Stora pengar på sidlinjen talar för rally

Vilken fredag. Vi har fyllt grafförrådet till max.

Vi har en budgivare i studion och det smäller till på börsen.

Det är den 15 november och EFN Börslunch. Välkomna!

Stockholmsbörsen handlas ner 0,4 %–

–med SEB i botten följt av Elekta som vinstvarnar.

Vi ska fokusera på litet annat och välkomnar–

–Jonas Thulin, Micke Livijn och Ilija Batljan–

–som har lagt bud på Hemfosa.

Varför gör ni det?

Hemfosa är en naturlig partner för SBB.

På det sättet skapar vi Nordens största aktör–

–inom social infrastruktur med en unik kombination–

–av lågrisktillgångar i form av äldreboende, skolor–

–LSS-fastigheter och svenska reglerade hyresrätter.

Var det dyrt? Hur finansierar du det?

Det är bra bud. 45 % kontant och 55 % i aktier.

Vi har full finansiering och räknar med–

–att ha en starkare balansräkning efter budet.

Ni har redan pengarna för köpet.

Hur stärker ni upp balansräkningen sen?

Framåt fortsätter vi att stärka balansräkningen–

–genom att undersöka möjligheten att emittera–

–en hybrid om marknaden är rätt.

Vi har en tydlig väg för att uppnå BBB+-rating.

Det leder till ytterligare sänkta finansiella kostnader.

Hemfosa rusade på det här.

SBB var upp lite grand på beskedet.

Hur har det tagits emot så här långt?

Det är en väldigt bra affär för alla aktieägare.

Hedgefonder kommer att spela spel i dag.

Vi får se vem som är naken när tidvattnet drar sig tillbaka.

Om vi tittar på synergierna–

–så har vi 300 miljoner efter skatt i synergier.

Om man dividerar det med en FFO-yield på 4,5 %–

–får man extra värde i termer av 7 miljarder.

Det utan att räkna de värden som vi skapar–

–genom att använda vårt starka fasighetsutvecklingsteam–

–som kan leverera starka värden från byggrätterna–

–i Hemfosa.

Vad kommer hedgefonderna att göra?

De har spelat lite i dag.

Det finns mycket pengar att tjäna på arbitragen–

–tills marknaden har stabiliserat sig.

När det har lagt sig kommer både Hemfosa och SBB–

–att ha en bra utveckling.

Fastighetsbolagen har ju haft en fantastisk uppgång.

De kanske börjar toppa. Blir det fler uppköp i branschen?

De svenska fastighetsbolagen är väldigt professionella.

Det vore hälsosamt med mer konsolidering.

Det är på få andra områden som det går att göra pengar–

–på lägre finansieringskostnader om man är stor nog.

I den här affären gör vi synergivinster dag 1–

–på 260 miljoner på sista raden.

Det är en stark effekt av lägre finansieringskostnader.

Jonas, vad säger du?

Tack vare vår aktieförvaltare Peter van Berlekom–

–har vi en väldigt bra dag i dag.

Vi köpte Hemfosa för drygt en vecka sen.

Vi ligger också överviktade i fastighetssektorn.

En sån här dag mår man bra. Det får man väl säga?

Ilija, goda tider fortsätter för fastighetssektorn–

–man kan konsolidera och spara pengar.

Ja, stora delar av fastighetssektorn–

–inte minst våra lågrisktillgångar, är en defensiv tillgång.

I oroliga tider söker sig fler till fastighetssektorn.

Vår styrelse uttalade sig om–

–att man planerar att dela ut 60 öre per aktie nästa år.

Med en kurs på 24 kronor är det 2,5 % i "dividend yield".

Den typen av avkastningen hittar man inte–

–på den här typen av lågrisktillgångar.

Tack, Ilija Batljan. Roligt att det budas på börsen.

Medan Ilija letar sig ut ska vi titta på dagens rapporter.

Som har bytt namn till Movers 'n' Shakers.

Det hände en massa annat också–

–så det kändes fel att bara ta rapportörerna i skylten.

Vi vill notera Fingeprints svaga rapport, aktien handlas ner.

Det går bättre för branschkollegan Precise.

Al-Amoudi, en av de största utländska investerarna–

–har sålt sitt innehav i Powercell via Midroc-koncernen.

Vi noterar SEB, som ska vara med i Uppdrag granskning–

–gick ner kraftigt. Du nämnde Elektas vinstvarning.

Mowi... Alla norska laxaktier handlas ner kraftigt–

–på grund av EU och amerikanska myndigheter–

–som är arga på kartellbildning, om jag förstått det rätt.

Det är inter därför ni är här. Vi ska prata strategier.

Stora penseldrag och många grafer.

Var ska vi börja? Vi har en graf.

Du är alltid optimistisk. – Du har svängt om och blivit det.

Släng upp den första grafen, så kör vi.

Vi ber poddlyssnarna om ursäkt. Det blir inte kul för er.

Ni är välkomna in på EFN.se för att se detta med egna ögon.

Första grafen: Risken för lågkonjunktur är låg.

Jonas, du får förklara.

Vi har brutit ner de största och bästa konjunktur–

–och recessionsindikatorerna som finns på USA-marknaden.

Vad tittar investmentbankerna på, vad jobbar man med–

–och hur allokerar man pengar efter dem.

När vi räknar i egen stuga... Halva indikatorn är räntekurvor.

Vi blundar inte för den inverteringen.

I år har recessionsriskerna fallit nästan varje vecka.

Det har varit grunden till vår vy sen i januari.

Vi är maxöverviktade på börsen, gillar risker–

–och emerging market-valutor.

Vi är långa i aussiedollar.

Vi har till och med köpt sojabönor.

Vad är sojabönor för trade? Är det risk on?

Det blir det nu tack vare handelskriget.

Men priserna är så pressade.

Rent konjunkturellt–

–ska priserna vara betydligt högre på soft commodities.

Vi har varit överviktade börsen sen i januari.

Så länge indikatorerna pekar åt rätt håll–

–är vi glada med den vyn.

Vad har ni för rekommendation på aktier i allmänhet?

Vi har svängt lite grand.

Gratulerar, övervikt under 2019–

–har inte all haft. Inte vi. Vi har legat neutrala–

–i vår allokering under stora delar av året.

Nu mot slutet tycker vi att en del faktorer–

–har vänt lite grand. Vi är på lite fastare mark.

Faktum kvarstår trots ränteuppgången–

–så rekommenderar vi övervikt.

Vilken horisont pratar du om? Till julrallyt...?

Det vore skönt att veta hur långt nästa rally är.

Det är oftast svårt att få 100 % koll på.

Vi har en investeringshorisont på 1 till 12 månader.

Vet du hur långt rallyt blir, Joans?

Vi tittar över en snarlik horisont, 3 till 6 månader.

Vi utvärderar alla positioner varje dag–

–för att se om momentum börjar avta. Då hugger vi snabbt.

Men nu ser det inte ut att vara problem.

Om man tittar utanför de här indikatorerna–

–är primärvalen för Demokraterna intressanta.

Om vissa kandidater vinner som marknaden–

–är oroad för, får man ta ut höjd för det.

Då är vi framme i mars i Q1.

Jag vill ha lite mer bevis. Vi tittar på nästa graf.

ISM, som förmodligen kommer att studsa tillbaka.

ISM har förmåga att bli irrelevant för marknaden ibland–

–och ibland är den helt relevant.

Jag märker att det pratas mycket om ISM–

–men handlas väldigt lite på den.

Vår tes är att ISM har en förmåga–

–att ibland sugas in i en autokorrelation mot börsen.

Då driver den på nedsidan–

–medan underliggande villkor kanske är helt andra.

Man kan titta på "financial conditions"–

–som mäter motpartsrisker i systemet.

Som i nästa graf...

Här har vi ännu mer globala förutsättningar.

Här slog vi ihop USA med årets sänken, som Europa.

Vi har inte haft några aktier i eurozonen.

På sistone har vi gått in via CDS:er–

–eftersom vi ligger så tjocka på aktier.

Vad är CDS:er?

Ett försäkringsskydd mot att bankrutterna inte ökar–

–i eurozonen. Det är samma kapitalstruktur–

–att ta bet på, men via andra instrument.

Men det går emot bilden att bolagen är så högt skuldsatta.

Vi köper inte den bilden. Den är överdrivet negativ.

Jag vill ha Mickes bild på geografin.

Har du nån preferens på var man ska köpa?

Ja, lite emot dig faktiskt.

Vi har kört övervikt i Europa.

Många är rejält negativa mot den regionen.

Sen mitten av 2018 har de tappat nästan 20 %–

–av "asset under management" på aktiesidan.

Investerarna har i princip lämnat Europa.

Det har de inte, men flykten ut har varit väldigt stor.

Europa har prisats ner av den politiska risken.

Det har varit brexit, Italien och...

Det ser inte bra ut på vinstsidan, men inte uselt heller.

Det senaste kvartalet, Q3...

Europa slog förväntningarna mindre än USA gjorde.

Men det var bättre än de lågt ställda förväntningarna.

Vi tycker att det finns lite potential där–

–speciellt om du, och vi, får rätt–

–i scenariot att ekonomin åtminstone stabiliseras.

Då har Europa bra potential, och även Japan.

Vi ligger i undervikt i tillväxtmarknader för närvarande.

Europa och Japan kan ha mer i ett stabiliserande scenario.

Om ekonomin vänder upp och det går bättre–

–så ligger vi snett med undervikt i tillväxtmarknader.

Medan vi njuter av din vackra stämma–

–så har den här grafen kommit i bild.

Den ser extremt svårbegriplig ut. Guida oss, Jonas.

Om man tittar nere till höger, så är det kreditimpulser–

–alltså förändringstakten i utlåningen.

Vi ser att den inte faller. Företag drar sig inte undan.

Den ökar gradvis i ett hyfsat modest tempo.

Vad vi ser här är att, lett av USA–

–så ökar den här framtidsoptimismen, lite krasst tolkat.

Det ligger som ett kort i den positiva bilden av USA.

Vi har motpartsrisker, finansiella villkor–

–och hela cykeln börjar studsa uppåt.

Då är det svårare att hitta den stora källan för pessimism.

Sen får man utvärdera hela tiden.

Hittills har det varit ett väldigt bra år.

Nästa graf handlar om ett populärt och kärt tema–

–nämligen att centralbankerna ska hjälpa oss.

Det är självförklarande. Centralbankerna stöttar.

Uppe till vänster ser vi centralbanker som sänker räntan.

Det som förvånar oss är...

Den här trenden bytte håll för 11-12 månader sen.

Det pratas inte mycket om det–

–men många centralbanker bytte riktning–

–innan Fed och ECB började prata om detta.

Det ger en stimulativ effekt.

Det tyckte vi var intressant–

–för man kan tjäna pengar om inte så många ser det.

Det var ett skäl till att vi vågade övervikta aktier.

Vi misstänkte, och tyckte oss kunna se–

–att centralbankerna har gått över till stimulering.

Hur viktiga är centralbankerna?

De är viktiga. Det där resonemanget är intressant.

För några har det där varit lite av en "pain trade".

Redan i mars-april hade centralbankerna kommit in...

Man väntade på Fed, men "nu kommer det nog inget mer".

Men det har kommit mer under hela året.

Man har legat bakom kurvan–

–och haft en negativ tilt mot centralbankerna.

Narrativet har varit att de inte har ammunition kvar.

Men denna graf, och utvecklingen–

–visar att de har en del kvar i lådan.

I de västliga centralbankerna kanske det är lite tunnare–

–men det finns mycket ränta att sänka i tillväxtmarknader.

Den globala driften i det här har varit väldigt synkron–

–från centralbankernas sida.

Det är klart att det stöttar marknaden.

Vi har en till graf. Den kommer från Micke, tror jag.

Här ser vi hur bolagen agerar i orange.

Det är en trygg sidledes rörelse–

–men den nervösa marknaden, i gult, svänger upp och ner.

Det är väl lite det här med att marknaden...

Det är en gammal kollega, Mattias Eriksson–

–som alltid hävdar att marknaden är en drama queen.

Det här illustrerar det.

Bolagen, i orange, lever i den ekonomiska verkligheten–

–en annan verklighet än investerarnas.

De försöker ju processa all data som kommer in.

Där är det ju lite spattigare.

Investerarnas sentiment har ju varit otroligt svagt.

Men den ekonomiska utvecklingen, även om den bromsats–

–ligger inte på recessionsnivåer.

Kan det kopplas till ISM-grafen?

Är inköpscheferna lika spattiga som börsen?

Det blir en autokorrelation. De sugs med.

Vi tittar på 40 olika inköpschefsmätningar i USA.

ISM sticker ut som den mest negativa.

Man ska inte hänga upp hela julgranen på en datapunkt–

–när man har 39 andra som ser bättre ut.

Det är det som marknaden dras med.

Bilden var rätt intressant.

PMI i Europa och svensk PMI är dålig–

–och även tysk industriproduktion. Oroar inte det?

Vi tycker att även de vänder runt.

Vi tittar på vad PMI i Europa är om fyra månader.

Det är det vi måste handla på.

Botten ser ut att ha passerats; nu studsar vi upp.

Vi har därför varit positiva där också.

Vi har gått in via krediter, och inte via börs.

Men vi utvärderar också hela tiden.

Vi ligger tungt i USA. Borde vi skifta om till Europa?

Det pratade jag om i telefon på vägen hit.

Är vi där eller är vi inte där?

Om vi hittar en strategi som går bättre än de i USA–

–kommer vi också att switcha om.

Nästa graf spinner vidare på det.

Vi har en avmattning. Sen kanske PMI ska vända upp.

Men även om vi står inför en avmattning–

–så ser det inte så himla illa ut, visar du, Micke.

Jag brukar lite klyschaktigt säga–

–att en av de starkaste marknaderna 2019–

–har varit den i pessimism, åtminstone i narrativet.

Vi har fått läsa krigsrubriker–

–om hur den globala ekonomiska utvecklingen havererar.

Men vi landar troligen, när 2019 stängs–

–inte vansinnigt långt ifrån snittet sen finanskrisen.

Det har varit en ganska stabil utveckling.

Det är lite sämre. Det är det sämsta året sen 2009.

Som pessimist kan man väl invända–

–att vi har haft en ganska taskig tillväxt sen finanskrisen?

Den behöver inte vara toppen, bara stabil på hygglig nivå–

–för att riskmarknaderna ska leverera.

Man kanske inte ska hänga upp hela strategin på–

–att tillväxten ska vara 4 för att jag ska gå in i aktier.

Verkligheten ser ju ut som den gör.

Vi tar en sentimentsgraf från Bank of America.

Den visar att risken är nere.

Det är egentligen hur många...

Bank of America frågar varje månad 550 globala förvaltare–

–hur de ser på aktier och räntor.

I gult är det andelen förvaltare–

–som är överviktade i aktier.

Där ser vi att sen början av 2018...

Vid januarisättningen började man skala ner risk.

Man har fortsatt skala ner risk under 2019–

–därför att narrativet har varit pessimistiskt.

Sen har marknaden gått lite åt andra hållet.

Men det belyser ändå att pengar har flödat–

–från aktiesidan i mångas portföljer in i långa räntor–

–och kontanter. Kontantandelen är hög.

Den ligger 5 % i den här undersökningen–

–vilket enligt Bank of America är en köpsignal.

Massor av cash ska in och stödja...

Så man har dragit ner på risken?

Men vi har en graf från dig som visar hög girighet.

Hur går det ihop, då?

Vi ser samma sak som det Micke är inne på.

Vi ser på alla sentiment och kvantifierar det mot börsen.

Först nu börjar vi få ett positivt sentiment.

Om då börsen har kommit så snett–

–så kan det finnas mycket att göra på uppsidan.

Om vi sen tittar på om det har funnits...

Börssentimentet kanske kommer tillbaka.

Vi ser det på kortare intervalldata.

Vad är då risken i börsen?

Då är vi tillbaka på likviditets- och motpartsrisker.

Vi har gjort en enkel indikator med nedtonad frekvens–

–så att den ska bli snyggare som graf.

Den kan vi hetsa upp i tickdata om vi vill handla så.

Under hela 2019 har vi haft–

–en lång fin period av begynnande bra börsklimat.

Det gör att vi har valt att gå "contrarian" i alla sell-offer.

Vi har ökat risken och puttat in mer–

–för en överordnad risk för börsen finns inte än så länge.

Så har det, enligt grafen, varit hela det här året.

I tidningar kan man läsa att börsfrossan är här.

Det är smash-läge. Det är bättre än på länge.

Skillnaden mot 2018...

Då låg vi korta i Europa. Det var ett helt annat läge.

Det har varit högkonjunktur på pessimismen här.

Det har varit svårt att substantiera den här pessimismen–

–om man inte hänger upp allt på ISM, exempelvis.

Kalas. Nu är det fredag. Programmet är slut.

Det var optimistiskt för alla utom laxbranschen.

Jag trodde att du skulle säga "för alla utom mig".

Vi är optimistiska här med, för nästa vecka är fullspäckad.

På måndag kommer Micke Hanell och Fredrik Skoglund.

Det blir småbolagssnack. Trevlig helg.

Välkomna på måndag.

Kanon!

SBB har lagt bud på fastighetsbolaget Hemfosa och vd Ilija Batljan berättar om processen bakom budet. Dessutom diskuteras börs- och makroläget med Jonas Thulin från Erik Penser Bank och Michael Livijn från Nordea.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

  • Rabatten avgörande för investmentbolagen15:30

    Rabatten avgörande för investmentbolagen

    Det är Luciadagen och Jörgen Wärmlöv, förvaltare på Spiltan Fonder, och Torbjörn Olofsson, vd på Kvartil, gästar Börslunch. I programmet är det fullt fokus på investmentbolag.  

  • Fläsk, lunnefåglar och sugrör18:10

    Fläsk, lunnefåglar och sugrör

    Allt ifrån kinesiska fläskpriser och Atlas Copco till det brittiska valet diskuteras när Lotta Faxén från Lannebo Fonder och Georg Norberg från Quesada gästar Börslunch.

  • Lagarde väntas skicka signaler5:17

    Lagarde väntas skicka signaler

    Allt om gårdagens räntebesked från Federal Reserve, dagens räntebesked från ECB och det pågående valet i Storbritannien. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • ”Ovisshet är marknadens fiende”3:58

    ”Ovisshet är marknadens fiende”

    Sean George, förvaltare på Strukturinvest, berättar vad marknaden förväntar sig fredag den trettonde, dagen efter det brittiska nyvalet.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Hexagon 5.9%
Dometic Group 5.5%
Nobia 5%
Boliden -1.3%
Hufvudstaden -2.1%
Getinge -2.8%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Lovande data från Cantargia4:41

    Lovande data från Cantargia

    Läkemedelsbolaget Cantargia har fått positiva resultat i en pågående fas 2a-studie inriktad på behandling av lung- och bukspottkörtelcancer.

  • ”Svenska bolag är övervärderade”20:12

    ”Svenska bolag är övervärderade”

    Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.