2018 års bästa tillgångsslag

Välkomna till Börslunch, måndag 18 december.

Stockholmsbörsen stiger med 0,8 %.

Bland bolagsnyheterna märks Assa Abloy som får ny vd–

–och H&M som i vanlig ordning fortsätter att backa.

Men i dag släpper vi de bolagsspecifika händelserna–

–och vidga blicken lite.

Vi ska också blicka framåt mot 2018.

Vi har med oss Jamal Abida Norling–

–allokeringsexpert på Öhmans. – Välkommen.

Vi börjar med återstoden av året.

Har du nån reflektion över de sista dagarna av 2017?

Det är väl den stora frågan.

Generellt sätt brukar avslutningen av året–

–vara ganska starkt.

Vi har haft lite svagare utveckling på Stockholmsbörsen–

–de senaste veckorna, men nu verkar USA:s skattepaket–

–ha större sannolikhet att drivas igenom–

–så förutsättningarna finns nog för en bra avslutning.

Vi kan alltså få en liten julknuff? Med lite tur.

Om vi blickar framåt mot 2018...

Vi kan börja med att ta tempen på riskaptiten–

–som ni följer i en graf vi ser här.

Berätta hur ni mäter ert riskaptitindex.

Aptiten ser ju ganska hög ut.

Riskaptitindexet mäter hur stor kompensation man har fått–

–för att äga risktillgångar.

När den är hög har man fått väldigt bra kompensation–

–och vice versa. Det är en enkel tanke bakom indexet.

Om man har fått väldigt bra betalt, kanske för bra betalt–

–då är risken stor att man får sämre betalt framöver.

När den här är på extremnivåer – höga eller låga –

–talar det för en risk för en vändning.

Men vi är inte på extremnivåer nu, även om det är högt.

Den är på hög nivå, men inte på extremnivå.

Om vi ser på den långa cykeln, så brukar den toppa–

–när vi har eufori i sentiment. Där är vi inte än.

Just det. Den var högre för några år sen.

Vi har inte gått in i den sista explosionsartade fasen.

Du var här i september.

Då sa du så här om läget i konjunkturen.

När vi ser på ledande indikatorer–

–så ser vi inte varningssignalerna.

Men vi har haft en period med väldigt bra aktivitet.

Nu ser det kanske ut att mattas av lite den kommande tiden.

Bra aktivitet. Eventuell avmattning längre fram.

Har din bild förändrats sen dess?

Egentligen inte.

Den ekonomiska statistiken har fortsatt att vara stark.

Tendensen till avmattning som jag pratade om–

–har vi ännu inte sett några tecken på.

Det har inte gått så jättelång tid–

–men vi ser fortfarande i våra ledande indikatorer–

–att tillväxttakten nog ska modereras lite–

–efter den här starka perioden, men utan att bli svag.

Här ser vi bolagens vinsttillväxt i världsindex.

Den ser ju ut att vara på väg åt rätt håll.

Kan vi först fokusera på den enorma toppen 2010?

Är det...?

Det blir lite av en chimär–

–då finanskrisen fick bolagens vinster att falla kraftigt.

Som du såg var indexet ner 50 % på rullande tolv månader–

–så när det sen normaliseras–

–blir det näst intill en fördubbling.

Det blir lite baseffekter som lurar...

Så dit ska vi inte innan vi trycker på säljknappen.

Men stigande vinster låter ändå–

–som en i grunden positiv faktor.

Absolut. Och som ni kanske noterade i grafen–

–så har den flera år skvalpat kring noll eller negativt.

Så det vi ser i år är ju första gången på rätt länge–

–som vi har en vinsttillväxttakt som är nåt att prata om.

Det ger stöd till värderingarna.

Det var länge sen finanskrisen.

Vi har haft en lång uppgång, men den har varit rätt platt–

–fram till de senaste åren.

Ja. Vinsttillväxttakten har varit relativt modest–

–medan aktiekurser har stigit.

Därför har värderingarna stigit successivt.

Om inte vinsterna hänger med.

Nu börjar vinsterna röra på sig–

–vilket gör att börskurserna stiger med vinsterna–

–utan att värderingen stiger.

Graferna pekar inte på nån riktig toppkänning–

–utan vi kan ha ett positivt år framför oss nästa år.

En cykelindikator har vi också i en graf.

Är det samma besked där?

Den här är helt bakåtblickande.

Det mäter den ekonomiska statistiken:

Ett alternativt sätt att illustrera konjunkturcykeln.

Den säger att vi har haft en lång återhämtningsfas–

–och expansionsfas efter finanskrisen.

Man ser i sluttampen i grafen–

–att det är lite brantare lutning.

Det är det senaste året, med bättre fart på konjunkturen.

Men den dippar ner lite på slutet.

Det härrör helt från amerikansk statistik.

I USA drabbades man ju av två rätt kraftiga stormar i år.

Det kan störa den ekonomiska statistiken.

Där får vi se hur statistiken kommer ut löpande.

Efter stormarna har det faktiskt sett starkt ut.

Vi fortsätter vår grafikfest.

Vi har utfall ekonomisk statistik mot förväntningar.

Här ser vi hur ekonomernas prognoser står sig–

–i förhållande till verklig statistik.

Den verkliga statistiken har på sistone varit starkare.

Det här är ett tecken på att statistiken har varit stark–

–och starkare än förväntningarna.

Samtidigt kan vi säga att nånstans når man en topp.

Det finns en naturlig cyklikalitet i det här.

En period med god statistik–

–gör att analytikerkåren justerar upp sina förväntningar.

Nånstans når man en punkt–

–när statistiken inte når upp till förväntningarna.

Då viker indexet ner.

Och då har analytikerna kommit i kapp–

–och börjat justera upp sina...

Den kan vika ner utan att statistiken blir sämre–

–bara av det faktum att förväntningarna drivs upp.

Det finns två rörliga delar i indexet.

Vi hade en teknisk analytiker här i fredags.

Johnny Torssell pratade lite om–

–hur man ska se på ekonomisk statistik.

Vi ser på klippet.

Börsen brukar vara ledande–

–i nästan all ekonomisk statistik.

Så varför utgår de flesta från ekonomin–

–när de prognostiserar börsen?

De analyserar det som laggar–

–för att prognostisera det som leder.

Men psykologin påverkar börsens utveckling.

Som i sin tur påverkar synen på framtiden.

Därför ligger ekonomin alltid steget efter.

Ekonomin ligger steget efter och börsen blickar framåt.

Men är det fel att använda historiska data–

–för att skapa sig en bild av det kommande läget?

Det finns en poäng att se på historiska data.

Vi vill ju gärna se på makroekonomisk data och värdering–

–för att skapa en bild av var vi är i cykeln–

–och hur förutsättningarna ser ut–

–men psykologin styr ju marknadsutvecklingen–

–i det korta perspektivet, så det är viktigt att följa det.

Vi vet att investerarkollektivet rör sig lite som en flock.

Successivt sprider sig optimism och pessimism–

–tills nästan den sista optimisten har köpt–

–de sista aktierna den ska äga.

Då är man i det euforiska tillståndet–

–när börserna brukar toppa.

Vi får se om det inträffar nästa år, men det vet vi inte.

Nej, det återstår att se.

Om vi ser på värderingar, då? Vi har en graf där också.

Vi ser förväntad avkastning på investeringar.

Kan du förklara den lite omvända kurvan?

Det blir nästan som ett inverterat p/e-tal.

Det är förväntad avkastning på amerikanska aktier.

En värderingsmodell uttryckt i förväntad avkastning.

Det innebär att när en förväntad avkastning är låg–

–så är värderingen hög, och vice versa.

Det är den läskigaste grafen hittills.

Den ser ut att ligga ganska nära millennieskiftet–

–då vi hade en rejäl känning på börsen.

Den ligger på en förväntad avkastning på strax under 3 %.

I det som är nån form av neutral värdering–

–så ligger den på 6 %.

Så amerikanska aktier är högt värderade.

Men inte så högt att man blir direkt svettig?

Det är klart... Värderingen är hög...

Avkastningspotentialen är relativt modest på aktier i USA.

Men det är inte själva värderingen–

–som får börserna att korrigera. Nån annan katalysator–

–bidrar till att skapa oro–

–som får placerare att sälja sina aktieinnehav.

Hittills har ingen geopolitisk oro–

–fungerat som katalysator. Kärnvapenkrig i Nordkorea–

–börsen har ändå gått starkt.

Är det för att ekonomin är så stark?

Det är en konsekvens av den osedvanligt goda konjunkturen–

–det här året, jämfört med den senaste åttaårsperioden.

Och centralbankerna världen över trycker pengar–

–och hjälper till med likviditetstillförseln–

–som måste söka sig nånstans.

Och fortfarande är räntorna väldigt låga globalt.

Investerare måste välja risktillgångar–

–för att få avkastning.

Det gör man så länge man inte tror på recession.

När konjunkturen är så här stark, råder den kraften.

Den dominerar över de geopolitiska oroshärdarna.

Kan centralbankerna bli katalysatorn som förstör "festen".

Ja, det brukar bli så.

Centralbankerna brukar strama åt för hårt–

–så att kredittillförseln stryps och vi får lågkonjunktur.

Fed ligger längst fram.

Det gör de.

Nu höjde man räntan till intervallet 1,25 till 1,50 %.

Men USA:s tillväxt ligger på drygt 2 %–

–och inflationstakten på runt 1,5 %.

Då är en styrränta på 1,5 % inte superhög.

För det är lägre... Fed vill ha 2 % som mål.

Precis. Och dit har man inte nått.

De underliggande inflationsmåtten–

–har inte legat där på länge. Oro för inflation–

–är inte skälet till räntehöjningen. Snarare anser Fed–

–att ekonomin återhämtat sig så mycket efter finanskrisen–

–att krisåtgärderna inte längre behövs.

Måste man inte kunna sänka om det smäller igen?

Ja. Centralbankerna globalt, vill nog ha mer arsenal–

–eller mer torrt krut, om konjunkturen viker längre fram.

Så är det.

Är aktiemarknaden redo för räntehöjningar?

I Sverige förväntas de i slutet av 2018–

–Fed är redan på gång, ECB...

Klarar börsen av en normalisering?

USA:s börs har åtminstone hittills klarat det.

Vi får se när ECB gör första höjningen.

Den ligger nog en bit framåt, liksom för Riksbanken.

Riksbanken har inte råd att gå långt före ECB.

Det riskerar att slå mot kronkursen–

–vilket i sin tur drabbar exportbolagen.

Hur långt har vi kvar till första höjningen?

Tidigast i slutet av 2018, gissar jag.

Kanske ännu längre fram.

Med den här takten är det nog ingen fara för börserna.

Om man går varsamt fram.

Men det finns alltid fördröjningseffekter.

Ekonomin har låga ledtider och inflationen kommer sist–

–när flaskhalsarna dyker upp.

Om inflationen av något skäl tar fart 2018–

–och centralbankerna stramar åt snabbare–

–då kan reaktionen bli mindre lugn.

Än så länge är det inte för varmt och inte för kallt.

Fortsatt tillväxt, inga höga räntor...

Utifrån det positiva scenariot–

–tittar vi på dina favoriter.

"Dos and don'ts". Du föredrar cykliskt.

Aktier som passar in i vår heta konjunktur.

Och krediter med högt värde. Laborera lite.

Vi är fortfarande relativt positiva till börsen–

–och aktier. Ett attraktivt tillgångsslag ett tag till.

Så länge konjunkturen ser såpass bra ut–

–och saker utvecklas väl, föredrar vi det.

Räntebärande erbjuder modest avkastning generellt–

–men krediter av hög kvalitet, "investment grade"–

–verkar fortfarande intressanta–

–och vi har en relativt hög andel av dem i portföljen.

Jag är inte extremt skeptisk till amerikanska aktier–

–men värderingen är väldigt hög. USA:s aktier–

–är den högst värderade marknaden–

–i de utvecklade länderna. Ett värderingsperspektiv.

Man ska kanske nöja sig med det man har–

–och tänka mer på "risk/reward".

Gäller detsamma europeiska företagsobligationer?

Just "high yield", krediter med sämre kreditvärdering–

Den yield, "ränte-pickup", man får–

–kontra krediter med hög kvalitet, är inte så hög.

Kompensationen för risken är inte tillräckligt hög.

Vi ska få en liten "pickup" av dina kollegor på Öhman.

Julen närmar sig snabbt. Ännu en hälsning från marknaden.

Mifid-reglernas köld är hård.

"Bitcoinsen" gnistra och glimma.

Ingves brist på goda råd–

–räntan på minus stimma.

Hushållen vandrar mot enkla lån–

–skulden ökar från topp till tån.

Skuld ökar mot skuldkvotstak–

–endast blankningen är naken.

Då återstår det bara att tända ljuset.

Och säga... Från oss alla...

...till er alla...

En riktigt god jul.

Dubbeltack till Öhman den här gången.

Börslunch är slut för i dag, men häng med igen i morgon.

Allokeringstips inför 2018. Det bjuds det på i dagens Börslunch som gästas av Jamal Abida Norling, allokeringschef på Öhman Fonder.

I dagens program:

Hög värdering på de flesta tillgångsslag.

Stark global konjunktur.

Ekonomisk statistik vs förväntningar.

Tillgångsslagen du ska välja 2018.

Programledare: Gabriel Mellqvist.

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.

  • 10:29

    "Värre än det värsta vi befarat"

    Den turkiska liran har fallit stort den senaste tiden och president Erdogan vidhåller att låga räntor är det Turkiet behöver nu. Emre Akcakmak, förvaltare på East Capital Turkiet, håller inte med.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 -1.2%
NASDAQ Composite -1.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 18.9%
Paradox Interactive 7%
Holmen 6%
SSAB -3.6%
Sandvik -4.2%
Boliden -4.2%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • 4:04

    "Erdogan har kniven mot strupen"

    Krisen i Turkiet står fortsatt i fokus. Från Kina har vi fått oväntat svag statistik. De viktigaste händelserna på finansmarknaderna med valutastrateg Lars Henriksson.

  • Så het var börssommaren16:00

    Så het var börssommaren

    När Börslunch är tillbaka efter sommaruppehållet snackas det bland annat om Pandora, Life Science, Netent, H&M, Assa Abloy och Ahlsell. Och så summeras givetvis sommarportföljerna.

  • Probis vinst stiger3:41

    Probis vinst stiger

    De senaste och viktigaste börsnyheterna med Matilda Karlsson och Johan Fohlin.