Börspsykologen: Marknaden ska upp igen

Välkommen till Börslunch på EFN.se, torsdag 16 november.

Stockholmsbörsen handlas strax över noll.

Electrolux har kapitalmarknadsdag och Tobin rusar 17 %–

–på nyheten om att Sagax har köpt 5 % av bolaget.

Välkommen, Lars-Erik Boström.

Du är nåt så ovanligt som börspsykolog.

Kan du först förklara vad en börspsykolog är?

Det kommer från mitt bolag Börspsykologen AB.

Grunden är att jag skrev en bok 2015 om börspsykologi.

Börspsykolog finns väl inte som titel.

Man tillämpar kognitiv och social psykologi–

–på finansiella beslut. Så man kan kalla det börspsykolog.

Jag jobbar även som finansiell konsult–

–och skriver krönikor i Veckans Affärer och lite annat.

Men mycket handlar om investeringsbeteende och beslut.

Där kan man tillämpa psykologi.

Så börspsykolog är en rätt bra benämning på mig.

Och det här området har fått ett rejält uppsving–

–på sista tiden. Inte minst i år och Nobelpriset.

Richard Thaler fick Nobelpriset. Och det är precis det.

Han är en sorts beteendepsykolog.

Första gången Nobelpriset delades ut–

–till beteendeekonomi var 2002.

Då fick Daniel Kahneman det.

Han har skrivit många bra och viktiga böcker.

Det var början på beteendeekonomi–

–och många förstod att marknaden inte är så rationell.

Vi ska börja med ett exempel på sparares dåliga beslut–

–och vad de resulterar i. Förklara vad vi ser.

Det är en bild från Dalbar, ett institut i USA.

Det finns andra institut som gör liknande studier.

Den är från 2012. Man har tittat på–

–hur mycket beteendet påverkar avkastningen negativt–

–för amerikanska sparare.

Man kan se att det finns ett beteendegap–

–vad det gäller att man hamnar fel i cykeln.

Det är för att sparare drar ner risken vid fel tillfälle.

Och ofta efter en period av nedgång, blir man rädd.

I de perioder man borde ha sålt på toppen–

–kanske 2000 eller 2007, ligger man kvar med hög andel.

Det påverkar avkastningen negativt.

Är det det vanligaste misstaget man begår som sparare?

Att man helt enkelt tajmar in fel?

Man säljer när det går dåligt och tvärtom.

Det är ett vanligt fel. Det har nog lite att göra med...

Daniel Kahneman pratar ju om–

–att vi i optimistiska perioder har väldigt låg gard–

–och inte ser några risker.

Och efter en nedgång ser vi bara risker.

Det är en sorts emotionell rädsla som dyker upp–

–och påverkar investeringsbesluten.

Sen finns det andra faktorer: att inte sälja med förlust.

Det du säger är att marknaden bryr sig om–

–vad du har köpt dina aktier för. Det gör den inte.

Sen kan man ta hem vinster för tidigt. Ett klassiskt fel.

Många av tittarna är ganska vana investerare–

–och har kanske bra koll på det här.

Begår man samma typ av misstag som oerfaren och erfaren?

Nej, inte riktigt. Så illa är det inte.

Men det finns tendens till samma sak.

Om vi backar bandet till före finanskrisen 2008...

Om man tittar på vad alla tyckte 2007–

–var det många optimistiska prognoser.

Framför allt från institutionella investerare.

Så man begår de misstagen också.

Här träffar vi ofta många som är påfallande överens.

Väldigt många tycker samma sak ungefär samtidigt.

Är det också ett vanligt känslomässigt beslut–

–eller är det för att alla har rätt eller fel samtidigt?

Ibland kan det faktiskt vara så.

Flocken har ibland rätt också.

Man ska inte säga att de inte har det.

Inom vissa bolag, när man gör en analys–

–så kan det vara så att man ska vara positiv.

Många har varit positiva till aktier i år–

–och börsen har gått bra.

Det måste inte vara fel att tycka likadant.

Det är väl snarare när man ser överexcesserna–

–som vi hade våren 2015–

–när väldigt många var optimistiska.

Vi ska ta ett klassiskt exempel, då.

Till exempel det här. 2014 upp mot 2015.

Alla är jätteglada och mer riskbenägna.

Sen faller det. Och när det sen är på hyfsat låg nivå–

–vill folk inte ta lika mycket risk längre.

Är det inte lätt att säga i efterhand–

–när man skulle ha tagit mer risk och inte?

Jo, det kan lätt bli en "hindsight bias"–

–nån sorts efterhandskonstruktioner.

Men man kan ju använda lite grann...

Ofta är det bra att känna igen den psykologiska miljön–

–med överoptimism och liknande.

Om man kombinerar det med lite tekniska analysmodeller–

–kan man få en ganska bra tajming på marknaden.

Det marknaden gör i prissättning–

–är viktigare än vad den säger.

Om marknaden är pessimistisk och priserna stiger–

–då kan man snarare gå på vad priserna gör.

Det är en bra grundregel.

Snart är det tio år sen en rejäl kris.

Många tittare under 30–

–har kanske inte ens upplevt en riktig kris.

Kan det här appliceras på kortare perioder–

–och hur ska man känna igen sig?

Vi har den här bilden på OMX, med en stigande trend.

Den har ju varit intakt sen 2009, med små avbrott.

År 2011 hade vi en rejäl reaktion neråt–

–och även 2015–2016.

Det är klart att de korta reaktionerna–

–kan vara svåra att förutsäga.

Men man kan använda olika typer av modeller–

–med kortare tidsinställning och en teknisk analys på det.

Jag använder ibland långa trendföljande modeller–

–för att hitta den grundläggande trenden, som är uppåt nu.

Och just nu är trenden uppåt, men...

Jag var med i en podd förra veckan–

–där jag sa att det skulle komma en rekyl, vilket skedde.

Det var ingen bra kortsiktig tajming.

Men den underliggande trenden är uppåt.

Men det har kommit små kortsiktiga, negativa signaler.

Då borde börsen komma in i ett litet rekylläge.

Vilka signaler ska man som investerare lyssna efter–

–för att kunna ta rationella beslut?

Vilka typer av signaler som kan övertolkas–

–ska man sålla bort?

Jag brukar säga att man ska känna igen–

–den psykologiska miljön, och det är ju väldigt diffust.

Man kan se på sentimentsindikatorer och liknande:

Hur många som investerar i och är positiva till aktier.

Om många är positiva, kan det vara ett varningstecken.

Det finns en studie i Michigan–

–som tar fram ekonomisk data.

Man frågade investerare hur optimistiska de var om börsen.

Det är den högsta noteringen nånsin sen studierna började.

Du har också ett exempel med konsumentförtroende.

Här ser man då att...

I de högre percentilerna ska börsen ner, helt enkelt–

–på kort och längre sikt.

Det är en väldigt lång studie, sen 1967.

Då har man tittat på konsumentförtroendet.

När det stiger från låga nivåer till höga–

–blir det som en ekonomisk trend.

När man närmar sig 80:e, 90:e percentilen–

–finns det risk för att börsen går lite sämre.

Det kan se väldigt negativt ut om man ser var man är nu.

Det här är inte årsavkastningar–

–utan periodavkastningar, tre år framåt.

Till exempel ska börsen gå negativt då.

Det är lite skillnad nu då räntorna är väldigt låga i dag–

–kontra till exempel under 70-talet.

Det kan vara lite annorlunda, så jag tippar–

–att börsen än så länge inte kommer att vika–

–på det sätt vi ser här, utan kanske en bit in i 2018.

Om vi jämför sparare med strateger och allokerare–

–som jobbar med det här dagligdags–

–så ser vi att det faktiskt har gått bättre för spararna.

I alla fall på sista tiden.

Vi ser två linjer med överdriven optimism och pessimism.

Precis. Här kan man se hur amerikanska sparare–

–har förändrat sin aktieandel.

Det ger bra signalvärde när de har låg aktieandel.

Då är det ofta köpläge, som 2002–2003–

–och sen även 2008–2009.

Det lite paradoxala... Det här är amerikanska strateger–

–som rapporterar sina allokeringsandelar till Bloomberg.

De har varit mer pessimistiska än spararna.

Där har spararna i USA lyckats bättre än strategerna.

Kan de ha varit mer irrationella och känslomässiga–

–och vunnit på det? Då det har gått så bra på sistone?

På ett sätt är det rationellt att ligga kvar–

–i en börs som stiger, så att...

Det kan kanske vara irrationella faktorer.

Men det har varit rationellt att ligga kvar i börsen.

Framför allt i USA. Många strateger var mer defensiva.

Ett sätt att sålla bort sina känslomässiga beslut–

–och hålla sig till en strategi eller taktik...

Har du nåt tips? Vad skulle man kunna göra?

Ibland brukar jag använda väldigt enkla...

Man kan krångla till det mycket–

–men jag brukar rekommendera enkla modeller.

Man kan använda glidande medelvärde–

–som är ett rullande genomsnitt av kurser eller index.

På 200 dagar får man en ganska lång och trög trend.

När den pekar uppåt, brukar börs och konjunktur gå bra.

Om den pekar neråt är det tvärtom.

Sen kan man komplicera med olika beslutsmodeller–

–med andra inställningar för att få köp- och säljsignaler.

Det kan vara en bra beslutsmodell.

Om man konsekvent använder en beslutsmodell–

–blir det bra avkastning.

Det går att krångla till det, men en grundregel–

–är att använda en beslutsmodell konsekvent.

Då skapas en överavkastning.

Du var inne på att börsen ska fortsätta upp.

Åtminstone in i 2018.

Men vi är snart i 2018. Börsen är upp över 8 % i år–

–och över 200 % sen kraschen sist.

Vi har en ganska bra rapportperiod bakom oss–

–men också många svarta rubriker om bomarknaden.

Var är vi då nu?

Tar vi för mycket risk i det här läget?

Bomarknaden i Sverige är viktig för svensk ekonomi.

Det är svårt att säga om bopriserna försämras permanent.

Där görs det en del studier.

UBS har ett Real Estate Bubble-index.

Då hamnade Stockholm som nummer två i världen–

–efter Toronto eller Vancouver.

Det finns så klart risker på den svenska bomarknaden.

Räntorna är fortfarande låga.

Vi har problem att få effektivitet i byggsektorn.

Det är dyrt att bygga och det är fortfarande bostadsbrist.

Bomarknaden är en risk i den svenska marknaden.

Men vad det gäller börsen, så kan jag tycka...

Förra veckan trodde jag på en rekyl och den kanske är här.

Men vi kommer nog att få en ny topp under nästa år.

Om man använder beslutsmodellerna som jag rekommenderar–

–behöver man ingen prognos, utan bara avvakta–

–till nästa signal som kommer nästa år eller 2019.

Just nu är det en säljsignal som kommer.

Vad det sen innebär vet vi inte i förväg.

Prognosen är nu att vi är inne i en rekyl–

–men marknaden ska upp igen under nästa år.

På senare tid har det varit diskussioner om höga avgifter–

–dålig rådgivning och usla fonder.

Det i kombination med att vi människor inte är–

–så rationella, borde tala för robotrådgivning–

–som man numera kan få både hos Avanza och Nordnet.

Du vill ge en nyanserad bild med robotrådgivning.

Vi börjar med nackdelarna.

Inte lika anpassningsbar. Det säger sig själv. Förklara.

Om man tittar på att investera–

–så finns det annat än börsplaceringar att ta hänsyn till.

Det kan vara din ekonomiska situation i stort–

–hur mycket lån du har–

–eller om du har nån hög finansiell risk.

Det kan finnas skattekonsekvenser att ta hänsyn till.

Där missar robotrådgivningen helheten–

–kontra en personlig rådgivare.

Man fyller in sina preferenser innan.

Ens egna preferenser behöver ju inte vara desamma–

–som nån annans etc.

Faran med robotrådgivning är att du som investerare–

–är utlämnad till att fylla i enkäter–

–som säger vilken risk du vill ta–

–och vilken avkastning du förväntar dig.

Hur optimistisk eller pessimistisk är du?

Vad tror du om marknaden framöver?

När du har fyllt i enkäten får du ett svar.

Du får en ganska bra, kostnadseffektiv portfölj.

Det blir större risk med de beslut du själv tar.

Det är inte så att robotgivaren ger ett dåligt råd–

–men är du väldigt emotionell är du mer utlämnad till det–

–än om du träffar en personlig rådgivare.

Vad är största fördelen?

Fördelen är att du får en bra riskspridning–

–en kostnadseffektiv portfölj–

–och ett någorlunda oberoende urval av fonder.

Det är den stora fördelen. Den ska inte underskattas.

Vi avrundar med nåt som kan vara en signal om–

–att vi just nu tar för mycket risk på aktiemarknaden.

I går såldes Leonardo da Vincis "Salvator mundi"–

–av auktionsverket Christie's för 3,8 miljarder kronor.

Är det en toppsignal?

Det är en varningssignal.

Jag brukar använda grafen för Sotheby's...

Det är det som är så passande.

Nära en topp går ofta konstverk väldigt dyrt.

Det såg man 2007, 2000 och även i slutet på 80-talet.

Tittar man på Sotheby's kan man kalla det–

–en konjunkturindikator så till vida–

–att topparna nästan alltid har kommit–

–nära en börs- och konjunkturtopp.

Nu är vi uppe på höga toppnivåer igen.

Det ger en liten varningssignal, ska man säga.

Än är huvudprognosen att börsen tar ett skutt upp igen.

Vi får se om det kommer ännu dyrare konstverk.

Man vet inte om det här konstverket var äkta eller inte.

Det sa en konstkännare i morse.

Det kan vara en risk att investera i konst.

Börslunch är slut för i dag.

Men vi är tillbaka i morgon med gamingspecial–

–och Carl Armfelt i studion. Hej så länge!

Robotrådgivare och riskbenägenhet är några av ämnena som är på agendan när börspsykologen Lars-Erik Boström gästar Börslunch.

I dagens program:

Investerarnas vanligaste misstag.

Sparare vs strateger.

Robotrådgivare vs mänskliga rådgivare.

Är risktagandet för högt?

Programledare: Ellinor Beckett.

  • Detta blir dödskyssen för börsen19:23

    Detta blir dödskyssen för börsen

    Börslunch firar lucia med att prata med Skistars vd Mats Årjes samt med att snacka om Spotifys börsnotering. Gäster är Niklas Wellfelt och Philip Wendt.

  • Blankarfavoriter och insiders16:05

    Blankarfavoriter och insiders

    Aktieägande och hårvårdsprodukter är i fokus i dagens Börslunch som gästas av börsdebuterande Lykos vd Joanna Hummel och Holdings vd Petter Hedborg.

  • Autoliv delas upp0:59

    Autoliv delas upp

    Autolivs styrelse har beslutat att affärsområdet Electronics ska knoppas av. Bolaget kommer få ett nytt namn och förväntas noteras i USA och Sverige.