”Lägg inte alla pengar på bitcoin än”

Välkomna till Börslunch, måndag 16 april.

I dag kör vi en specialare.

Inga aktier, inga bolag som rapporterar–

–utan bitcoin, kryptovaluta i stort och blockkedjan.

Välkomna, Anna Felländer, digitaliseringsekonom–

–och rådgivare till Boston Consulting Group–

–och bitcoin-evangelisten Viggo Cavling.

Ett annorlunda program för alla oss.

Viggo, varför är det kul eller viktigt med kryptovaluta?

Väldigt många länder behöver revolution.

Exempelvis Venezuela, Kuba och Kina–

–där staten kontrollerar folks pengar på ett osunt sätt.

Det här gäller Sverige. Vi återkommer till Riksbanken.

Anna, varför är blockkedjan relevant?

Det är en bra teknologi, som gör billiga, säkra–

–och snabba transaktioner på nätet.

Transaktionen är transparent, men innehållet säkert.

Spännande. Också för att väldigt många människor–

–har intresserat sig för den snabba värdeförändringen.

Vi har en graf över bitcoins prisutveckling.

Viggo, hur ser du på Eiffeltornstoppen?

En vanlig dag på bitcoin, kan det gå upp 10 %.

Det kan gå ner 10 %, och ibland gå upp ännu mer.

Om man inte följer det varje dag kan man få väldig ångest.

Man kanske köpte i november–

–och så plötsligt har det gått ner mycket.

Det är väldigt snabb rörelse med många aktörer–

–och det sker saker dygnet runt.

En normal börs öppnar och stänger. Här är det annorlunda.

Man följer på nåt sätt jorden runt.

Nu börjar det i Asien, sen i Europa och så i USA.

Och så lär man sig de temperamenten också.

Man kan nog få en infarkt på kuppen.

I nästa graf har vi färska prisuppdateringar.

Pantera Capital sa att bitcoin ska upp till 20 000 dollar.

McAfee, dataviruskillen, som anses vara lite speciell–

–säger en miljon dollar.

Anna, du följer inte prisutvecklingen varje dag–

–men är det bra eller dåligt för intresset–

–för kryptovaluta och blockkedja att det svänger så mycket?

Är det för mycket cirkus och distraktion–

–eller är det välkommet?

Det beror på om man ser bitcoin–

–som framtida betalningsväsende eller som en investering.

När det gäller som ett betalningsmedel, som en valuta–

–är det främst tre kriterier som behöver uppfyllas–

–i traditionell bemärkelse: Att valutan är stabil–

–och inte har de här svängningarna i kursen.

Sen att den är garanterad, vanligtvis av en centralbank.

Och att det finns tillit.

I det här skedet är ju kryptovalutorna–

–väldigt tidiga i sin utveckling–

–för att uppfylla kriterierna.

Bitcoin är till exempel inte garanterad–

–av nån central enhet. Och...

Det är väl därför det svänger så mycket.

För att vi ser det som spekulation.

Viggo nämnde länder där det finns en låg tillit–

–till de offentliga myndigheterna och centralbanken.

Där tar det fäste. Där kanske vi kan se kryptovalutan–

–som ett alternativt betalningsväsende tidigare–

–än till exempel i Sverige.

Spännande.

Om vi tänker att 1 % av världens samlade tillgångar–

–är i bitcoin nu, hur mycket kan det då bli i framtiden?

10, 15, 20 % är ingen orimlig siffra–

–med tanke på hur många länder som... Ta ryssarna...

Det är jobbigt när de inte kan flytta pengar som de vill.

Då lägger de en större del av sitt riskvilliga kapital–

–i bitcoin och olika kryptovalutor.

Det är fortfarande en väldigt stökig scen.

Det är som 1995 och internet.

Är Altavista lösningen på världens problem?

Eller är det Google, som inte fanns 1995?

Det kan hända mycket grejer innan vi ser en vinnare.

Bitcoin har varit tidig och jättebra.

Men det kanske inte är lösningen i kryptovalutavärlden.

En som har kollat mycket på det här är Garrick Hileman–

–professor i Cambridge. Vi ser vad han sa i en intervju.

Min första forskning kring alternativa valutor–

–handlade om alternativa valutors 500-åriga historia.

De flesta alternativa valutorna dog snabbt ut.

Efterfrågan upphörde–

–när det som skapades inte lyckades hålla ut.

Under depressionen skapades flera alternativa valutor–

–när det var finanskris och folk hade svårt att få jobb.

Vissa städer skapade egna valutor att betala med.

När depressionen var slut försvann valutorna.

Det tenderar att upprepa sig genom historien.

Därför trodde jag inte på förutsättningarna för bitcoin.

När jag förstod att bitcoin var mer än en valuta–

–att det var en teknisk plattform som möjliggjorde–

–mycket mer än transaktioner. Det var en databas–

–en dagbok, ett sätt att notera händelser...

Menar du den underliggande blockkedjetekniken?

Ja, den innehåller mycket mer än bara valuta.

Jag förstod att det inte bara var ett betalmedel–

–utan en databas, ett dokumentationssystem–

–som kan omfatta alla möjliga aktiviteter.

Kolla gärna på hela intervjun på EFN.se.

Han säger att tillfälliga valutor inte brukar överleva.

Det här är annorlunda, för tekniken.

Ja, den är revolutionerande och mest applicerbar–

–inte bara på finanssektorn–

–utan även på branscher med höga transaktionskostnader–

–och låg tillit, så kallad asymmetrisk information–

–och i komplexa nätverk med många användare.

Det är inte bara bank- och finansvärlden–

–utan även offentliga myndigheter och regeringar–

–kan använda det. I Estland har en miljon personer–

–sina patientjournaler på blockkedja.

Det finns enorma möjligheter att applicera–

–andra saker än valutor på blockkedja.

Gillar du också teknikhaussen?

Man kan säga att tekniken är...

Grunden i tekniken är bra.

Sen byggs det skal runt den som inte är så bra.

Som börserna som har krackelerat runt kryptovalutor.

De har visat sig vara ganska dåliga.

Den japanska som gick i konkurs, eller vad som nu hände...

De var från början en transaktion för att byta spelkort.

Sen började man hålla på med bitcoin, och fick en skjuts.

Jämfört med traditionella banksystem–

–är systemen mycket mer instabilt byggda.

Kärnan i systemet är bra – blockkedjetekniken.

Men om man ska tanka ut information och in igen–

–så är det komplicerat.

Sen är det utmaningen med att skala upp blockkedjetekniken.

Det bygger ju på datakapacitet, när man ska validera.

Ju mer man validerar, desto mer datakapacitet–

–och desto säkrare blir systemet.

Sen måste vi diskutera GDPR i blockkedjan.

Om man har persondata på blockkedjan–

–är det svårt att ta bort det.

En del av GDPR säger att du har rätt att bli glömd.

Det finns problem med blockkedjan också.

En som verkar intresserad av frågan är Stefan Ingves.

Sveriges Riksbank ligger långt framme.

Han talar i Washington i morgon om just e-valuta.

Sverige ligger långt fram–

–men skapar det utmaningar för centralbanker och stater?

Jag ser det som två frågor.

Anledningen till att Riksbanken är bland de första–

–att diskutera en kompletterande e-valuta till kontanter–

–är att kontantbetalningarna minskar drastiskt.

Det talas om Sverige som det första kontantlösa samhället.

2010 betalade man 40 % med kontanter–

–av handelns alla betalningar.

2017 var det 15 %. En drastisk minskning.

Det beror på att vi har alternativa medel att betala med.

Men Riksbanken är ansvarig för betalningsväsendet.

I dag finns det väldigt få privata aktörer–

–som har hand om det här, som Swish och Bankgirot.

Det gör samhället sårbart.

Dessutom får hushållen inget alternativt medel–

–att spara och betala riskfritt med.

Man verkar ju ha en massa problem i periferin–

–antingen oseriösa börser eller lagliga problem–

–kring hur man ska registrera varandra.

Vissa exkluderas–

–från virtuella och digitala betalningsmedel–

–om man inte har personnummer eller bank-ID.

Det är som sagt ett komplement till kontanter.

Det ska ske med mindre summor–

–och vara på off- och on-line. Men det intressanta–

–och som blir intressant för bankerna–

–som är den traditionella mellanhanden–

–är att Riksbanken som ger ut det här...

Det är inte beslutat än, man har kommit med en första...

Man är i alla fall väldigt intresserad.

Man har kommit med en första rapport.

Man har inte bestämt om man vill använda blockkedjeteknik–

–för e-kronan eller inte.

Man har utlyst tekniska lösningar för att...

Vi har privata investerar, banker, centralbanker...

Du har varit inne på att H&M borde anamma det här.

Många företag har bonussystem.

Om bonussystemet var kopplat till en kryptovaluta–

–så skulle folk: "Jag har fåt 10 % rabatt på H&M."

"För det vill jag köpa en prenumeration på Di."

H&M skulle kunna ge ut pengar–

–som var deras bonuspoängsystem.

Man kunde kanske också köpa aktier i samma system.

Kodak gjorde ett försök att lansera en kryptovaluta.

Det mottogs väldigt väl av marknaden.

Det finns tillgångar–

–som folk inte kan använda via bonussystemet–

–som företagen kunde använda som kryptovalutor.

De har ett värde, men ger ett minus i balansräkningen–

–så länge bolagen inte har "cashat in".

Om eurobonus var en kryptovaluta, skulle det vara–

–en större tillgång för SAS än vad det är idag.

Ligger bankerna längre fram...

Många företag ligger ju efter, efter Viggos teori.

Har de kommersiella bankerna lyckats ta till sig det här?

Det är två saker:

Dels ska bankerna förbereda sig på en eventuell e-krona–

–och se om kunderna vill använda kryptovalutor.

Dels handlar det om att effektivisera värdekedjor–

–inom banksektorn, som till exempel Trade Finance–

–för att göra kostnadsbesparingar och öka effektiviteten–

–inne i banken. Det finns enorma möjligheter.

Som bank behöver man ligga i framkant–

–och dels möta bankkunder, dels effektivisera.

Det som är viktigt när det gäller olika typer–

–av betalningsmedel som Viggo pratar om–

–är att i det här finns det ingen som garanterar valutan.

Det är det som är det stora skiftet.

Det finns ingen centralbank.

En centralbank är ju en ypperlig aktör–

–för att spela en viktig roll i att ge ut e-kronor.

Riksbanken har bestämt att vi ska 2 procents inflation.

Många som håller på med bitcoin tycker att det är fel.

Varför ska vi devalvera vår valuta?

Då hade folks kapital blivit mer värdefullt.

Då hade de inte behövt olika konstiga sparformer.

Då sköter systemet sig själv.

Att Riksbanken är bäst på att lösa ekonomiska problem–

–håller inte alla med om. Kärnan i kryptovalutorna–

–är en revolutionär grupp människor...

Den föddes under finanskrisen–

–då folk blev av med sina tillgångar.

Ur detta föddes bitcoin.

Nästa gång det blir kris, flyr ännu fler in i bitcoin.

I ett land som Venezuela är kryptovalutorna som starkast.

Vill du flika in nåt?

Återigen till de tre grundförutsättningarna–

–för att kunna ha kryptovalutan som betalningsväsen:

Den blir stabil, den garanteras och det finns tillit.

Det är vi långt ifrån i alla fall i Sverige.

Det går inte att jämföra med Venezuela.

Det är en valuta, där har vi långt kvar.

Men det är fortfarande en investering. Där är det volatilt.

Man ska inte lägga alla sina pengar på bitcoin än.

Bara de man inte vet vad man ska göra med.

Du var inne på stöldrisken. Vi har en graf över den.

Många människor har blivit av med pengar.

Finns det andra för- och nackdelar.

Finns det andra nackdelar att lyfta fram?

Stöldrisk är en...

Kreditkorten gör–

–att folk inte tar ansvar för sina tillgångar.

Om du tappar din telefon–

–och inte har säkrat upp dina bitcoin, är pengarna borta.

Samma sak med en guldtacka som du glömmer på Riche.

Nästa dag är den inte kvar.

Just i mitt fall kanske den skulle vara kvar.

Så många guldtackor...

Om man blir av med dem, så är de borta.

Har man sparat rätt så finns de kvar.

Jag fick mina första bitcoin för några år sen.

Sen letade jag i telefonen... Som tur var–

–hade jag skrivit upp alla kodorden.

Då hade 100 kronor blivit 2 000. Då var jag på gott humör.

Men jag är glad att papperslappen fanns kvar.

Det forskas kring den psykologiska aspekten–

–om kontantlösa samhällen, att inte ha betalningsmedel...

Nere i Sydeuropa har man fortfarande mycket cash.

Man forskar kring om det är–

–en mentalt mer oansvarig hantering av digitala valutor.

Så är det ju.

Vår generation och våra barn lär sig–

–att det visst har ett värde att swisha pengar.

Men i ett övergångsläge kanske det finns en tendens–

–att slösa mer om man inte har guldtackan i handen.

Jag ska också tacka. Nu är det slut.

Ni som tittat får gärna skriva en rad.

Det är första gången vi närmar oss bitcoin i Börslunch.

Ska vi göra det mer? Har ni förslag på gäster?

Och häng med oss i morgon–

–då kommer Johanna Kull och Robert Boije.

Börslunch gästas av en digitaliseringsekonom och en bitcoin-evangelist. Fokus ligger då givetvis på kryptovalutor och bitcoin.

Anna Felländer och Viggo Cavling resonerar om utvecklingen för bitcoin, om blockkedjetekniken, om centralbankerna och kryptovalutorna. om stöldrisken och så vidare.

Programledare: Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Ericsson 17.5%
Telia Company 8.6%
Paradox Interactive 5.1%
Essity -3%
Evolution Gaming Group -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier