Därför blir det ingen bostadskrasch

Välkomna. Vi sitter och talar om Skanskas vinstvarning–

–med Jens Magnusson, SEB och Maria Landeborn, Skandia.

Välkomna. Det är första gången ni är med i Börslunch.

Vi börjar hos Gabriel, som har Skanska med på skärmen.

Ja. Vi har Anders Danielsson på länk. Spännande.

Du har bara varit vd i några veckor.

Varför presenterade du vinstvarningen nu?

Det strukturella, strategiska arbetet–

–har pågått sen i höstas och jag har deltagit i det.

Vi har beslutat om ett antal nödvändiga åtgärder–

–som vi meddelade i dag.

Arbetet är välplanerat och behöver genomföras.

Berätta mer om de "otillfredsställande" marknaderna.

Främst är vi missnöjda med byggverksamheten–

–utanför de nordiska länderna.

Den nordiska byggverksamheten går bra.

Även projektutvecklingen är stark, både på bostadssidan–

–och den kommersiella sidan.

Ni lanserar ett omfattande omstruktureringsprogram.

Kan du berätta mer om vad ni gör och vilket målet är?

Omstrukturering ska ske i Polen–

–och även projektnedskrivningar i fjärde kvartalet.

Vi anpassar oss till en tuffare marknad i Tjeckien.

Vi ska fokusera på kärnverksamheten i Storbritannien.

Och vi ska lämna energisektorn i USA.

Du har varit vd i några veckor.

Hur tänker du forma Skanska–

–och omforma ditt ledningsteam?

Vi går ut med vårt team i dag.

Som ny vd är det naturligt att utse ett team–

–med rätt personer för att genomföra våra utmaningar.

Men många delar går väldigt bra i Skanska:

Hela den nordiska verksamheten–

–inklusive projektutveckling.

De största delarna i USA går också bra.

Stora delar av ledningsgruppen byts ut.

Finns det risk att kontinuiteten skadas–

–efter den manövern?

Nej. Kontinuiteten finns kvar–

–liksom stabiliteten i affärsenheterna.

Som ny vd vill jag, tillsammans med mitt team–

–arbeta närmare affärsenheterna–

–för att säkerställa att vi har rätt fokus–

–och förbättrar lönsamheten i byggverksamheten.

Maria, du har en fråga.

En kommentar–

–till den svenska bostadsmarknadens utveckling.

Vi följer den noggrant. Det är svårt att sia om framtiden.

Men vår position är bra i våra projekt. Vi har sålt bra–

–och ska utvärdera individuella projekt noggrant–

–innan vi startar dem.

Vi ställer säljkrav innan projekten startar.

Kravet ställs individuellt beroende på marknaden–

–och det lokala läget, mikroläget.

Hur är marknaden i USA, konjunkturen går ju på högvarv?

Marknaden i USA är bra.

Många stater investerar mycket i infrastruktur.

Den är eftersatt–

–så vi räknar med en fortsatt stark konjunktur i USA.

Även ekonomin går starkt. En bra förutsättning–

–för Skanska, som byggbolag.

Tack för din medverkan, Anders Danielsson.

Jag passar på att fråga dig, Jens.

Vi har en koppling till bopriserna.

Statistik i veckan visar fortsatt nedgång i december.

Hur ska man resonera kring det?

Mycket statistik har kommit på kort tid. Slutsatsen blir–

–att statistiken ännu inte gett nån bottenkänning.

Varken för den faktiska prisutvecklingen–

–eller hushållens förväntningar.

Bilden visar att förväntningarna varit höga i många år–

–men sjunkit dramatiskt under hösten–

–och de fortsätter ner den här månaden.

Kommer hushållens förväntningar på bostäder–

–och framtidstron lagga lite? Kommer även den försämras?

Förväntningarna kan spilla över på prisutvecklingen.

Om du oroar dig inför en bostadsaffär–

–lägger du mindre pengar på den, än om du är säker på–

–att det blir en kanonaffär på några års sikt.

Budgivningarna blir försiktigare och priserna bromsas.

Ännu har det inte gett nån negativ inställning–

–till det egna hushållets eller landets ekonomi.

Maria, du påpekade att några av bostadsutvecklarna–

–faktiskt har vänt uppåt, som grafen visar.

JM, NCC och Oscar mot fastighetsindex.

Exakt. Grafen går från 1 januari 2017–

–och drygt ett år framåt.

Aktierna har sjunkit betydligt mer än bostadspriserna.

Men aktierna studsade upp i slutet av 2017–

–och början av januari. En liten lättnadsuppgång.

Men efter en så kraftig nedgång är det inte konstigt–

–med en rekyl. Q4-rapporterna blir spännande läsning–

–både om säljstarter, osålda objekt...

Hur marginalerna påverkas–

–av åtgärderna för att få bostäderna sålda.

Kommer det att märkas i vårens konsumtion?

Vad tror ni?

Bottnar det ur nu och vänder uppåt igen–

–eller åtminstone avstanna–

–behöver det inte bli nån dramatik.

Men om utvecklingen fortsätter under våren kan det märkas.

Nån utländsk firma sa–

–att oron kommer att påverka svensk ekonomi.

Jag är inne på Marias linje. På den här nivån–

–8–9 % ner totalt från högsta punkten, tror jag inte det.

Rätt kort tids uppgång har gått förlorad.

Men... Inget ska uteslutas.

Blir fallet större och fortsätter–

–särskilt om även nåt annat sker...

Det är haken. Bostadskrascher är sällan isolerade.

Kraschen kommer nästan alltid när övrig ekonomi går ner.

Några såna tecken syns inte–

–så grundscenariot är positivt.

Men en bostadskrasch kan väl dra ner ekonomin?

Ja, men det är väldigt ovanligt.

I dagens situation får vi ingen hjälp av historien.

Långa boprisuppgångar brukar inte landa snyggt.

De brukar hårdlanda. Men själva bostäderna–

–utlöser sällan kraschen, det gör konjunkturnedgången.

Utan finanskrasch eller lågkonjunktur på gång–

–som det inte verkar vara, är en urspårning inte trolig.

Om folk blir arbetslösa–

–och inflyttningen till storstäderna minskar–

–eller en kraftig ökning av inflationen...

Inte så sannolikt. Men högre inflation–

–som hindrar Riksbanken från att hjälpa konjunkturen–

–kan ge en rejäl sättning.

Moody's kreditvärderare har gjort en global analys.

Det är svårt att se Sverige...

Med bland annat bopriskrasch som hypotes–

–har banker i flera länder stresstestats.

Sverige är rätt väl rustat. Risken bedöms vara måttlig–

–för att staten ska behöva rädda banker efter en bokrasch.

Samma linje som er. Systemrisken är rätt avlägsen.

Den allmänna bilden från banker–

–tillsynsmyndigheter, politiker...

Skolboksexemplet med stigande räntor–

–som hushållen inte kan betala–

–och kreditförluster för bankerna, är ingen stor risk.

Få ser det scenariot.

Men konjunktureffekten kan finnas.

Särskilt om ränteuppgången kombineras med prisnedgångar.

Mer av inkomsten går till att betala räntorna på lånen.

Då sparar man in på annat, så att konjunkturen påverkas.

Den risken är större än den klassiska kreditförlustrisken.

Ett tillägg på förväntningarna från hushållen–

–är att hushållen brukar vara som mest positiva–

–precis på toppen, och som mest negativa på botten.

Hushållen är inte alltid en bra indikator.

Ibland till och med en kontraindikator.

Bra att veta. En annan snackis är förstås bitcoin.

Vi har en graf över hur bitcoin har fallit tillbaka.

Det är ändå en imponerande uppgång.

Och hushållen gick in i december.

Vi har också en svårtolkad graf–

–som visar utvecklingen för kryptovalutor senaste veckan.

Det är kraftigt ner. Hur märker ni av det här–

–i intresset? För alla snackar ju bitcoin.

Jag märker det då man får fler frågor.

Är det en bubbla? Och vad är det för nåt?

Många har inte koll på vad bitcoin är.

Man läser om det och ser att folk tjänar mycket pengar.

Men jag är i en bransch som förvaltar kapital långsiktigt.

Vi har pensionssparare med långsiktigt sparande.

Där är inte bitcoin en naturlig del.

Hur resonerar ni?

Vi får många frågor om vad det är och hur det funkar–

–och om man ska gå in i det.

Det viktiga rådet, vilket veckans utveckling pekar på–

–är väl den stora risken och att det skiljer sig–

–från andra tillgångsslag och valutor.

Det är ingen tvekan om det.

För att inte det ska bli för mycket med bubblor och allt–

–så har det sett ut så här historiskt.

Bitcoin är inte mer än 8–9 år gammalt–

–men vi har redan haft – 2011 och 2013 –

–kraftiga uppgångar följda av rejäla sättningar.

Sen har det tagit sig igen.

Volatiliteten består.

Man ska vara försiktig, men det är inte kryptovalutans död.

Finns det nån systemrisk–

–i att privatpersoner tankar bitcoin och går på pumpen?

Det finns det. Bostäder, aktier, you name it.

Tillgångsslag som går så starkt drar till sig köpare–

–och man är beredd att betala mer nu–

–då det känns stabilare än det är.

Det kan bli tragiskt också.

Det finns en skillnad.

En bostad köper man ofta med en stor summa lånade pengar.

Samma läge är det inte i bitcoin.

Man kan förlora en förmögenhet, men den är nog inte lånad.

Och en bostad behöver man faktiskt.

De flesta köper sin bostad för att bo där.

Det finns de som köper på spekulation–

–men den stora majoriteten köper för att bo där.

Det ger en stabilitet, för nån behöver bostaden framöver.

Självklart kan bopriser gå ner–

–men en kryptovaluta kan snabbt bytas ut mot en annan.

Det finns väl 1 300 stycken–

–varav 30 är värda mer än en miljard dollar.

Det kan svänga av den anledningen.

Bostäder är inte lika volatila.

Ska vi se på en roligare graf, som pekar uppåt?

Vi ska ta en...

Den första börsgrafen visar–

–den här fantastiska trenden på börsen.

På slutet har det gått upp starkt.

Vi har ytterligare en börsgraf som är ställd–

–mot stimulanser och obligationsköp–

–av Bank of Japan, ECB och Fed. Vad vill du ha sagt?

Dels att vi har haft en lång börsuppgång.

Trendlinjen har följt börsutvecklingen ganska väl–

–men det har accelererat i slutet.

Även om jag inte tror att börsen har toppat än–

–så kan den nästan vertikala stigningen inte hålla–

–utan man kan vänta sig att den bromsar in.

Volatiliteten är superlåg–

–vilket betyder att marknaden prisar risken som låg.

Man kan ifrågasätta om det ska vara så.

Under alla de här åren–

–har centralbankerna köpt obligationer–

–för att pressa ner långräntor och få upp inflationen.

Det har man inte fått, men tillgångspriser har stigit:

På aktier, bostäder och så vidare.

I höst ser det ut som om likviditeten inte längre ökar–

–då ECB lär sluta köpa under september-oktober–

–Fed fortsätter banta sin balansräkning–

–och Bank of Japan kör på.

Då blir likviditeten oförändrad, eller börjar krympa.

Dessutom ser det ut som om–

–den globala tillväxten kanske toppar under 2018.

Den är urstark än så länge.

Tog du fram den här, Gabriel?

Global tillväxt toppar i år och backar lite grann.

Många analyser menar att Kina redan börjar bromsa in lite–

–så den globala tillväxten mattas av.

Man ska kanske vara lite försiktig.

Men det är väl alltid rådet, kanske.

Det ser starkt ut. Även om det toppar i år–

–ser det ut att bli starkt kommande år också.

Vi tänkte avsluta med att snacka lite politik.

Gabriel, du har varit duktig på att ta fram grafer.

Vi ska titta lite på ett sånt här osäkerhetsindex.

Det är väl också från Moody's?

Den är lite svårläst. Geopolitiskt riskindex är den vita–

–och ekonomisk-politiskt osäkerhetsindex.

De har gått ner från toppnivåer på sista tiden–

–men den allmänna nivån är lite förskjuten uppåt.

Så det finns mycket geopolitisk och...

Jag hade nog ändå trott att det skulle vara lite högre.

Eller har jag helt fel?

Man kan få en känsla av att den ska vara lite högre–

–då det konstant pratas om politiska risker–

–och Donald Trump...

Marknaden har ju struntat helt i det.

Hela förra året var det jätterisker, men ingen bryr sig.

När det trappades upp i Nordkorea i augusti–

–var det lite skakigt på börsen, men det gick över.

Det är lätt att trilla in på USA.

Vi har skattereformen, Trump är på väg till Davos–

–och vill prata mer om USA än världssamfundet.

USA är ju ett centralt land på många sätt.

Där har man haft högtrycket ett tag.

De var kanske först in i högkonjunkturen.

Kanske kommer de först ur den också.

Men vi är inte där än. Trump lyckades med skattereformen–

–som är en stor politisk reform och en framgång.

Det blir intressant att se om det smittar av sig i höst–

–och stärker det republikanska partiet.

I ekonomiska termer lär det trycka upp företagsvinster.

Man sänker företagsskatterna rejält.

En del hushåll får mer pengar–

–men kanske inte de hushåll som helst spenderar dem.

Men det kommer att ge en skjuts.

Det är väl en grundorsak till–

–varför det är så positiv aktiesyn–

–det närmsta halvåret eller året.

På längre sikt är det svårt.

Han är lite av en "loose cannon"–

–när det gäller geopolitiken.

Marknaden är nog rätt luttrad där. Inte så många bryr sig.

När brexit, valet av Trump och Nordkoreas hot–

–tas emot utan att sätta stora avtryck i marknaden–

–känner man att inte så mycket kan hända.

Det är några europeiska val – Ungern, Italien och så –

–men ingen verkar tro att utgången sätter stora avtryck.

Är det så att man underskattar de här grejerna?

Att man viftar bort allt och så plötsligt händer det nåt?

Så kan det vara.

Min erfarenhet är att marknaden ofta brukar underskatta–

–den här typen av saker.

Min erfarenhet är att vi bedömare ofta överskattar dem.

Vi lägger mycket krut på hur det ska bli–

–om det blir en brexit eller nåt sånt–

–och sen går reaktionerna över på en halv dag.

Reaktionerna kommer ofta innan.

Det är mer skakigt före. Sen blir det mest lite lättnad.

Och reaktionerna blir allt kortare.

Inte minst vid brexit och italienska valet.

Det är klart att det kan hända stora saker som...

Den riktiga peaken på indexet hade vi runt Gulfkriget–

–eller vid 11 september.

Det är klart att det som då hände i världen–

–ger så klart jätteeffekter på marknaderna också.

Men inte det mer vanliga, att ett val går på ett sätt.

Vi har val också i Sverige. Får det nån påverkan?

Vad blir de viktiga ekonomiska frågorna? Vad tror ni?

Viktiga ekonomiska frågorna?

Bostadspolitiken är nog en del.

Både vad gäller ränteavdrag–

–och en översyn av fastighetsskatt och flyttskatter.

En stor översyn av skattesystemet, i så fall.

Då behövs det nog blocköverskridande överenskommelser–

–för att vi ska få långsiktighet och förtroende.

Vägen dit är inte superlätt, men kan vara en viktig fråga.

Sen har inbromsningen på bostadsmarknaden–

–lite grann tagit ner ränteavdraget från agendan.

Det var en diskussion då priserna bara gick uppåt.

Nedgången på bostadsmarknaden är tillräcklig–

–för att många ska fråga sig om amorteringskravet i mars–

–är vältajmat. Det kan man säkert diskutera.

Det man kan säga om valet är att det lär bli stökigt.

Även efteråt.

Valrörelsen är som den är, men det lär bli tufft.

Att nåt av de traditionella blocken får egen majoritet–

–är ju osannolikt. Det lär bli lite tjuv- och rackarspel.

Man ska enas om nån statsministerkandidat–

–och det kan nog dra ut på tiden och bli stökigt.

Det kan bli politiskt stökigt–

–och osäkert för privatekonomin via skatter–

–men börsen bryr sig nog inte så mycket.

Sist var det regeringskris under hösten–

–innan decemberöverenskommelsen kom.

Det brydde sig inte marknaden om.

Frågan är hur mycket man måste fundera över sparpengarna.

Stökigt och osäkert, men jag har en glasklar prognos:

Börslunch är tillbaka i morgon.

Då har vi med oss Niklas Thorén och Jonas Olavi.

Och Avanzas vd. De rapporterar i morgon.

Spännande i morgon igen. Tack så mycket.

Mycket snack om fastigheter, bostäder och bopriser denna dag då Börslunch gästas av en sparekonom och en privatekonom.

I dagens program:

Intervju med Skanskas vd Anders Danielsson efter dagens vinstvarning.

Vad händer med bopriserna?

Bitcoin och andra kryptovalutor har tagit stryk.

Flygande start på börsåret.

Risk- och osäkerhetsindex.

Gäster: Maria Landeborn, Skandia och Jens Magnusson, SEB.

Programledare: Jesper Norberg och Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Bravida Holding 2.4%
SSAB 2.3%
Fagerhult 1.8%
Attendo -1.8%
Hemfosa Fastigheter -2.1%
Saab -3.4%
Uppdaterad mån 10:27
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier