Drömstart på 2019 för hälsovårdssektorn

Välkomna till EFN Börslunch tisdag 19 februari.

Kronan backar efter svaga inflationssiffror.

Vi har fått rapporter från Scandic och Garo.

Paradox är upp nära 8 % efter "kalasrapporten".

Och Danske Bank har åter problem i Estland.

Landets finansinspektion vill att Danske Bank–

–stänger sin verksamhet där.

Men i dag ska vi inte tala om det, Nina.

I dag fokuserar vi på hälsosektorn–

–tillsammans med Ulrica Slåne Bjerke och Mårten Steen.

Välkomna. Året har inletts starkt–

–för affärer inom sektorn.

Vi har sett två stora "takeouts" i USA-marknaden.

Vår fond var lycklig ägare till båda två.

Kul, för energin återkommer i sektorn.

Innovationen är så stark–

–och ger nya investeringsmöjligheter.

En av årets första dagar–

–kom ett bud på Loxo från Eli Lilly.

8 miljarder värde i budet med en budpremie på 68 %.

Takeout-affärerna är väldigt bra för oss investerare.

Vi får en typ av värde-"driver" i avkastningen–

–i förvaltningen.

Grafen visar att det gick rakt upp i himlen–

–för Loxos aktieägare när jätten Eli Lilly kom in.

Är det en drömstart på 2019? Stora affärer driver...

Absolut. Två stora affärer.

Loxo Oncology köptes av Eli Lilly.

Och Celgene köptes av BMS.

Loxo är ett spännande bolag som köptes av Eli Lilly.

Att bygga värde i biotech går snabbt.

Loxo startades för fem år sen, 2013.

På kort tid med ett par venture-finansieringar–

–och en IPO, fick bolaget sitt första läkemedel godkänt.

Bolaget gjorde en smart "deal" med Bayer–

–man behöll vissa rättigheter till produkten.

En spännande "pipeline" fanns bakom–

–som Eli Lilly förvärvade i utköpet.

Klassisk affär: En jätte köper ett innovativt bolag.

Men den andra stora affären–

–var Bristol-Myers Squibb och Celgene.

Två större bolag som går samman.

En logisk kombination.

Två bolag som behöver förstärka sina positioner.

Celgene behöver förnya sin pipeline och BMS vidga sin.

Budet kom redan 3 januari.

Budpremien låg på över 50 %.

Går affären igenom som den ska, är det industrins–

–hittills största affär på 74 miljarder dollar.

Men båda fallen drivs av innovation.

Stora möjligheter skapas.

Vi återkommer till volymerna–

–men först till hälsovårdsindex.

Det senaste året har det gått bra jämfört med OMX.

Nordiska aktier.

I år har de följt varann hyfsat. 12 % upp.

Är det bara transaktionerna som gör att det går starkt?

Innovationen driver det.

Många nya, spännande läkemedel blir verklighet.

Blir godkända eller är med i studier som rapporteras.

Det drivs av fundamentalt värde.

Är trenden i USA densamma?

Ja. I slutet av 2018 var tech-sektorn–

–under press och drog med sig biotech-sektorn.

Men i januari såg vi att intresset har återvänt.

Möjligheterna är goda för en fortsatt hög M&A-aktivitet.

Aktiviteten har varit lägre de senaste två åren.

Det var inte klart var USA:s skattesystem skulle landa.

Men hos de stora bolagen finns också ett behov–

–att förnya pipeline. Eftersom affärerna fått fart–

–tror vi att aktiviteten fortsätter.

Grafen visar det du beskriver. 2017 fanns osäkerhet–

–om skattereformerna.

Exakt.

2015 var ett bra år.

Ja, det var det.

2018 var börsen orolig på slutet. 2019 har börjat starkt.

Finns det skäl att tro att 2019-stapeln–

–blir ännu högre än 2015-stapeln?

Ja, det tror vi.

Jag också.

Bara att investera, tanka fullt i läkemedel och hälsovård–

–och vänta på bud-regnet?

Förutom M&A har sektorn tillväxt.

Det talade vi om förra gången. En underliggande drivkraft–

–i vår demografi. Få sektorer–

–har sån drivkraft och volymtillväxt.

Och till det ett fantastiskt flöde av innovationer.

Sektorn är attraktiv att investera i.

2018 blev ett rekordår–

–för antalet läkemedel som godkändes av FDA.

Exakt. 59 godkända läkemedel.

FDA har en uttalad ambition–

–att prioritera innovativa läkemedel.

Att få ut de läkemedel på marknaden–

–som möter patienternas behov.

Ett resultat av att FDA har fokuserat processen.

Ett läkemedel under utveckling som patienterna måste få–

–snarast möjligt, kan bolaget få hjälp–

–med underlaget för registrering:

En "breakthrough designation".

Ett snabbspår.

Amerikansk statistik. Går svenska bolag till FDA–

–för att få sin forskning godkänd?

Ja, om de ska ut på USA-marknaden. Det vill de flesta.

Den är stor.

Hönan eller ägget, gör budviljan att man forskar mer–

–eller forskas det mycket och buden följer på det?

Snarare det senare. Innovationstakten är hög nu.

Nya teknologier gör att vi kan behandla sjukdomar–

–som tidigare inte kunnat behandlas.

Det gör att många spännande läkemedel kommer ut.

Det vill man förvärva.

Vi tittar på några av de stora affärerna.

Vad tar ni med er av den här bilden?

En viktig del av investeringsprocessen–

–är att ständigt utvärdera. Vilka bolag–

–har tillräckligt attraktiva projekt–

–för att bli uppköpskandidater.

Inom biotech finns två drivkrafter.

Att få fin data från projekten.

Men en viktig del för kurslyften är M&A.

Budpremierna är höga, som sagt.

Vi hade fyra av namnen på bilden.

Baserat på en övertygelse om att deras produkter–

–möter ett behov hos patienterna–

–och är överlägset bättre än befintliga produkter.

Då borde de kommersiella möjligheterna vara goda.

Vi har en längre grafik också–

–över liknande affärer fast från 2011 till 2019.

Har du nån reflektion, Mårten?

Ulrica nämnde att många läkemedel godkänns.

Det är de små bolagen som tar fram nya läkemedel.

De senaste 10 åren har 2/3 kommit från små bolag.

Tittar man tillbaka till 2011–

–ser man att de stora läkemedelsbolagen–

–gör stora affärer för att fylla på sin pipeline–

–och "sourca" de nya produkterna.

Vissa bolag är mer förvärvsbenägna än andra.

Sanofi har gjort många förvärv.

Det började med Genzyme 2011.

Förra året såg vi två stycken rätt stora förvärv–

–inom hematologi som bland annat har bäring på Sobi.

Andra aktörer som varit aktiva är till exempel Gilead.

De köpte Pharmasset som startade biotechboomen–

–som vi är inne i nu.

De köpte en ny behandling för hepatit C.

I princip kan man bota hepatit C med hjälp av den.

Den franschisen har mognat–

–vilket gjorde att man köpte Kite för nåt år sen.

Vissa aktörer är mer benägna–

–att köpa innovativa bolag än andra.

Tidigare har vi pratat om att det tar tid–

–att integrera förvärven. Ser du nåt problem med det?

Det finns två olika kulturer.

Man kan ha det förvärvade bolaget på lite avstånd.

Den typiska modellen är Roches förvärv av Genentech.

Genentech finns i princip kvar i dag.

Det är för att behålla fokus på forskning.

Integrering av ett bolag kan ta fokus från forskningen.

Snarare fokuserar man på att rationalisera organisationen.

Det kan också vara rätt för vissa bolag.

Men det är tydligt att det finns två läger.

De mindre biotechbolagen har en typ av "setup"–

–med entreprenörer och forskare–

–som har drivit upp bolaget till en viss mognadsgrad–

–när det blir uppköpt. Det teamet lämnar ofta–

–för att starta ett nytt bolag.

Det stora bolaget får ta över de sena studierna–

–och marknadsföringen.

Du har ett case som visar att det kan vara bra kurslyft–

–i en aktie utan M&A.

Jag tog med ett bolag som heter MacroGenics.

I början av 2019, den 6 februari–

–kom de ut med data kring spridd bröstcancer.

Det här är ingen M&A.

Förväntningarna var lågt ställda.

Man trodde inte på en positiv "read out".

När man då som biotechbolag kan visa–

–sin forskningskraft och komma med en innovation–

–bättre än existerande behandling, gick kursen upp 130 %.

Det är såna bolag vi letar efter–

–med den typen av möjligheter.

Det för oss in på ett av dina favoritområden–

–Radiopharmaceuticals.

Vi har gjort en investering i ett bolag–

–som också jobbar med bröstcancer–

–men med hjälp utav radioaktiva läkemedel.

Det är ett nytt, intressant fält.

Det är vida känt att cancer är strålningskänsligt.

Men det är svårt att rikta strålningen.

Kan man då med hjälp av ett läkemedel rikta strålningen–

–med en molekyl, är det ett sätt att få bukt med tumören.

Industrin har börjat se det som en spännande modalitet.

Novartis gjorde ett stort förvärv förra året–

–av Endocyte och dessförinnan av AAA.

I vår portfölj har vi haft ett bolag som heter Algeta–

–som köptes av Bayer–

–och som jobbade med radiopharmaceuticals

Här ser vi tumörcellen, strålningen–

–och några av bolagen du nämner till höger.

Här ser ni en antikropp som tar med sig den radioaktiva–

–molekylen till tumören för att ha ihjäl den.

De tre bolagen som vi har i vår portfölj är:

Camel, som vi nyligen investerade i–

–Fusion, som jobbar med cancer–

–och Nordic Nanovector, som också jobbar med cancer.

Det sista är noterat i Norge, va?

Det är lite aktuellt i det här forumet.

Det startades av samma grundare som Algeta.

Vi har en kursgraf över Nanovector.

Så där ser det ut...

En avslutande reflektion kring det här bolaget...?

Det är ett jättespännande bolag som jobbar–

–med nybehandling av Non-Hodgkins lymfom .

En antikropp kopplad till en isotop.

Behandlingen heter Betalutin–

–och testas nu i en registreringsgrundande klinisk studie.

Relativt snart kommer man att lösa ut data.

Det är ett spännande case.

Vi håller också koll på MacroGenics i USA.

Jättetack. Väldigt intressant och lärorikt.

I morgon kommer Henrik Söderberg och Gabriel Isskander.

Missa inte det. Ha det gott!

Det är vabruari och ett bra tillfälle att fokusera på hälsovårdssektorn. Detta gör Börslunch tillsammans med Ulrica Slåne Bjerke från Arctic Fund Management och Mårten Steen från Healthcap.

Bolag det snackas om är Eli Lilly, Loxo, Gilead, Macrogenics och Nordic Nanovector.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Nina von Koch.

 

  • Kinneviks strategi och ekonomins psykologi15:54

    Kinneviks strategi och ekonomins psykologi

    Börslunch avslutar veckan med två intressanta teman. Programmet inleds med ett snack om Kinnevik med Stefan Wård från Pareto. Sedan blir det börspsykologi med Christina Söderberg från Compricer.

  • Stor potential i aktivism för hälsobolag2:20

    Stor potential i aktivism för hälsobolag

    Vator Securities vd Homan Panahi anser att aktivism i bolagsägande där där fokus ligger på utveckling har stor potential. Han förklarar varför aktivism skulle kunna gynna fler hälsobolag och tar upp Bioworks som ett exempel där det fungerat bra. 

  • Investeringarnas värld: Kina, Indien och Vietnam1:02:57

    Investeringarnas värld: Kina, Indien och Vietnam

    Investeringarnas värld bjuder dig på en resa till Asien där investeringsmöjligheterna kanske inte är lika självklara. Under kvällen kommer fem experter till studion och med sig har de aktiecase från Kina, Indien och Vietnam.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Sagax 3.2%
Hemfosa Fastigheter 2.2%
Ericsson 2.1%
Addtech -2%
Beijer Ref -2.1%
Vitrolife -2.4%
Uppdaterad fre 16:15
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Det mest märkliga i Fedbeskedet5:29

    Det mest märkliga i Fedbeskedet

    Federal Reserve sänkte som väntat räntan med 25 punkter. Direktionen var oenig om både beslutet och framtiden. Stabil svensk bostadsmarknad. 30 september deadline för Irlandslösning.

  • Turnaroundcase och förvärvsmaskiner18:43

    Turnaroundcase och förvärvsmaskiner

    Småbolag som Rejlers, Distit, Hembla och Cibus är i fokus när Gabriel Isskander från Börsveckan och Stefan Olofsson från Sensor gästar Börslunch. Dessutom snackas det preferensaktier.

  • Spretiga förväntningar på Fed4:13

    Spretiga förväntningar på Fed

    Feds räntebesked i fokus. Saudis oljeproduktion återställs tidigare än väntat. Tuff första dag i högsta domstolen för Johnsons regering. Svensk arbetslöshet stiger kraftigt - men siffrorna kan vara missvisande enligt Kiran Sakaria, strateg på Handelsbanken.

  • Sparkcyklar, fett, skönhet och kryssningar20:25

    Sparkcyklar, fett, skönhet och kryssningar

    Det blir både globala och svenska aktier i dagens Börslunch. Lars-Ola Hellström från Pareto, Niklas Larsson från Swedbank Robur och Andreas Brock från Coeli analyserar bland annat Vostok New Ventures, AAK och Estée Lauder.