Tomterally, Fingerprint, banker och en hel del case.

Det är en bråkdel av det vi ska hinna med i dag.

Det här är EFN Börslunch den 19 november.

Två Börslunchveteraner–

–som likt ett årgångsvin blir bättre för varje gång de är här.

Anders Rudolfsson och Lars Söderfjell. Kul att ha er här.

–Blir det ett tomterally? –Det finns möjligheter.

Ärligt talat känns marknaden lite överköpt just nu.

Det förvånar mig inte om det blir en sidledes vandring in mot årsskiftet.

Det behövs nytt bränsle för att lyfta marknaden ett snäpp till.

Jag håller med. Många index är upp 35-38 %.

De flesta har december förra året i minnet.

–Som var katastrof. –Det var riktigt dåligt.

Då törs man inte springa för mycket för att få nån present till.

Det är lite syrefattigt på den här nivån.

Om det blir tomterally, vilka sektorer ska driva det?

Vi har en tabell som visar... Vad är det vi ser?

Den visar hur svenska verkstadsbolag har gått relativt index–

–under de senaste 15 åren.

Man ser att aktier är en vintersport och att äga cykliska bolag framför allt är det.

Det har funkat bra på 15 års sikt. Men de senaste tre-fyra åren–

–har det varit betydligt sämre. Både i absoluta termer.

Vi kommer ihåg 2015 och 2018.

Även relativt index har det inte varit alls lika tydligt.

Verkstad har gått väldigt bra efter Q3-rapporten med all rätt.

Det var bra rapporter på alla sätt.

Men vi måste få lite tydligare signaler om en bättre konjunktur.

Det undrar jag om det kommer före årsskiftet.

Redan i slutet av den här veckan kommer nästa runda med PMI-siffror–

–för november. De kommer nog att visa en viss bottenkänning.

Det som talar för att det fortsätter upp är att många index är på all-time-high.

När man passerar gamla toppar så har det en tendens att hålla i sig.

Vi har en graf på det ämnet och som visar att index har fortsatt stiga–

–trots oro. Är det nånting som oroar om man tittar på det glidande medelvärdet?

Det här visar hur många procent av S&P500-bolag som handlas–

–över 200 dagars glidande. Man kan diskutera om det är rätt modell.

Men det visar att det är lite överköpt.

Varje gång det kommer upp i att 75-80 % av bolagen handlas över 200-dagars–

–så har i alla fall Standard & Poor's korrigerat lite grand–

–och marknaden blivit mer avvaktande. Det kanske åker ner 5 %.

Det betyder inte att rallyt är över för gott.

Det är kortsiktigt en andhämtningspaus.

Är inte förväntningarna på PMI att det måste vända?

Blir det inte katastrof för börsen annars? Den har ju stigit på förhoppningar om det.

Precis. Det måste vända. Sen är frågan hur stora förbättringar man behöver se.

Det är viktigt att man bara ser ett steg i rätt riktning.

Europeiska bilregistreringar var faktiskt de bästa på bra länge.

Det är en viktig sektor. Börjar det rulla lite där...

Jag är ganska positiv till börsåret 2020.

Konsumenterna ser ganska okej ut.

Låg arbetslöshet, bra löneutveckling, låga räntor–

–och en lång period av förmögenhetsuppbyggnad bakom sig.

Dessutom stigande bopriser i Sverige inte minst.

Man mår ganska bra.

Det är en stor del av ekonomin. 55-70 % av ekonomin i USA.

Det ska mycket till på investeringssidan–

–om inte ytterligare externa chocker tillförs.

Det kan man inte ge sig fan på att det inte händer. Ursäkta språket.

Givet vad vi vet idag, så borde det inte bli recession nästa år.

Då har vi hygglig vinsttillväxt och inte alltför orimliga värderingar.

–Låt oss fortsätta vara långa. –Och ett antal Riksbanker...

...som aldrig kommer att våga höja förrän man ser att det här är "take off".

Vi ska titta på vår favoritgraf "Livet är kort, gå lång".

Vad ser vi här, Lars?

Både jag och Anders hade den här i våra morgonbrev...

Det var lite roligt. Det finns ett antal famösa baissare och domedagsprofeter.

Allt från Roubini, Gundlash, Robert Widemer osv–

–har sen 2011 försökt se kraschen i marknaden.

Om man har följt deras råd när de har uttalat sig–

–och flyttat en dollar från S&P500 till ett obligationsindex–

–så är det här utfallet.

–Upplyftande. –Mellan –25 % till –60 % i "relative terms".

Det är inget bra facit.

De ska inte komma undan med såna här saker.

Det är sånt som dyker upp i media att nu ska marknaden krascha.

Man skrämmer bort folk från marknaden. Det har varit fel de senaste tio åren.

Det kan vara rätt att under kortare perioder kliva bort från marknaden.

Men man ska ta konsekvenserna även av de här rekommendationerna.

Vi ska titta på lite banker. Är det de som ska lyfta index?

Om man tittar på den här grafen så är det inte det.

De har inte hjälpt till än i alla fall.

I så fall är det en "mini reversal" och man kommer tillbaka då.

Året har påverkats av penningtvättsdiskussioner–

–vilket är aktuellt inte minst i dag. Swedbank och Danske Bank ligger längst ner.

Den enda som håller hyggligt positiv avkastning är DNB.

Lägger man in utdelning så är det 18 % upp hittills i år.

Det är bra i det fallet. Men det är svårt för bankerna.

En vanlig fråga jag får är: "Är inte banker väldigt billiga?"

Jo, det är de. Det betyder inte att det är rätt att äga dem.

De kan fortsätta vara billiga under lång tid framåt.

Grundförutsättningen för att vara lång bank är att man har en positiv räntetro.

Det vill säga att räntorna ska upp.

Så är det absolut. Jag såg nyligen en graf som handlade om–

–skillanden mellan S&P:s Finacials sen 2010 jämfört med Europas.

Det är en dramatisk "överperformance" på de amerikanska bankerna.

Man är beroende av att ha en brantare yieldkurva.

Det är det inte i Europa. Det är negativa räntor. Då är det svårt att tjäna pengar.

Det är fortsatt press på bolånemarginalerna–

–som är en lönsam produkt för bankerna.

I Sverige ligger bolånemarginalerna i snitt på 150 punkter.

I resten av Norden ligger de på 75-80 punkter.

Det är många som är intresserad av att ta nya lån.

Det ökar på konkurrensen. Dessutom har man negativa räntor i Sverige.

Det slår hårt.

Det reflekteras i bankernas värdering.

I dag handlas bankerna, om man tar en traditionell värderingsmodell...

Jag har med mig en sån i dag från en av de bästa bankanalytikerna i Sverige.

Vi behöver inte göra reklam för honom här.

En riktigt härlig tabell. Matig.

Om vi tittar på förväntad avkastning på eget kapital nästa år.

Vi sätter ett avkastningskrav på 8,5 %, vilket är lite över marknadens genomsnitt–

–och en långsiktig tillväxt på 2 %.

En vinsttillväxt i linje med inflations- förväntningar på väldigt lång sikt.

Ingen real tillväxt i bankerna är ganska tufft i sig.

Då får man fram motiverade price to book- och P/E-tal.

Sen jämför vi med vad man handlas i dag–

–då får man fram en potential i bolagen.

Det varierar mellan 16 % som lägst i Handelsbanken till 77 % i Swedbank.

Ingen slump att Swedbank, Danske och SEB ligger absolut högst.

Det är där det spekuleras om penningtvätt.

Man ser att de banker som inte utsatts för penningtvätt–

–har nån form av "discount". Det är oron för marginalpress–

–och för att nya fintech applikationer ska slå undan benen på dem.

Jag är ganska skeptisk till det, men vi får se.

Den andra biten man fåt ut ur tabellen är–

–hur stora förväntade effekter av penningtvättshistorierna–

–som marknaden prisar in i dag.

Jämför man "fair value" med priset–

–och får bort den allmänna bankrabatten, hamnar man på 50-55 miljarder kronor–

–i Swedbank, runt 55 miljarder danska i Danske Bank–

–och ungefär 30 miljarder i SEB–

–som vi inte ens vet om det finns nåt case för–

–annat än att "Uppdrag granskning" ska göra ett program om det.

Det är fascinerande hur snabb marknaden är på att prisa in den här typen av...

Bokstavskombinationen AML är inte så populär.

Det är höga P/E-tal på den.

Vi ska titta på din sista bankgraf som består av fyra grafer.

Vi kanske inte ska gå igenom alla. Vad är viktigast att ta med sig?

De viktigaste är den överst till vänster.

Nordiska banker kontra den tioåriga obligationen på ett års sikt.

Man ser att penningtvättshistorien försvinner i den allmänna räntetrenden–

–under det senaste året.

Som Rulle säger, om vi får en brantare yieldkurva–

–är det värt att ta ett bet på banker. Själv är jag inte så säker.

Det här är billigt. Jag är lätt underviktad i bank för ögonblicket.

Jag har ingen brådska, utan vill först se att kurvan brantar in.

Om man tror att räntorna är på väg upp är bästa caset Avanza?

Marknaden verkar prisa in en räntehöjning i december.

Det ligger på 70-80 procents sannolikhet.

Den aktie som gynnas mest av dem som vi följer är Avanza.

Den har en väldigt positiv effekt och man pratar–

–en förbättrad på vinst på 15 %.

Så 15 % bättre vinst med 25 punkters höjning från Riksbanken.

Man har väldigt mycket pengar vid sidan om som helt plötsligt börjar yielda pengar.

Det kostar mindre pengar, givet att det sitter mycket på inlåningskonton.

Kunder som satt in för att köpa aktier men inte använt allt.

–Precis. –Depålikviditet.

Det i kombination med att bolaget nästa år växer i normala "earnings" med 25 %.

Det skulle kunna bli 40 % i vinsttillväxt nästa år–

–om alla stjärnor står rätt.

Plus att det blir ganska lätta jämförelsetal i både Q4 och Q1 mot tidigare år.

Det känns som ett... Om man tycker att det känns segt med bank–

–AML-problemen kanske kvarstår, så har inte Avanza dem.

Det skulle kunna bli en bra resa... Inom Financial skulle Avanza vara bra.

Vi tar ett till case, Albin. Vi tar Coor direkt.

Ja, Coor kan man tycka är ett tråkigt upplägg...

Jag gillar tråkiga upplägg.

Det är reception och städning. Inget som sticker ut.

Det borde vara ett fantastiskt bolag för en sån som Warren Buffett.

Vem som helst kan köra det utan att man förstår...

Man kan sätta dit vem som helst. Men så lätt är det inte.

Det här är ett bolag som konkurrerar med internationella ISS.

Det finns bara två-tre bolag i Norden som håller på med det här.

Det är en väldigt stabil affär. Man köper sig lite olika förbättringar över tid.

Man ser att det är en konstant, tror vi i alla fall...

Vi har också sett att det successivt växer lite varje kvartal.

Marginalen förbättras lite grand. Under det kommande året–

–är det en stabil affär att äga oavsett om man är rädd för börsen.

Det här gör man på egna meriter. Om vi tar nästa bild–

–ser man att aktien i omgångar har vänt på den här nivån.

Här står det inte kronor, men det ligger runt 75 kronor per aktie.

Varje gång man kommer ner på den nivån har aktien studsat.

Det kan man ta med sig när man ser det här.

Hur går aktien från nu och fram till utdelning?

Som man kan se där... Vi tror att bolaget kommer att dela ut 4 kronor per aktie.

Aktien har en väldigt stabil och nästan slavisk följsamhet–

–mot hur det har sett ut med utdelning fram till nu.

Vi lär se det här igen. Det är jag övertygad om.

–Vad har du för värdering? –Det kan folk tycka är lite dyrt.

Man måste betala mer då det är en så stabil affär. Det ligger på 16-17 gånger.

ISS handlas, efter det att de har justerat ner prognoserna, på 11.

Med skalfördelar.

Det är nog därför aktien har gått ner. De följde med ISS ner trots en bra rapport.

Bolaget var hos oss förra veckan. De ger ett väldigt konfident intryck.

–Det kan man äga. –Vill inte ISS svälja Coor, då?

–Nej. –ISS kommer inte att köpa nåt på ett tag.

De ska sortera upp de förvärv de gjort tidigare och göra nödvändiga avvecklingar.

De ger sig ut i världen. Det tycker Coor är perfekt.

–Lämna Sverige, tycker de. –Lämna oss i fred.

–Ska vi inte lämna Fingerprint i fred? –Det här är minerad mark.

Det kommer tusen Twitter-inlägg vad man än säger om bolaget.

I fredags kom bolaget med en rapport som jag tyckte var ganska skaplig.

–Det tyckte inte marknaden. –Jag vet inte vilka förväntningarna var.

Break-even-resultatet och kassaflödet var positivt. Tillväxten är sämre.

Alla drömmer om en återgång till 2015, 2016 och 2017.

–Det var bättre förr. –Förmodligen. Det kan ju bli bra igen.

Jag reagerar på påståenden om att det skulle vara låg värdering i Fingerprint.

De hade ett marknadsvärde på 4,5 miljarder kronor vid stängningen i fredags.

Jag har inte räknat om nettokassan, men det gör rätt liten skillnad.

Deras "peer group" är en mix av "fabless semi"-bolag och biometribolag.

Då hamnar man på 17,5 gång för 2020. Det finns de som ligger både högre och lägre.

Fingerprint måste, för att värderas i nivå med konkurrenterna–

–tjäna ungefär 255 miljoner kronor.

Om vi räknar på vad det innebär i bruttoresultat–

–så måste man göra ungefär 650 miljoner kronor.

Om man då räknar med en bruttomarginal på 30 %, vilket är målet...

Man hade 22 % bruttomarginal de senaste 12 månaderna.

Man måste sälja för 2,2 miljarder jämfört med en "run rate" på 1,5 miljard–

–som man hade efter tre kvartal i år.

Man kan lyfta intäkterna om korten tar fart, om Samsung fortsätter växa–

–och om Huawei kommer tillbaka på banan igen. Då kan bruttomarginalen bli 30 %.

Man lanserar en del nya produkter som jag tycker ser lovande ut.

Men man ska inte säga att förväntningar saknas.

Man måste leverera en hel del för att motivera dagens värdering.

Mer har jag inte att säga om det.

Då stänger vi det kapitlet och skickar med ett sista case.

Det sista caset är Millicom, och det kommer från Anders.

Kinnevik delar ju ut sitt innehav i Millicom till sina aktieägare.

I samband med det kommer 40 miljoner aktier ut. De hamnar på olika händer.

Aktien kommer till ägaren–

–men aktien har fått väldigt mycket stryk innan det här händer.

Nu har man börjat handla inlösenrätten. Den handlas runt 55 kronor.

Då handlas den implicit 4 kronor lägre än kursen i Millicom.

Man kan göra ett arbitrage om man vill. Men aktien har gått dåligt det sista året.

Den var föremål för ett bud för nio månader sen.

Då bjöd en konkurrent i Sydamerika 710 kronor med egna aktier.

Nu handlas aktien på 400. Det här kan vara en aktie för 2020.

–Vem är inte intresserad av arbitrage? –Vi, till exempel.

Vi tycker att 1 %… Det går bort en del i transaktionskostnader.

–Du jagar större avkastning. –Absolut. Men Millicom är intressant.

Förutom att det finns ett överhäng, så åker den ur ett antal index.

Man kan tycka mycket, men jag skulle inte röra i den innan avknoppningen är färdig.

–Men när den är det? –Då kan det vara ett case för 2020.

–Det gäller att hitta... –...en tajming.

De har bra marknad, bra demografi, låg penetration–

–och hygglig tillväxt i sina marknader. De arbetar i rätt stabila ekonomier.

–Förutom Bolivia. –Men "there is always something".

De har en tydlig strategi. Det är låg värdering jämfört med Lilac.

Även jämfört med America Movil har de en discount.

Caset finns absolut där.

Men många ägde inte Kinnevik för att äga Millicom. Där ska nog lite ägare bytas ut.

–Vilket perfekt avslut. –Ja. Eniga.

Tack för att ni gästade oss. – Och tack för att ni tittade.

Vi är tillbaka i morgon. Då ska vi prata fastigheter.

Ja, och det gör vi med Johan Edberg och Anneli Jansson. Missa inte det.