Marginalslakt inom retail

Välkomna till Börslunch onsdag 19 december.

Julen närmar sig med stormsteg. Med snön–

–faller även många av aktierna.

XXL som vinstvarnade, och Kappahl föll också–

–på en svag rapport, men har hämtat sig något.

Stockholmsbörsen är upp 0,3 %.

Kul med jul, men allra roligast att ha Cecilia Auvray–

–och Ulrika Enhörning med oss. Välkomna.

Bland nyheterna ser vi–

–att vi ännu inte får nån regeringsomröstning.

XXL. En rejäl vinstvarning, sparkar färsk vd...

En tråkig historia.

Den förrförra vd:n som var med vid IPO:n–

–skulle ta död på alla konkurrenter, butik för butik...

Troligen ingick det inte att ta död på XXL...

XXL dör nog inte, men siffrorna är inte vackra.

"Retail" har det tufft i dag.

Finns det nån räddning för XXL?

Vi får se. En ny vd och ett nytt program kommer väl–

–men XXL är skuldsatt, försäljningen går inte bra–

–och de expanderar. Inte så bra.

Även Kappahl rapporterade.

Kappahl gör inget fel.

I "fast fashion retail" är konkurrensen stenhård.

Branschen har det tufft.

Ulrika, du följer bolag på Kontinenten.

Asos vinstvarnade tidigare i veckan.

Sen dess har det varit tufft för alla. Här är Kappahl.

I nästa graf finns Asos med branschkollegor.

Men hoppades att retail online skulle ta över–

–och driva marknaden när alla flyr butikerna.

Men det tycks vara tufft även där. Asos vinstvarnade–

–och tog ner försäljningsprognoserna från 20–25 %–

–till runt 15 %. Ebit-marginalen halveras från 4 till 2 %.

2 % är inte mycket.

Vi har sett den trenden hos många retailers.

Next och Zalando ligger också på 2–4 % i ebit-marginal.

Kanske ska de ligga där?

Är det här det nya?

Nya marginalmålet: 2 %.

"Food retailers" i Storbritannien ligger på 2–3 %–

–Ica ligger runt 4 %...

H&M 8 % och Inditex 16 %.

De har helt andra bruttomarginaler–

–kanske lite mer att spela med, men ändå.

Inget säger att det är där de ska ligga heller.

Klarar sig H&M med en marginal på 4 %?

H&M har ju gått från över 20 % till 8 %–

–och jobbar hårt för att få det att bottna där.

4 % låter inte realistiskt. Det går inte helt–

–att jämföra med food retail. Med riktigt hård konkurrens–

–ökar inte marginalerna, fast de springer fort.

Vi har en kursgraf på Asos under fem år.

Asos skulle väl stå emot för att de har egna varumärken?

Det var tanken. Till skillnad från Zalando–

–utgörs halva Asos försäljning av egna märken.

Prissättningen blir lättare att kontrollera och styra.

Men uppenbarligen har det inte funkat.

Kanske är varumärkena inte tillräckligt starka.

Tillväxten är fortfarande riktigt hög–

–men vinsterna minskar–

–och det goda vinstlyftet skjuts upp.

Många verkar ha haft problem just i november.

De skyller på Black Friday–

–det var tuffare att sälja. Det krävdes större reor–

–än tänkt. Det påverkar förstås.

Är det reainflation? Kunderna väntar på rean.

Ja, titta på stan nu före jul.

Det känns som att rean har börjat före jul.

Du har en bild på alla fast fashion retailers.

Kunderna har mycket att välja på.

Ja. För 20 år den fanns inte så mycket–

–särskilt inte i lilla Sverige.

Lindex, Kappahl och H&M.

Sen ett antal år tillbaka finns många nya kedjor–

–som ynglat av sig i olika affärer. Butiksnäten–

–har expanderat, de går in på varandras marknader...

I en skandinavisk stad, på Kontinenten, i nån galleria...

Det finns så många märken.

Ett tak måste finnas för hur mycket billiga jeans–

–och t-shirts världen behöver.

Trendar vi tillbaka till fysiska butiker?

Är e-handelns tid över?

Nej, det tror jag inte. Alla försöker även med e-handel.

Det går nog inte tillbaka.

Kanske mer "concept store" ...

Många har få concept stores.

Men kakan är inte större än den är.

Vem vinner på det här?

Konsumenten.

Ni gav samma svar.

Cecilia, du har en uppställning–

–över några detaljhandelsbolag och deras börsutveckling.

H&M framstår som en vinnare här.

Det har varit ständigt fokus på hur dålig H&M-aktien är.

Och den har inte varit nån vinnare–

–men jämfört med för runt tio år sen...

Inför det hade de skandinaviska börserna haft retail-hajp.

Entreprenörskap... Odd Molly noterades.

Gant köptes ut, Björn Borg var där...

P/e-talen låg på 40–45 för många kläd-retailers.

Tio år senare har de sjunkit dramatiskt.

Det kvittar om de heter IC Companies eller Kappahl.

Så jämförelsevis är H&M en vinnare.

Den här typen av aktier har haft en riktig skjuts.

Konsumentefterfrågan i Sverige var urstark–

–inför 2007–2008.

Om man vill köpa en Rolex i Schweiz får man vänta.

Åtminstone om du vill ha modellen Daytona.

Den kostar drygt 11 000 schweizerfranc–

–och du måste vänta i tio år. Svarta marknaden är stor.

Så lyxhandeln är fortfarande på tapeten.

Ja, åtminstone för de allra rikaste.

Den ökande ginikoefficienten–

–märks i schweizisk efterfrågan på klockor.

Nästa graf heter "Tillräcklig rea?".

Stora reor tynger handeln, som sagt–

–men de förekommer också på börsen.

Är det köpläge i vissa bolag nu?

Tittar man på p/e-talen–

–märks det att värderingarna sjunkit mycket–

–i det breda Europa-indexet.

Kanske är det inte kurserna som är fel–

–kanske tror man inte på vinsterna 2019?

Och därför är p/e-talen inte så låga som de ser ut.

Men ändå, nere på 12,5, det var rätt länge sen sist.

Fem år sen.

Den stora frågan. Kan vi lita på "e" i p/e?

Absolut. En motsvarande graf över Norden–

–hade varit likadan. Marknaden säger:

Vinsterna är irrelevanta på analytikernas nivå.

Vi går vidare till julhälsningarna som väller in.

Vi börjar med en hälsning–

–från Johan Thorén, Simon med flera på Strand.

Simon! Är du här?

Jovisst, välkomna in.

Finansnattens köld är hård–

–men småbolagen gnistra och glimma.

Ingen sova i enslig gård–

–analys under midnattstimma.

Kurserna vandra sin tysta ban–

–avkastning lyser vit på fur och gran–

–snön lyser vit på taken.

Endast marknaden är vaken.

Gläns över sjö och strand

God jul!

Handhjärta till Simon, vår gamla Börslunch-medarbetare.

Vi fortsätter jultemat för nästa tema stavas Tomte.

Ja, det stämmer.

TMT var en fluga på 90-talet?

Snarare ett kraftigt och verkningsfullt tema.

Nu är TMT tillbaka?

Lite. Börsen säger att det inte blir så bra som vi tror.

Jag tror att 2019 kan bli ett stökigt år–

–där man får vara tacksam även för en liten avkastning.

Vad är mer motståndskraftigt mot konjunkturen?

Vad finns det ändå efterfrågan på?

Vi kommer att konsumera allt vi kan via telefonen–

–och liknande verktyg.

Och sen har hela världen ett omättligt behov–

–av data och kommunikation.

Det är nog konjunkturmotståndskraftigt.

Och Ulrika, är det billigt i telekombranschen?

Värderingarna är låga–

–även om aktiekurserna har gått rätt bra i år–

–för ovanlighetens skull. De brukar ju "underperforma".

Kan vi kolla på grafen?

Det har varit en usel sektor, och det är deras eget fel.

De har investerat för mycket i capex–

–till för dålig avkastning.

De har inte lyckats hålla priserna–

–så vinsterna har snarare sjunkit än ökat.

Om man är lite snäll skulle man kunna säga–

–att det efter förra kvartalet börjar peka uppåt igen.

Börjar vi se en vändning?

Det kanske är lite tidigt att säga, men jag hoppas det.

Marknaden börjar prisa in en vändning–

–då kurserna börjar gå upp.

Men de är fortfarande lågt värderade. Vi såg i grafen–

–att det är 20 % billigare än övrig marknad på ev/ebitda.

Tycker du extra mycket om nåt bolag?

Vi har en bild på olika telefonoperatörer.

Nordiska operatörer.

De har gått mycket bättre.

Det beror också på att regelverket i Europa–

–har haft lite saker kvar att göra.

I Norden har vi haft klara regleringar lite tidigare–

–och operatörer som historiskt har varit mer lönsamma.

Det syns i kurserna.

Men det kan sprida sig till Europa–

–för i Nederländerna godkände man en sammanslagning–

–mellan nummer tre och fyra på marknaden.

Det är bättre med tre stora operatörer än fyra.

Det blir enklare att hålla uppe priserna för operatörerna–

–om det är tre spelare. Kanske går det dit även i Europa.

Men kvaliteten är sämre på kontinenten?

Det finns mycket mer capex kvar att göra.

Våra nät är så fantastiskt mycket bättre–

–än i Tyskland eller London. Det märks när man är där.

De har fortfarande mycket capex att göra–

–där vi har kommit mycket längre.

Vilka blir vinnare då? Ericsson och Nokia?

Precis. Bra där.

I det ohejdade behovet av att konsumera mer kommunikation–

–och ha bättre nät, behöver man en operatör som har näten–

–och folk som levererar hårdvara och utrustning.

Ericsson och Nokia har börjat gå bättre.

De var under isen i många år–

–när amerikanska techbolag och FAANG–

–hade börsparty i tio år. Nu vänder det lite.

Marknaden tror på en 5G-utbyggnad–

–och att Ericsson och Nokia kan bli lite vinnare i det.

Vinsterna kan nog bli bättre än vi trodde.

Vem tar största 5G-kakan, då?

Tja, det beror jättemycket på–

–om världen stänger ute Huawei eller inte.

Det gör de väl för fullt?

Som det ser ut nu, absolut.

Jag vill pressa dig, som stor Finlandsexpert.

Nokia är mycket billigare än Ericsson. Ska det vara så?

Det borde rimligen bli nån mini-reversal.

Ska man köpa Nokia?

En liten fördel Nokia. Om man måste välja.

Vi ska också prata bra teknik i Norden.

Det andra T:et, som i teknik.

T som i telekom, M som i media...

Vi ska ändå ha "content" i vid bemärkelse.

Och inte minst T som i tech.

Här har vi en uppsjö bra bolag.

Ett axplock av vad vi har i våra portföljer.

De är duktiga på olika saker.

It-konsulter, säkerhetsbolag och servicebolag.

Kan vi få några europeiska spelare också?

Capgemini är en vinnare där också.

Men man ska också tänka på spelbolag.

De har ju definitivt content, i form av spel på mobilen.

Fick vi en bild på mediabolag? Här har vi några såna.

Spelbolagen kanske är i gränslandet till teknik.

Media är inte bara reklambyråer–

–utan alla som levererar saker vi använder i våra nät.

Har ni nån favorit, eller är det fenomenet i stort?

I våra småbolagsfonder har vi mycket Storytel och THQ–

–som är fantastiskt goda aktier och jättefina bolag.

Trenden talar för mjukvara, hårdvara och konsulter.

Vilket trendar först? Måste konsulterna börja?

Allt växeldrar, och det är aktier som har gått ganska bra–

–men de kan nog fortsätta vara goda investeringar 2019.

Efter julmaten kan man känna sig som en sumobrottare.

Sumo är ett litet bolag i Storbritannien–

–som hyr ut väldigt kvalificerad personal–

–till de stora spelbolagen, när de gör sina spel.

Ingen dålig efterfrågan och ingen prispress–

–för det är jättesvårt att hyra in duktiga spelutvecklare.

Det är verkligen en bra it-konsult, kan man säga.

Fantastisk. Och verkligen ett bra Börslunch.

Sumo får summera Börslunch i dag.

I morgon är vi tillbaka och gästas av–

–Martin Nilsson och Catrin Jansson. Det blir fantastiskt.

Tack.

Vad säger XXL:s vinstvarning om tillståndet i detaljhandeln? Och hur är läget inom telekom? Det är två av ämnena som avhandlas i Börslunch som gästas av Ulrika Enhörning och Cecilia Auvray.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist.

 

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Elekta 5.3%
Evolution Gaming Group 4.8%
Boliden 3.6%
Swedish Match -1.6%
Modern Times Group -1.7%
JM -2%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Amerikanska spelbeskedet orsakar främst osäkerhet4:11

    Amerikanska spelbeskedet orsakar främst osäkerhet

    Under tisdagen meddelade det amerikanska justitiedepartementet att fler typer av onlinespel är förbjudna över delstatsgränser. Tidigare har uppfattningen varit att förbudet endast gäller betting på sport. Kristoffer Lindström, analytiker på Redeye, kommenterar beskedet och vad det innebär för svenska spelbolag.

  • Det kan bli årets bästa tillgångsslag17:03

    Det kan bli årets bästa tillgångsslag

    Börslunch återvänder i dag till räntemarknaden. Förvaltarna Maria Ljungqvist och Karin Haraldsson pratar om fondutflöden, kreditspreadar, emissionsvolymer och Castellum bland annat.

  • 3:22

    "Högre räntor ökar intresset för obligationer"

    Under tisdagsmorgonen noterade Lyxor en grön ETF på Stockholmsbörsen. Produkten har varit tillgänglig på europeiska börser sedan tidigare men det ökade intresset för hållbart sparande har inspirerat noteringen i Sverige. Nordenchefen Carl-Christian Höeg kommenterar.

  • Många köpte klappar hos Clas3:30

    Många köpte klappar hos Clas

    Clas Ohlson redovisar ökad försäljning. Diös i köptagen. MTG föreslår bemyndigande om uppdelning. NCC får order på spårvagnsdepå.