”Det ska göra ont när man är tysk finansminister”

Vart är världen på väg? Vad ska Nobelpristagarna göra med sina pengar?

Och vad ska du göra med dina? I dag målar vi med breda penseldrag.

Vi ska snacka framtid och marknad.

Stockholmsbörsen är upp 0,5 %.

Det är tisdag 15 oktober och du tittar på EFN Börslunch.

Välkomna Roger Josefsson och Rose Marie Westman.

Kul att ha er tillbaka tillsammans.

Om jag hade 100 000 framför mig nu, vilket jag inte har...

Var skulle du placera pengarna?

Man ska alltid investera i aktier, men förutom det kanske i "high yield" i USA.

Åtminstone 5 % avkastning i en värld av låga räntor.

Vad säger du, Roger?

Allt centralbankerna gjort de senaste åren har samma syfte:

Att göra alla finansiella tillgångar dyra. Så jag förstår...

-...det växande intresset för guld. -Guld och high yield.

Härlig kombination.

Vi fick tre ekonomipristagare i går:

Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer.

Nån reflexion kring valet av pristagare?

Spännande att man kombinerar modelltänkandet kring incitament–

–med fältstudier där man tagit hänsyn till verkligheten och vad som fungerar.

Inspiration för övriga världen, inte minst västvärlden–

–att testa incitament för att få tåg att gå i tid. Privatiseringar, skolor–

–och hur organiserar man sjukvården? Testa innan man rusar in med nya modeller.

Man tar ekonomisk teori och applicerar den på verkligheten.

Men väldigt "pk", ett pk-pris.

Den yngsta Nobelpristagaren genom tiderna, en kvinna, utvecklingsekonomi...

Sluta, Roger.

Våra vänner på Capital Economics är också kritiska. I en rapport–

–konstaterar de att Nobelprisen vid 90-talets början–

–var värda runt dubbelt så mycket. De flesta pristagare är från USA...

...få är svenskar. - Vad säger du om det, Roger?

Ett tecken på att kronan långsiktigt har försvagats–

–särskilt efter vår egen kris.

Precis före vår egen kris var det bäst att få Nobelpriset.

Pris före kris...

Capital Economics ger pristagarna rådet:

"Ta pengarna och stick." Växla till annan valuta, förslagsvis USA-dollar.

Kronan ska nämligen försvagas. Skriver du under på det, Rose Marie?

I mitt huvudscenario går kronan inte över vare sig 10 eller 11.

Ändå kan det förstås bli så, men vi får nog en debatt om euron.

Om den gör det... Då öppnas kanske en ny dörr.

Det ligger nog långt borta.

Men jag håller med dig om att vi hamnar vid Riksbanken.

Går de fram mer aggressivt än ECB?

Jag tror inte att Riksbanken kommer att vara lika aggressiv som ECB.

Och det borde räcka för att hålla kronan stabil.

Den kanske till och med stärks. Men sånt vågar man knappt säga längre.

Frustrationen mot Riksbanken finns.

Kan det resultera i ett euro-medlemskap?

Ja, det som är otänkbart i dag måste inte vara det om några år.

Men nu tror jag att de gör lite rätt genom att avvakta.

Jag tolkar det som att de främst avvaktar.

Tajmingen är fel igen. 2008, 2011 och 2018.

Men det är ändå rätt att ingen minusränta krävs nu.

Grafen visar hur marknaden prissätter Riksbankens nästa manöver.

Den har stigit drastiskt. Längst till höger på kurvan ser man–

–att vissa personer på marknaden tror att Riksbankens utlovade höjning...

...ska levereras. - Reflexion på det, Roger?

Dels har vi förändring på förändring...

Men grafen visar att Riksbanken redan är rätt aggressiv.

Vi har negativa räntor redan och vi har haft QE i linje med ECB:s.

Så nu prissätter vi att Riksbanken kanske inte måste vara lika aggressiv.

Kanske kan man till och med höja till nollränta.

Jag är osäker på det här, om de inte kommer att sänka.

Men det viktiga är om de kommer att göra mer än ECB och Fed gör.

Jag tror inte det.

Konsekvensen av det för mig är att kronan stabiliseras eller stärks.

Jag kan inte släppa euro-resonemanget.

Riksbanken har länge varit knuten till ECB, de har gjort precis samma saker.

Är det positivt att Riksbanken kan agera annorlunda än andra centralbanker?

Ja, och man är nog inte så rädd för att ECB ska sänka så mycket mer.

Att de avviker tydligt för första gången på länge är bra.

Sänkningen är inte intressant, men att de åter startar QE–

–och de har gjort nåt annat intressant som få har diskuterat.

Dels undantas en stor del av bankernas reserver–

–från de negativa deposit-räntorna på –50 och sätter nollränta på dem.

Sex gånger "required resource", nästan 1 000 miljarder euro.

Så sänkningen blev i princip en gåva till banksystemet.

Kombinerat med TLTRO-lånen: Lånar du ut tillräckligt med pengar–

–får du låna extremt billigt av ECB.

Man för över seigniorage-intäkter från nationella centralbanker–

–till banksystemet. En förtäckt överföring av pengar–

–från Bundesbank till Italiens banker.

Den kommer att piska inte bara ECB, men främst politikerna till handling.

Är det en jättestor manöver från ECB som det talas för lite om?

Den är så svårgenomlyst. Problemet med manövern var–

–att ingen har förstått vad den innebär i förlängningen.

Vid nästa möte kan Lagarde höja från sex till tio gånger reserver–

–och höja deposit-räntan från noll till +0,5.

Då för man över ännu mer pengar. Drar man det långt–

–kan vi få negativa intäkter i Bundesbank som förs över till Italiens banksystem.

Där går det nog en gräns...

-Det är poängen. -Det senaste mötet var politiskt känsligt.

Som du säger finns det ett skäl: Bristen på transparens–

–gör att ingen ser en politisk "pushback" som finns där: Tyskland.

Det finns en gräns för det, men det är framgångsrikt.

"Spreadarna" i Europa... Med den inbromsande ekonomin...

...hade spreadarna normalt sett gått isär.

-Grekland borde sticka från Tyskland. -Italien. Vi har Portugal och Spanien...

...på 0,20 och Grekland på samma nivå som USA.

Stressen i systemet är liten för hur de här länderna ska klara sig.

Med upplägget som ECB har lanserat nu bevaras stabiliteten–

–och kapitalnivåerna i bankerna är förstås mycket högre.

De är på väg mot bättre lönsamhet, men behöver ändå lite skydd–

–så att det inte dippar ner.

För det tar kål på den ekonomiska aktiviteten.

Europas företag är till 80 % beroende av lån inom banksystemet.

Det är poängen med hela aktionen.

Mario Draghi sa redan 2014 att finanspolitisk stimulans behövs.

Säger han då till Tyskland, Finland, Holland...

Det vi kan göra med de nya reglerna är att föra över pengar...

Eftersom man har haft negativ deposit-ränta...

De pengarna ger vi till banksystemet. Plus att de får låna billigt–

–under vissa förutsättningar. Vi för över pengar till dem–

–och det är politiskt känsligt. Men det ska göra ont–

–för en tysk finansminister att bedriva den typen av politik.

Mario Draghi skapade den. För mig tog det en vecka att se igenom åtgärderna.

För man över pengar från Tyskland till Italien måste Tyskland förstås agera.

På nåt sätt, och det är problemet. Även en otäck variant finns, som alltid för mig.

-Tyckte även du att det var svårpenetrerat? -Absolut.

-Vi pratar ju om Mario Draghi. -Över till nåt enkelt och lättsamt.

-Är ni oroliga när ni blickar framåt? -Nej, inte så farligt.

Vi har haft inbromsningar förr.

Lättast är det att jämföra med 2015-2016. Skälet var ett annat–

–energisektorn brakade ihop.

Nu är det industrisektorn. Men industrins roll i ekonomin minskar–

–globalt. Så inbromsningarna...

Konjunkturcyklerna blir grundare framöver.

Dalarna blir mindre djupa och topparna lägre.

Tillväxten blir inte så stark som vi trodde.

Den kan vi glömma. När inte ens USA når en riktigt hög nivå–

–efter all stimulans, både via budget och skatter...

-...blir det ett bra exempel... -"Japanifiering"?

Ja, Europa är där, vi är redan där, utan diskussion.

Men att USA närmar sig Europa är rätt nytt.

Deras ekonomiska politik är urvattnad.

Den har inte funkat och ger inget utrymme nu...

Finanspolitiskt sitter de på pottkanten, inget finns att göra.

Med Fed har mycket ammunition kvar.

Bra för den globala ekonomin: Blir det sämre kan vi förlita oss på Fed.

Jag instämmer i att Fed är den centralbank som har mest ammunition kvar.

Men de brukar sänka 5-6 procentenheter.

Tre finns att spela med.

Efter det måste även Fed ta till oönskade åtgärder–

–som negativa räntor, ännu mer QE...

Inte mycket finns kvar. Ett sluttande plan, "japanifiering"...

Men på grund av alla likviditetsåtgärder pressar vi inte bort dåliga företag–

–vilket gör att vi inte ser nån kraftig recession.

Bara ett sluttande plan, sotdöden...

Men USA har fört en åtstramande politik.

När man tog bort de kvantitativa lättnaderna–

–och bantade balansräkningen skulle effekten utebli. Ologiskt.

Effekten kom och de köper nu korta obligationer för att lätta på likviditeten.

Balansräkningens andel av BNP i USA har minskat från 25 % till 18 %.

Det är den enda centralbank som har minskat sin balansräkning.

-Men nu är den på väg att växa igen? -Ja, det är det fina i kråksången.

USA har både höjt och minskat balansräkningen och har musklerna kvar.

Man ska titta på vad de har gjort och vad det har fått för effekt-

-men visst är det så att i vissa delar så stramar det i den amerikanska ekonomin.

När de gjorde 200 punkter på drygt två år så var det en ganska snabb höjning-

-i det läge man var.

Det här förutsätter ju mycket fler QE framöver.

Det är ju därför aktiemarknaden mår så bra.

Man vet att man har mer krut kvar och man vet att USA kommer att leverera.

Fed vill inte underlätta handelskriget.

Det är därför de inte vill vara för mycket i framkanten.

Är det därför de håller tillbaka?

Samtidigt är det Fed chefens jobb att se till att Trump blir återvald.

Eller...? Du ser besvärad ut.

Det är ju inte hans jobb att se till att Trump blir återvald.

Han ska göra det som är rätt för ekonomin.

-Är inte det samma sak? -Det är inte alls säkert.

Hans uppgift är att balansera ekonomin. För mig är det en helt annan sak.

Det finns inte bara en konjunkturkris, de måste hantera en massa andra kriser.

Visst blir det lättare att bli återvald om ekonomin är balanserad?

Om den går bra, ja.

Det beror på hur man ser på vad som är bra. I USA tycker man att tre procent är bra.

Där kommer vi inte vara nästa år, det är ganska klart.

Nu pratar jag mycket om gamla saker-

-men Fed förväntade sig en mycket starkare ekonomi, men det blev inte så.

Dimensionen på höjningen var för stor, det har vi pratat om tidigare.

Det kanske blev några "policy misstakes" 2018.

Det blev lite dålig stämning... Jag skojar!

Vi går vidare till USA-räntor.

Den amerikanska tioåringen är orange.

När räntorna sjunker så ska börsen gå starkare.

Det är den ena sidan av dragkampen-

-och här i nästa graf ser vi andra sidan i samma dragkamp - nämligen ISM.

Tillverkningsindustrin går neråt, men börsen i USA har inte gått ner lika mycket.

Vem vinner dragkampen? Kan man formulera frågan så?

Nej, det kan man inte göra. Det här måste ni ha diskuterat många gånger.

ISM är ett mått och det är kanske inte ens det bästa måttet.

PMI är ett liknande mått, det visade inte ens samma utveckling.

Tittar man på ekonomin i övrigt ser man inte direkt nåt fritt fall.

Jag är obenägen att lita helt på den.

Därmed är du lite mer optimistisk?

Nu är det ju jag så jag känner mig obekväm med att säga att jag är optimistisk-

-men det ser väl inte så illa ut som många "recessionistas" tycker.

Hur ser du på dynamiken, Rose-Marie?

Jag tror att industrikonjunkturen kan vända nu.

Den brukar hålla i sig i ungefär 18 månader-

-så vi kan få en vändning i ekonomin inom de kommande 6 - 12 månaderna.

Sen ser det ut som att tillväxtländerna får mycket stimulans.

Deras inhemska långa räntor har ju också fallit över 100 punkter-

-och det är en ganska stor stimulans.

Vi pratar nästan bara om USA och den starka dollarn-

-men euron är faktiskt också stark.

Många tillväxtländer och perifera länder har fått en svagare valuta-

-men nånstans måste även de komma igång, exempelvis Kina.

Det borde väl även gälla kronan? Det är väl också en perifer valuta?

Ja, kronan har ju varit svag. Det jag hoppas på och tror kan hända-

-är att Kina stabiliseras nånstans och att det börjar ta sig uppåt igen.

Ni är inte så oroliga över konjunkturerna, vi är på väg in i ett japanscenario-

-men det behöver inte vara katastrofalt...? Tolkar jag er rätt?

Vi har lägre strukturell tillväxt vilket vi kommer att dela med många andra.

För mig är japanscenariot på lång sikt katastrofalt.

Det är inte en hållbar lösning på lång sikt.

Du ser var statsskulden tar vägen och nånstans måste den tas hand om.

Nånstans down the road är det en katastrof-

-men den ligger nog längre fram.

Mycket intressant - längre fram ligger också morgondagens Börslunch.

Vi ska prata om Tyskland, ett land som inte har berörts så mycket som det förtjänar.

Ulrika Enhörning och Cecilia Auvray gästar oss då.

Lite Oktoberfest i studion alltså - 11.45.

-Tack. -Tack.

Riksbanken, Fed, ECB och ekonomipriset. Det är några av ämnena som avhandlas när Rose Marie Westman från Burenstam & Partners och Roger Josefsson från Macrobond gästar Börslunch.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Fallgroparna att undvika vid fondval14:53

    Fallgroparna att undvika vid fondval

    I veckans sista EFN Marknad ligger fokus på fonder. Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank delar med sig av sin expertis och svarar på tittarfrågor om allt från fondrobotar till sharpekvoter.

  • Budgetbråk på tung PMI-dag5:46

    Budgetbråk på tung PMI-dag

    Bråk i förhandlingarna om EU:s nästa sjuårsbudget efter Brexit. Svag PMI från Japan med kopplingar till coronaviruset. Inköpschefsindex från bland annat Frankrike, Storbritannien och Tyskland kommer under dagen.

  • Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden14:41

    Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden

    Dagens EFN Marknad gästas av Fastpartners vd Sven-Olof Johansson som berättar om det starka fjolåret och hur framtidens mål ser ut. Dessutom ger han en inblick i sina egna investeringar.

  • ”Räkna med att Kina trycker på gasen”4:17

    ”Räkna med att Kina trycker på gasen”

    Svensk inflation betydligt lägre än väntat. Fed presenterade protokoll i går. Marknaden väntar sig att Trump vinner valet i höst. Kinesisk ränta sjönk som väntat. 

  • Två hållbara aktiecase20:19

    Två hållbara aktiecase

    Vilka investeringsmöjligheter uppstår när hållbarhetskraven skärps? Det svarar Philip Ripman från SPP på i dagens avsnitt. Dessutom intervjuas NCAB:s vd Hans Ståhl.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 -0.9%
NASDAQ Composite -0.7%

Vinnare & förlorare

Embracer 3%
Fabege 2.3%
Elekta 1.9%
Lundin Petroleum -2.2%
Hexpol -2.7%
Catena -3.7%
Uppdaterad fre 13:27
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier