Miljarder på spel när räntor går från grönt till rött

Räntemarknaden styr och börsen följer efter.

Vi ger oss på avkastningskurvan, minusräntan och en rätt svårbegriplig marknad.

Här är EFN Börslunch fredag 16 augusti.

Sällan har ett räntetema känts så aktuellt och välbehövligt som nu.

Välkomna Maria Ljungqvist och Karin Haraldsson.

Hur dramatiskt det än blir brukar du alltid säga: "Inget har hänt på min marknad."

Det stämmer fortfarande. Sommaren varit jättelugn.

Du jobbar med företagskrediter.

På räntemarknaden har mycket hänt. Flyter dina krediter med i upp– och nedgång?

Jag investerar mest i krediter med rörlig ränta.

De flyter med ränteutvecklingen. Det kvittar om räntan höjs eller sänks.

För mig är kreditspreadarna det viktiga, hur bolagen går.

Men resten av räntevärlden har väl haft en händelserik sommar?

Minst sagt.

Även tidigare i år har det varit rörelser i kreditspreadarna-

-och det har ju påverkat både Karins fonder och de utländska.

Men många utländska räntefonder har obligationer med fast kupong.

Det gäller index och fonder. Det ger en exponering mot traditionell ränterisk.

Fonderna blir mer volatila och i år har det varit "win win" för såna fonder.

De har gynnats både av minskade spreadar och fallande underliggande räntor.

Båda faktorerna ger kursuppgångar.

Över till en bild över dagens rapporter.

Aktier, som vi är vana vid.

Vi noterar bara att Humana och Ratos tappar kraftigt på sina rapporter.

En påminnelse om oron där ute.

Vi börjar med att förklara yield– eller avkastningskurvan som alla talar om.

-Kan inte du förklara för en nybörjare? -På en "basic" nivå.

När de korta räntorna blir högre än de långa-

-blir kurvan negativ.

Differensen mellan en tvåårig amerikansk statsobligationsränta-

-och en tioårig är negativ. Så blev det i onsdags.

-Det är viktigt, särskilt för börsen. -Varför då?

Historiskt har en negativ yieldkurva-

-inneburit en recession inom 22 månader.

Det påverkar börsen som också sjunker då.

Man prissätter nog också att går det dåligt, går det dåligt här och nu.

På 10-30 år hinner det reda ut sig.

Därför får yieldkurvan sin konstiga form vid kriskänsla.

Jag har en spaning. Så länge allt går bra-

-har aktiemarknaden inget intresse av räntemarknaden, men vid oro-

-letar man signaler bland räntorna. Borde man vara mer vaksam alltid?

Tidigare i år talade vi om-

-att räntemarknaden ofta ger signaler om börsens framtid.

Räntemarknaden ligger ofta före.

Den amerikanska tremånadersräntan var inverterad redan tidigare i år.

-Det kan vara ett tecken. -I några månader har vi talat om det.

Nu inverterade tvååringen mot tioåringen också.

Finns en skillnad i signalvärde eller är det bara en repris?

"The last shoe to drop."

Aktieförvaltarna har suttit och stirrat på avkastningskurvan länge nu.

Så det blev ingen stor grej att tvååringen och tioåringen inverterade.

Men tidigare var det den man tittade på mest. Den inverterade sist, så det...

...blev ingen jättenyhet.

Vi tittar på några oroväckande signaler i USA.

-Vi tar de negativa räntorna. -Tar vi dem först? Ja, det stämmer.

Räntesänkningar har kommit från centralbanker världen över.

Allt fler räntor handlas negativt: tioåringar, 30–åringar...

Maria, förklara din matris för oss.

Alla röda rutor visar negativa räntor.

Löptiderna syns inte i rubriken, men till vänster finns de kortaste räntorna-

-och längst ut till höger räntorna på 30–åriga obligationer, statsobligationer.

Tvåårsränta i vänstra kolumnen och 30–årsräntor längst till höger.

I juni var den grönare än i dag, gissar jag.

Ja, den har blivit allt rödare.

Jag läste att det är över 3 triljoner dollar "debt" i världen-

-som handlar på negativa yielder. För "corporate" är det över 1 triljon.

Häpnadsväckande.

När jag som nybakad civilekonom möttes av 500 % styrränta-

-12 % svenska obligationsräntor, 6 % reala obligationsräntor...

Jag trodde aldrig att jag skulle få se det här.

Vi är så gamla att vi minns räntan på 500 %.

När man förvaltar företagskrediter och allt fler bolag ger ut negativa räntor-

-förändras arbetsuppgifterna då? En upp–och–nedvänd värld?

Ja, men man får hålla huvudet kallt och följa sina mandat.

Göra det man tror på långsiktigt och inte öka risken.

Ibland får man bita i det sura äpplet och köpa obligationer med negativ yield.

Varför gör man det? Varför köper man nåt som garanterar att man förlorar pengar?

Är det för att man måste på grund av fondens regler?

Ja, att öka risken är inte schyst mot andelsägarna.

-Och köpa aktier i stället. -Gud förbjude.

Varje portfölj behöver diversifiering.

Man kan inte ständigt köpa samma sak.

Och inte heller öka risken, som Karin nämnde.

-Det får andra konsekvenser. -Hur aktiva är ni?

Ränteförvaltare är alltid aktiva, eftersom våra papper förfaller.

-Vi måste köpa nytt. -Men är det fortfarande dött på din marknad?

-Börjar den vakna nu? -Inte död.

Aktiviteten var rätt god ända in i juli.

Och kreditspreadarna har gått ihop under hela sommaren.

Avkastningen har varit bra, även på vår marknad. "High yield"–fonder-

-har avkastat 4-5 % första halvåret.

De gynnas inte så mycket av räntenedgången, det är kreditspreadarna...

-Svenska high yield–fonder? -Ja.

-Lite mer aktivitet nästa vecka kanske? -Ja, det hoppas vi.

Din tabell visar avkastningen på amerikanska företagsobligations–fonder?

Jag har tittat på både amerikanska och europeiska.

Kreditspreadarna kan vi utnyttja även i våra svenska FRN–fonder.

Men de utländska fonderna har också räntedurationen.

Där kan man se...

Fram till 31 juli har räntenedgången stått för 15-25 % av avkastningen.

Avkastningen totalt har varit fantastiskt bra.

De utländska fonderna har i sin valuta gett 8-10 % "year to date ".

I början av året sa många att high yield kan bli att av de bästa tillgångsslagen.

Du är för ödmjuk. Tidigare sa du själv att high yield är en vinnare.

Nja... Jag var lite reserverad.

Jag tog upp det, men sa också att "default", konkursfrekvensen, i en high yield–fond-

-kan bli noterbar och äta lite av avkastningen-

-om nåt av portföljens bolag går i konkurs. Men konkursfrekvensen-

-har hållit sig på mattan.

-Både i USA och Sverige? -Ja, kreditspreadarna har gått ihop...

...och de underliggande räntorna har fallit.

I tabellen ser vi att främst i andra kvartalet, där nere...

...har vi 3 % avkastning från 1 april.

Då stod räntefallet för 40-60 % av den avkastningen.

Andelen av vinsten som kommer från underliggande fallande räntor har ökat.

Lite på bekostnad av bidraget från kreditspreaden.

Så vad händer framåt med kreditspreadarna?

I augusti har inte räntefallet kunnat kompensera för den negativa effekten-

-av den ökade kreditspreaden.

Blir humöret på marknaden bättre generellt när kreditspreadarna minskar?

Ja, och efterfrågan blir god på krediter. Bolagen ska förstås gå bra.

-Men i oroliga tider går spreadarna isär? -Ja.

-Och konkurserna ökar. -Nu kan du fortsätta.

Ungefär dit ville jag.

Ska kreditspreadarna gå ihop eller isär?

Går de isär samtidigt som underliggande räntor stiger, är det inte bra.

I augusti har kreditspreadarna ökat.

Ökar nu konkursfrekvensen reagerar kreditspreadarna även på det.

Den som köper en företagsobligation vill då ha bättre riskkompensation.

-Tänker du att det fortsätter? -Det beror på konjunkturen.

Och vad som sker med den.

Vad krävs för att spreadarna ska gå ihop?

Fler konkurser ökar spreadarna.

Vad är motsatsen? Ännu lägre räntor?

Sänkta räntor eller åtminstone inte höjda.

Ännu vet vi inte vart konjunkturen är på väg.

Industrin är svag. Men tittar man på USA...

Förut trodde alla att USA skulle bli det första landet-

-att gå in i nästa konjunkturskede-

-eftersom landet ligger längre fram. Där har datan överraskat positivt i sommar.

I Europa ser vi svaghet, koncentrerat till industrin än så länge.

Förut har vi sett att industrin kan svänga upp och ner under en konjunkturcykel.

Vi vet ännu inte om det breddar sig.

Du har en graf över lagerdata.

Kvoten mellan lager och försäljning.

Trenden har varit ökande rätt länge.

2016 hade vi en puckel, lagren var väldigt stora-

-i relation till försäljningen. Sen har det gått ner ända till senaste halvåret.

Stora lager kan ha flera orsaker.

Ibland är det ofrivilligt och det tror jag att hände i år.

Ofrivillig lageruppbyggnad som kräver minskad produktion-

-om försäljningen inte ökar.

Tar försäljningen fart eller måste de fortsätta dra ner på lagren?

Karin. Hur är det i Sverige?

Kreditmarknaden verkar fortfarande god.

Flödena in i företagsobligations–fonderna är bra. Flödena är viktiga på vår marknad.

Maria nämnde farhågan om ökade konkurser.

Tidigare har vi talat om att konkurserna bland svenska företag-

-ökar på ett oroväckande sätt.

Kan svenska konkurser påverka din marknad?

-Har du nån spaning? -Inte ännu, men det kan de förstås.

Över till de svenska flödesgraferna.

Visar den aptiten på svenska företagsobligationer?

Ja, i år har inflödena varit stora. 2,7 miljarder i juli, mycket för en sommarmånad.

11 miljarder in i år i företagsobligations–fonder.

Kassorna är stora och de ska man sätta sprätt på i höst.

-Det håller upp marknaden. -Räcker emissionerna?

Du och dina konkurrenter har stora kassor. Men det måste finnas nåt att köpa.

Hur är intresset bland företagen?

Under våren var det stort. Det fortsätter nog under hösten.

Växer intresset ju mindre företagen måste betala?

Ja, de låga räntorna som fortsätter ger guldläge. Många passar nog på.

Finns det fler grafer på temat?

Vad ser vi här?

Alla fondflöden som vi kan se, även till aktiefonder.

Men mycket går in i räntefonder.

Där kommer en till.

Långa och korta räntefonder.

Företagsobligations–fonderna ingår i de långa som har haft inflöden.

Gissningsvis har en del traditionella långräntefonder också haft inflöden-

-i takt med den goda avkastningen orsakad av den fallande räntan.

Nu är den 4-5 % på ett långt statsobligationsindex year to date.

Åtminstone 4 %.

Vi rundar av med en graf som visar SSAB, både aktie och obligation.

Du brukar alltid påtala att inget händer...

SSAB:s aktiekurs har inte gått så bra i sommar.

Här ser vi SSAB:s aktie och deras treåriga obligation.

SSAB rapporterade lite svagt.

De har en dålig marknad framför sig.

Men med obligationen sker inte mycket. För oss ska balansräkningen se bra ut.

Marginalerna är hyggliga framöver och vi får tillbaka våra pengar om tre år.

Då sker inget med obligationerna. Skillnaden är rätt stor.

Jag söker andra nyheter i en miljö med brist på såna. Ellos och Oriflame-

-är två intressanta bolag. Varför då?

Det var två stora emissioner i juni, juli.

Oriflame köptes ut från börsen i juni-

-av familjen af Jochnick. Det finansieras med "equity" och en stor obligation-

-på runt 8 miljarder kronor.

Inte bara i Sverige utan över hela världen.

Kan det bli en trend? Att det är så billigt att finansiera sig på er marknad...

Vi hoppas det. Att fler bolag kommer och att sektordiversifieringen blir bättre.

Petra väntar förstås på negativa bolån... En diskussion för nästa program.

Nu är det slut. Det är fredag och vi måste vänta ända till måndag på Börslunch.

Då kommer PO och Johan Thorén, vinnare, respektive favorittippad kandidat-

-i sommarportföljstävlingen. Med spänning går vi igenom resultatet från tävlingen-

-och kanske "hintar" om vem som vinner.

-Måndag 11.45. Trevlig helg. Ha det bra. -Vad mycket du pratar...

Den inverterade räntekurvan har varit en stor snackis de senaste dagarna. Därför passar en räntespecial i Börslunch extra bra just i dag. Gäster är ränteförvaltarna Maria Ljungqvist från Aktie-Ansvar och Karin Haraldsson från Lannebo.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman

  • Därför sänker IMF prognosen5:05

    Därför sänker IMF prognosen

    IMF sänker återigen den globala tillväxtprognosen. Sydkoreas export sjönk 0,2 procent under årets första 20 dagar jämfört med samma period i fjol. Stor oro i Kina för ny dödlig epidemi.

  • En handfull heta bolag16:10

    En handfull heta bolag

    Förvaltarna Fredrik Skoglund från Länsförsäkringar och Christian Brunlid från Handelsbanken bjuder på aktiecase och framtidsspaningar i veckans första Börslunch.

  • Varnar signalen för nedgång?13:28

    Varnar signalen för nedgång?

    Allt från svensk boprisstatistik via geopolitik till historiken som talar för en avkylning på börsen. Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist vägleder i...

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Millicom 1.4%
Embracer 1.4%
Getinge 1.3%
Kungsleden -2.4%
Nobia -2.7%
Platzer Fastigheter -4%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • 3:38

    "Kina går inte all-in på stimulanser"

    Den kinesiska utlåningsräntan LPR är oförändrad. Bostadspriserna i Sverige steg under 2019. Morgonens makro med Handelsbankens Claes Måhlen och EFN:s Matilda Karlsson.

  • ”Bottenfiske så det sjunger om det”16:10

    ”Bottenfiske så det sjunger om det”

    Börslunch blickar framåt mot den kommande rapportperioden och tar tempen på världsekonomin. Detta görs tillsammans med Alexandra Stråberg från Länsförsäkringar och Frida Bratt från Nordnet.

  • Glada miner i USA och Kina5:13

    Glada miner i USA och Kina

    Nya börsrekord i USA och en urstark Philly Fed-indikator. Från Kina har det levererats stark statistik. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist.