullar på grund av handelskriget.

Företag måste betala mer för varor-

-från Kina, Europa och Ryssland.

En marginalpress för bolagen, alltså?

Ja, inom alla områden.

Om företagen ska kunna öka vinsterna-

-måste de höja priserna.

Frågan är om konsumenterna kan bära den prisökningarna.

Det kan leda till en avmattning av ekonomin-

-och då går dollarn ner.

En fallande dollar är bra för tillväxtmarknader.

Nästa graf får du nog förklara för oss.

Det är många parametrar.

Vi har ett brett världsindex i orange.

Under har vi tillväxtmarknader i blått-

-som har gått sämre.

Rabatten mellan de två ligger på 30 %.

Den har ju legat där ett tag så det är en rejäl rabatt-

-som är lägre än under finanskrisen 2008.

Grafen visar en rabatt i förhållande till p/e.

Det är viktigt att komma ihåg.

Även denna graf visar varför tillväxtmarknader är billiga.

Vi har Relative P/B mellan tillväxtmarknader-

-och utvecklade marknader.

Den här är egentligen ännu tydligare.

Den visar ju sammanhanget mellan pris-

-och avkastning på kapital.

Blå linjen visar P/B, som man läser av på vänstra axeln.

Nu är den nere på 35 % rabatt-

-i förhållande till utvecklade marknader.

Den orange linjen visar avkastningen på kapitalet.

Den ligger på noll nu så det är-

-lika hög avkastning på kapital i tillväxtmarknader-

-som i utvecklade marknader.

Man får mycket mer tillbaka på boken i tillväxtmarknader.

Det är rea, men så riskabelt.

Det kan svänga mycket mer i tillväxtmarknaderna.

Hur ser du på risken där?

Visst är det högre risk-

-vilket också avspeglas på marknadsvärdet.

Man ska vara väl medveten om-

- att när man investerar i tillväxtmarknader-

-så gör man det inte för att ta hem kortsiktiga vinster.

Man måste tro på det långsiktigt.

Om det finns en risk ska man ju få nån form av rabatt.

Är det inte naturligt med rabatter på tillväxtmarknader?

Jo, på sitt sätt är det så-

-men rabatten ska nog ner-

-i takt med att dessa marknader blir mer demokratiska-

-och förstår vad det innebär att driva företag.

Sånt tar dock tid så du har helt rätt.

Är man långsiktig och har is i magen-

-ska våga sig på det här-

-trots att det finns skäl att vara lite orolig?

Vi har talat om tillväxtmarknader i generella termer.

Kan du peka på nåt bolag eller nån region-

-som du tycker är extra intressant?

Jag kan försöka.

Jag anser att man ska ha spridning i portföljen.

Vi såg att de marknader som gick bäst 2017-

-var Argentina och Turkiet.

De länder som går sämst i år är Argentina och Turkiet.

Man kan inte "betta" på enkla marknader eller sektorer.

Vi måste ha spridning i portföljen-

-och ha kunskap om bolagen vi investerar i.

Om jag ska nämna ett företag-

-är det ett som har stigit i kurs många gånger om-

-under de 20 år som Skagen har ägt aktier i det.

Bolaget är Samsung Electronics.

En stor mobil– och tv–tillverkare...?

Just det, det är den skepnaden som vi tänker på det-

-men största delen av intäkterna till Samsung-

-kommer från mikrochips.

Den marknaden växer kraftigt-

-och har drivit Samsung i väldigt många år.

Vi ser inget slut på det, särskilt inte-

-inför vår digitala framtid med autonoma bilar-

-och brödrostar som man kan prata med...

Det krävs fler mikrochips till alla smarta maskiner...?

Här ser vi en kursgraf över Samsung.

Det ser inte så bra ut om man bara tittar på ett år.

Du sa att på längre sikt är utvecklingen en annan.

Ja, som investerare kan man inte vara kortsiktig.

Det har ju varit flera år under 20–årsperioden-

-som Samsung inte har utvecklats positivt-

-men med tiden har den utvecklats helt fantastiskt.

Samsung har dragits ner av den generella sättningen-

-inom tillväxtmarknaderna i år.

Med andra ord kan det vara dubbelt köpläge?

I USA liksom i Sverige pratas det mycket om konglomerat.

General Electrics har fått stark kritik.

Samsung gör många olika saker, det är ju en jätte.

Jag vill belysa två saker.

Det finns många Samsung–företag.

Samsung Heavy industries tillverkar mikrochips.

Sen finns också Samsung Electronics-

-som ju riktar in sig på elektronik...

Vi pratar väl om två olika aktier?

Helt riktigt, det är inte ett konglomerat som GE.

Och de sysslar inte med finans...?

Är det konjunkturkänsligt?

Man säljer telefoner och tv–apparater.

Ja, det är konjunkturkänsligt.

Ännu en gång är det viktigt att vara långsiktig-

-och tålmodigt låta cyklerna ha sitt lopp.

Jätteintressant. Stort tack för att du kom.

Tack du som tittat.

På måndag kommer Peter Malmqvist hit för att-

-bringa klarhet i rapportfloden som ligger bakom oss.

Missa inte det. Trevlig helg.

80 procent av världens befolkning bor i tillväxtmarknader och de marknaderna står för 12 procent av världens börsvärden. I dagens Börslunch, som gästas av Skagen Fonders investeringschef Alexandra Morris, är det fokus på dessa marknader.

Programledare: Gabriel Mellqvist.

  • Rederijätten ett köp på sikt17:32

    Rederijätten ett köp på sikt

    Börslunch fokuserar i dag helt på den danska rederijätten Maersk. För att kommentera konglomeratets utveckling och framtid är Johan Eliason och Anders Wennberg inbjudna till studion.

  • Oljeprisfall efter Opecbesked1:25

    Oljeprisfall efter Opecbesked

    Under tisdagen föll priset på WTI-olja med 7,1 procent och Brentoljepriset backade 6,6 procent efter Opecs besked om minskad efterfrågeprognos under 2019. Det är det...

  • Svettigt för bostadsbyggarna5:39

    Svettigt för bostadsbyggarna

    Stark rapport för Maersk som gynnas av sjunkande oljepris. Resultatfall för Besqab och SSM. Actic missgynnades av varm sommar. THQ levererar starka siffror och förvärvar två bolag.

  • Därför rasar oljan4:56

    Därför rasar oljan

    Största raset för WTI-oljan sedan 2015. Många Brexit-trösklar kvar för premiärminister Theresa May. Fall för japansk och tysk BNP. I dag väntar amerikansk inflationsdata.

  • 2:09

    "Förvärvet fördubblar vår amerikanska plattform"

    Sobi förvärvar USA-rättigheterna till läkemedlet Synagis från Astra Zeneca för 13,6 miljarder kronor, varav 4,5 miljarder betalas i nyemitterade Sobiaktier. Bolagets vd Guido Oelkers menar att köpet bland annat utvidgar Sobis amerikanska marknad och breddar arbetet med immunologi. 

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.2%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.7%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 14%
Swedish Orphan Biovi… 7.6%
Hansa Medical 7.3%
Lifco -2.8%
Ericsson -4.2%
Alfa Laval -4.3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Fem tips från Stora Aktiedagen19:20

    Fem tips från Stora Aktiedagen

    Börslunch sänder från Stora Aktiedagen i Göteborg. Förutom snack om det rådande börsklimatet avhandlas bolag som Hoist, Pandora och Saab. Programmet gästas av Anders Elgemyr och Johan Eklund.

  • Siffran som kan hindra Feds ränteresa12:33

    Siffran som kan hindra Feds ränteresa

    Chefstrateg Claes Måhlén om Federal Reserves framtida räntehöjningar. Han analyserar också oljepriset, Italiens budgetproblem samt svensk bostadsmarknad och arbetslöshet. I veckan levereras inflationssiffror från USA, Sverige och Storbritannien.