”Sverige har blivit som Japan”

Idag är det tisdag den 19 mars.

Vi fortsätter vår resa och besöker Pareto i Berzelii park.

Ni tittar på EFN Börslunch.

Vi har nyheter från brexit och ett Fed-besked i antågande.

Men vi ska framförallt prata marknadsstrategi och tajming–

–med strategen Chris Watling.

Välkommen till Sverige.

Jag vill fråga dig om tajming, strategi och marknader.

Men vi fick nyheter från London igår kväll.

Kan du förklara vad som har hänt?

Talmannen sa till regeringen att de inte kan ha en tredje–

–omröstning om avtalet som redan röstats ned två gånger.

Han sa att man inte kan komma tillbaka en tredje gång–

–utan större ändringar i avtalet.

Det var en stor överraskning?

Ja, pundet sjönk på grund av det–

–med 0,75 % eller nåt sånt.

Men det återhämtade sig ganska snart.

Men ja, det överraskade marknaden och kommentatorerna.

Men hade man läst på mer om parlamentets–

–teknikaliteter hade det kanske varit väntat.

Nu väntar mer osäkerhet och oförutsägbarhet.

Det är mer oklarhet, men på ytan ser det mer ut som–

–att vi får en förlängning av artikel 50.

Och idén att lämna EU skjuts alltmer åt sidan.

Om vi pratar om marknader mer generellt–

–hade vi en fantastisk start på året.

Aktiemarknaderna rusade.

Men det finns många orosmoln.

Du nämnde att volymerna var låga på Wall Street.

Transportindexet är lågt.

Russell 2000 har gått svagt på sistone.

Ska man vara orolig?

Det finns saker att oroa sig över.

Det finns positiva saker också förstås.

Volymerna på S&P E-Mini Futures under januari och februari–

–var väldigt låga sett till ett tioårssnitt.

Det blir lägre och lägre för varje dag.

Innebär det att folk inte tror på rallyt?

Ja, brist på delaktighet.

Folk hoppar inte in med båda fötter.

En kapitulation på marknaden är V-formad.

Vi hade nedgången i december och sen rallyt. V-formen.

Men man förväntar sig höga volymer ner och sen upp.

Vi har inte haft uppgången. Det är ett frågetecken.

Ett annat är makroöverraskningarna i USA.

Folk gillar att titta på Citi Economic Surprise Index.

Väldigt svagt i januari.

Makrodatan i USA gör folk besvikna.

Två bekymmer som väcker frågor–

–om hur hållbart rallyt är.

Intressant. Du har en riskmätare–

–ett intressant sätt att möta riskerna på marknaden.

Den nådde sin topp ganska nyligen.

Hur mäter du det och vad ska vi få ut av det?

Det är baserat på riskaptit.

Varje dag mäter vi i alla globala finansiella marknader–

–hur mycket hög risk som handlas mot låg risk.

Det är riskaptiten och den mäter vad folk gjorde.

Det är inget sentimentmått, hur de känner–

–utan vad de gjorde i globala marknader.

Det är som ett Fear & Greed-index.

I december var folk väldigt ängsliga.

Buffett har rätt.

Man vill vara girig när folk är ängsliga och vice versa.

Det var ängsligt i december–

–och för några veckor sen blev det extremt girigt.

Jag skulle vara taktiskt försiktig i en till två månader.

En kort period att vara försiktig under.

Lämna aktiemarknaden? Vad föreslår du?

Det beror på ens investeringsstil.

Som aktiehandlare bör man köpa skyddande "puts"–

–5-6 % av pengarna motsvarande europeiskt aktiendiex.

Man kan gå kort i terminshandeln också.

Som investerare kanske man vill vara mer defensiv.

Eller köpa obligationer. Det är attraktivt i västvärlden.

Trots att tysk obligationsavkastning sjönk 7-8 punkter–

–är obligationer ett bra defensivt drag.

Det funkar bra om aktiemarknader går dåligt.

Ta pengar från aktier till obligationer.

Obligationer har inte gått bra i den senaste turbulensen.

Varför är det annorlunda nu?

Obligationer gjorde bra ifrån sig i december.

Men inte så bra under 2018 överlag. Bara precis i slutet.

Om man får nåt slags tillbakagång i riskaptit–

–i aktiemarknader tenderar obligationer att återhämta sig.

Det finns nog potential där.

USA:s tioåriga ränta toppade på 3,25 % i fjol.

Den ligger på 2,60 % nu.

De har gjort två tredjedelar av rörelsen.

Jag tror att det är en tredjedel kvar.

Det går hand i hand med makrodatan.

Vi är i en lagerminskningscykel i USA.

Hushållssektorn är svag.

Det kräver lägre obligationsränta för att stärka ekonomin.

Vi ska prata mer om USA:s ekonomi.

Men vi nämnde en till två månaders perspektiv.

Hur är det ur ett medellångt perspektiv?

Efter en till två månaders svaghet–

–lär marknaden gå bra, för Fed kommer tillbaka.

Marknaden handlar om likviditet.

Det är det viktigaste.

Vinster är viktigt, men likviditet är nyckeln.

Fed har gått från att prata om att höja räntan–

–två-tre gånger i år till att ha pausat.

De måste sluta minska balansräkningen.

Jag tror att de sänker räntan i år.

Det ger bränsle åt marknaden.

Det är jättebra för 2019 från och med nånstans i Q2.

De sänker senare i år tror du.

Men vad håller du utkik efter i veckans beslut?

Vi vill se vad de gör med balansräkningen.

Vi måste höra att de säger–

–att de slutar minska balansräkningen.

Åtstramningen av penningpolitiken måste sluta.

Är det väntat att det sker?

Jag tror att vi får detaljer kring deras plan–

–eller snack om det i presskonferensen.

Jag tror att de formulerar sina idéer–

–och att vi kan få höra om det på onsdag.

Om vi tittar på USA:s ekonomi i stort–

–har du sagt att Philly Fed är ett orostecken.

Den pekar långt ner.

ISM följer den trenden.

Ska vi oroa oss för styrkan i USA:s ekonomi?

Vi ser en så kallad minicykel i USA.

Vart tredje år får vi en avmattning i minicykeln.

Det syns i hushålls- och tillverkningssektorn.

Och det syns i lagerminskningen.

Fundamentalt mår den ekonomiska strukturen i USA bra.

Bolagssektorn pumpar ut fritt kassaflöde.

USA har aldrig haft en recession när de gör det.

Bara när de har kassaflödesunderskott och det har de inte.

Strukturen är bra i den amerikanska ekonomin–

–och det här är inte mer än en minicykel.

Låt oss ta med aktieåterköp när vi talar om kassaflöde.

Ändrar det bilden nånting?

Ja, det har varit mycket likvidisering–

–av USA:s bolagssektor.

De utfärdar skulder för aktieåterköp.

Standard & Poor's rapporterade häromdagen–

–att bolag har köpt 8 triljoner aktier i den här cykeln.

Enormt mycket när ekonomin består av 20 triljoner.

Det oroar mig och det ändrar kassaflödespositionen.

Det är inte alarmerande–

–även om har aktieåterköpen i beräkning.

Det kan det vara om 12 månader dock.

Bolagsskulder kan vara ett problem, men är det inte än.

Du hade ett annat intressant index–

–över hur chefer i amerikanska bolag ser på sina egna–

–verksamheter och USA:s ekonomi i stort.

Det är de lägsta siffrorna på flera år.

Ja, och vi har sagt till våra klienter på sistone–

–att det för första gången på tio år finns saker–

–som börjar oroa oss.

Likviditetsindikatorn blinkar rött.

Chefsförtroendet är ett annat.

Det finns några sprickor i maskineriet–

–som får en att tänka att det är riskabelt.

Men Fed kommer igen, ger stöd åt marknaden–

–och vi kan ha ett 1999-liknande år igen.

Det låter kul.

Ja, det var kul–

–och så länge man var lång tjänade man pengar.

Och det håller hela år 2019? Är du orolig för 2020?

Vi måste hålla koll på Fed.

Marknaden handlar om likviditet, inte bubblor som spricker.

Det finns många bubblor därute.

Vi har haft tio år av billiga pengar.

Saker som vi inte kunde drömma om för tio år sen har hänt.

Min favoritbubbla är privatkapitalbubblan.

Alla älskar privatkapitalbolag.

"Min favoritbubbla".

För att det finns så mycket pengar där?

Det finns 308 enhörningar i världen–

–bolag som är värda över 1 miljard–

–som inte fanns för tio år sen.

De rör sig med fantasisummor–

–deras chefer hittar på galna bolagsslogans.

Det börjar skumma lite.

Men just nu är den på uppgång.

Desto mer om Fed är tillbaka i leken.

Borde inte pengarna i de bolagen vara bra för börsen?

Köper de inte ut bolag från marknaden–

–när de inte hittar nåt annat?

Det intressanta i år är att de börsnoteras.

De som bestämmer känner att det roliga snart är slut–

–och de vill lämna med maximal vinst.

Uber och Lyft börsnoteras. Det finns en lång lista på dem.

Och det suger ut pengar ur aktiemarknaden.

Det händer ofta i slutet på en uppåtriktad marknad.

Vi går över till eurozonen.

Du tycker att Sverige är en bra indikator–

–för Europa som helhet. Varför då?

Sverige är en viktig industriell ekonomi.

Så Sverige är mitt i den industriella cykeln i eurozonen–

–liksom Tyskland, samt Belgien på grund av all transport.

Men Sverige är en unik–

–och bra indikator på europeisk industriproduktion.

Det ser inte bra ut nu.

Nej, tittar man på svenska nya order är det oroande.

Indikatorn är lika låg som den var under eurokrisen.

Är det en "vänta-och-se"-situation precis som i USA?

Eller rör vi oss helt enkelt i en dålig riktning?

Precis som i USA har vi en lagerminskning.

Den globala handeln är svag, Kina är svagt–

–och det skapar problem i eurozonen också.

Men USA har även egna problem, som Japan–

–de senaste 20 åren.

Blir vi ett nytt Japan?

Ja, det har redan hänt. Tyvärr...

Decennier utan tillväxt...

Demografin är dålig, banksystemet är inte fixat–

–skuldsättningen är för hög... Problemen är många.

Negativa räntor ger inte stimulans.

De går inte att "trycka på ett snöre", som Japan.

Vad menar du med det?

Det är ett citat från John Maynard Keynes, tror jag.

Det borde jag ha vetat.

Jag är rätt säker på att det var Keynes.

Under depressionen med skulddeflation...

Det hände inget när räntorna sänktes.

Det är vad ECB gör, och även Riksbanken...

ECB har talat om att höja räntan. Riksbanken gjorde det.

Det har tryckts tillbaka.

Det har varit ännu en nedgång. Räntorna är i botten.

ECB har minskat på QE och ekonomin saktat ner.

Blir det mindre intressant att investera–

–i svenska och europeiska aktier jämfört med amerikanska?

Långsiktigt blir det mindre intressant.

Under de kommande sex-nio månaderna–

–om jag har rätt om de globala stimulanserna–

–följer även era börser med uppåt.

Vi avslutar med Kina–

–som är ett annat globalt orosmoln.

Tillväxten saktar ner. Den är inte så stark–

–som många tror eller Kina vill påskina.

Frågan är vad Kinas faktiska tillväxt är.

Under de senaste tio åren–

–är den förmodligen 1,5 % lägre än marknaden tror–

–och vad de officiella siffrorna säger.

Alla som har följt Kina har sett att under 2016–

–var tillväxten riktigt svag. Den låg på 6,x %.

Men man är misstänksam mot den datan.

Håller Kinas tillväxtmodell på sikt?

Den drivs av konsumtion och kredittillväxt.

Den håller de närmaste åren, men inte för alltid.

Det är inte bästa sättet att driva en ekonomi på.

Det är därför USA inte har problem, men Japan har det.

Man kan inte ta på sig skulder och tro att de försvinner.

Kärnan av Kinas problem är felinvesteringarna–

–eller felfördelning av resurser.

Att bygga sånt som inte används.

När man gör det minskar produktiviteten och avkastningen.

Det underminerar den långsiktiga tillväxtpotentialen.

Dessutom står Kina inför en demografisk utmaning.

Du är pessimistisk på kort sikt och på lång sikt.

Men på medelgod sikt finns det en del möjligheter.

Jag är pessimistisk på riktigt lång sikt–

–beträffande Europa och Kina, men inte USA.

På riktigt lång sikt är jag optimistisk beträffande USA.

De har städat upp efter sig.

Det kommer också mängder av ny teknologi.

Den amerikanska marknaden är full av teknologi.

Det är inte den europeiska.

Kina har mycket tech, men har också sin kreditbubbla.

Man kan tänka sig ett skuldpaket som skickas vidare.

Amerika har fått läka i tio år. Kina har felinvesterat–

–och ökat sina skulder under tio år.

Problemen kommer att finnas där skulderna finns.

USA har haft tio år av läkande. Det är bra på sikt.

Det låter bekymmersamt för Sverige–

–som är beroende av Kina.

Tack för att du var med oss, Chris Watling.

Tack ni som tittat. I morgon gästas vi av Filippa Gerstädt.

Då ska vi snacka oljemarknad och några spännande case.

Börsen har inlett året rekordstarkt samtidigt som det inte saknas orosmoln på himlen. Chris Watling, chefsstrateg på Longview Economics, talar i Börslunch om marknadsstrategi och tajming.

Ämnen som berörs är de Feds räntepolitik, skuldbördan i Kina och Brexit. Dessutom ställs frågan om Europa är på väga att bli ett nytt Japan.

Chris Watling är negativ på kort till aktiemarknaden, men positiv på medellång sikt. På lång sikt är han negativ till utvecklingen i Europa och Kina men positiv till den i USA.

Programledare: Gabriel Mellqvist

Programmet finns snart med svensk text

  • Kina behöver fler stimulanser3:44

    Kina behöver fler stimulanser

    Både Kina och USA signalerar framsteg i handelssamtalen. Finansinspektionen försvarar amorteringskravet. Kina sänker en styrränta Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Har börsen sprungit för långt?10:31

    Har börsen sprungit för långt?

    En djupdykning i tysk och kinesisk ekonomi, SCB:s reviderade statistik och svenska bostadspriser. I veckan fokuserar marknaden på inköpschefsindex för industrin från Euroområdet, USA och Japan.

  • Stora pengar på sidlinjen talar för rally21:05

    Stora pengar på sidlinjen talar för rally

    SBB har lagt bud på fastighetsbolaget Hemfosa och vd Ilija Batljan berättar om processen bakom budet. Dessutom diskuteras börs- och makroläget med Jonas Thulin från Erik Penser Bank och Michael Livijn från Nordea.

  • Därför köper Ilija Batljan Hemfosa3:59

    Därför köper Ilija Batljan Hemfosa

    SBB har lagt ett bud på fastighetsbolaget Hemfosa. SBB:s vd Ilija Batljan gästar Börslunch för att berätta om vad Hemfosa kan tillföra och hur framtidsplanerna...

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Hemfosa Fastigheter 13%
Embracer 5.9%
Sagax 2.8%
Millicom -2.2%
Elekta -11.4%
SEB -12.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier